Den senaste tiden har svenska politiker pratat mycket om angiverilagen. Många gör sina röster hörda, inte minst de yrkesgrupper som lagen omfattar. Och har du försökt ta reda på vad angiverilagen innebär har du säkert hört röster som är både för och emot den. Så vad innebär det att ha en angiverilag och vilka kommer påverkas av den? Det gräver vi djupare i nedan.

Angiverilagen är en lag som Tidöpartierna vill införa. Den gör att vissa yrkesgrupper som arbetar inom den offentliga sektorn kommer att bli tvungna att berätta för polis och Migrationsverket om de i yrket träffar papperslösa människor, det vill säga människor som är i Sverige utan tillstånd. Yrkesgrupper som angiverilagen kommer att omfatta är exempelvis lärare, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten. Idag är dessa yrkesgrupper inte tvungna att berätta om de kommer i kontakt med papperslösa. Många som arbetar inom de här grupperna har också tystnadsplikt vilket går emot angiverilagen.

Vad händer om angiverilagen införs i Sverige?

Skulle Sverige införa en lag som tvingar yrkesgrupper inom den offentliga sektorn att ange papperslösa så skulle det drabba enskilda arbetare och inte en arbetsplats i stort. Det är alltså varje enskild arbetare som blir tvungen att ange papperslösa. Det innebär att även konsekvenserna för den som inte anger papperslösa drabbar människor på individnivå. Vilka konsekvenserna kan bli är inte bestämt i dagsläget. Nu diskuterar de olika partierna främst möjligheten att införa eller hindra en sådan lag.

Dessutom finns redan andra bestämmelser som i dagsläget går emot angiverilagen. Förutom tystnadsplikt så går det exempelvis också emot barnkonventionen att ange barn som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Därför är det svårt att veta hur det i praktiken skulle gå att införa en sådan här lag. Och om det ens är möjligt utan att tumma på vissa demokratiska rättigheter människor i Sverige har idag.

Behöver du juridisk hjälp?

Att köpa en nyproducerad bostadsrätt kan kännas otroligt lyxigt. Att få flytta in i ett splitternytt hem och få inreda det precis som du själv vill är något många ser fram emot. Det finns däremot vissa juridiska aspekter som är viktiga att hålla koll på när du köper en nyproduktion.

En vanlig missuppfattning är att problem som uppstår i en nyproducerad bostadsrätt ska tas upp med byggföretaget. Men när du köper en nyproduktion är det bostadsrättsföreningen du vänder dig till vid eventuella problem. Detta eftersom du har ett upplåtelseavtal med din bostadsrättsförening och inte med byggföretaget. Skulle byggföretaget exempelvis göra förändringar i byggprocessen som du tycker inte stämmer överens med vad som står i det avtal du har fått ska du ta dina klagomål direkt med bostadsrättsföreningen ändå.

Vad gäller om det är fel på din nyproduktion?

I upplåtelseavtalet kan du se vad som ingår i köpet av din nyproduktion. Där brukar det stå hur stor bostadsrätten är, hur många rum den har, vilka övriga utrymmen som ingår, osv. Skulle det visa sig att den färdiga lägenheten inte stämmer överens med det som står i upplåtelseavtalet har du rätt att kräva att bostadsrättsföreningen rättar till det som inte stämmer. Dröjer de med att rätta till felet kan du också välja att göra det själv. Och då ska bostadsrättsföreningen stå för kostnaderna.

Skulle din förening däremot inte gå med på att rätta felet i din nyproduktion, eller om det är ett större fel som de inte kan fixa snabbt, så har du rätt att säga upp bostadsrätten i stället. Och om du och din förening inte kommer överens kan du alltid vända dig till Hyres- och arrendenämnden. De finns till för att lösa tvister i hyres- och boendefrågor. Men ska du kontakta dem kan det vara bra att prata med en jurist först. Då kan du vara säker på att du får med all nödvändig information när du skickar in din ansökan. Och du kan direkt få besked av juristen om ärendet gällande din nyproduktion är rimlig och värd att fullfölja.

Behöver du juridisk hjälp?

Att köpa en bostadsrätt är en stor investering och det är viktigt att vara säker på att det inte leder till onödiga kostnader i längden. När du köper en bostadsrätt har du rätt att få veta vilka eventuella brister bostadsrätten har. Men vissa fel är svåra att upptäcka, även för en besiktningsman. Vid ett dolt fel i bostadsrätt har du som köpare rätt att kräva att säljaren kompenserar dig för felet, men det finns också krav på dig som köpare som du måste ha koll på.

Som köpare har du undersökningsplikt. Det betyder att det är ditt ansvar att kolla igenom bostadsrätten noga för att upptäcka eventuella brister och fel. Det är också ditt ansvar att ta in en besiktningsman som kan undersöka bostadsrätten. För att kunna anmäla ett dolt fel måste det vara ett fel som har funnits i bostaden sen du köpte den men som inte har gått att upptäcka vid en besiktning. Felet får heller inte vara ett förväntat fel. Det innebär att vissa fel kan vara en naturlig konsekvens av att bostadsrätten är gammal, i sämre skick osv. Sådana fel räknas inte som dolda fel.

Hur klagar du på ett dolt fel i bostadsrätt?

Upptäcker du ett dolt fel ska du kontakta säljaren direkt. Du har upp till två år på dig att klaga på eventuella dolda fel i bostadsrätten, men när du väl har upptäckt ett fel får du inte vänta för länge med att kontakta säljaren om felet. Då har du rätt att kräva att säljaren antingen betalar för att rätta till felet eller att säljaren kompenserar dig genom att sänka priset på bostadsrätten i efterhand. Skulle det vara ett större fel har du också rätt att häva köpet helt och hållet.

Behöver du juridisk hjälp?

Ibland kan det finnas i avtalet att bostadsrätten säljs i befintligt skick. Eller så kan säljaren lägga in en friskrivningsklausul i avtalet. Om bostadsrätten säljs i befintligt skick kan du fortfarande klaga kring dolt fel i bostadsrätt men då ställs det ytterligare krav på dig som köpare. Förutom att kunna visa att du har upptäckt ett dolt fel måste du också visa att:

• bostadsrätten är i sämre skick än vad du har kunnat räkna med.
• de uppgifter säljaren har gett om bostadsrätten inte stämmer överens med verkligheten.
• säljaren har undanhållit viktig information om bostadsrätten.

Har säljaren däremot lagt in en friskrivningsklausul i avtalet kan du inte gå tillbaka och klaga på dolda fel. Då har säljaren avsagt sig ansvar för bostadsrättens skick. Lägger säljaren in en friskrivningsklausul i avtalet så ska även priset för bostadsrätten vara lägre för att kompensera för friskrivningen.

Hyr du din lägenhet i andra hand finns det risk att du betalar för mycket hyra. Detta eftersom det finns de som hyr ut sin lägenhet och passar på att tjäna lite extra pengar på det. Det här får man inte göra i Sverige utan enligt lag måste hyran vara skälig. Det innebär att den ska vara rimlig och absolut inte för hög utifrån vad du betalar för. När du betalar en hyra som är för hög kallas det också överhyra eller ockerhyra.

Vad som är en skälig hyra är olika beroende på bland annat lägenhetens storlek, läge, vad som ingår osv. Men i stort sett gäller att du inte ska behöva betala mer än vad originalhyran är för hyreslägenheten. Och du ska inte behöva betala mer än vad den faktiska boendekostnaden är när du hyr en bostadsrätt i andra hand. Du kan enkelt ta reda på om du betalar för mycket hyra genom att exempelvis prata med grannar och höra vad de betalar. Eller genom att jämföra vad andra betalar för liknande lägenheter. Viktigt att komma ihåg vid en sån jämförelse är att hyran får skilja sig upp till 5 procent. Det är när den skiljer sig betydligt mer som du kan vara säker på att du betalar överhyra.

Vad kan du göra om du betalar för mycket hyra?

Om du betalar överhyra kan du skicka en ansökan till hyresnämnden om att få hyran sänkt. Om du dessutom bor i en hyreslägenhet kan du få tillbaka överhyran du betalat. Du kan bara få tillbaka hyra upp till två år tillbaka i tiden från dagen du skickar din ansökan. Hyr du en bostadsrätt i andra hand kan du däremot inte få tillbaka överhyra. I det fallet kan du bara ansöka om att sänka din nuvarande hyra.

Att ansöka om att få din hyra sänkt eller få tillbaka överhyra kan kännas överväldigande. Därför rekommenderar vi att ta kontakt med en jurist som specialiserar sig inom hyresjuridik. Då kan du också vara säker på att din jurist har full koll på vad du har för rättigheter och att hen hjälper dig driva processen på bästa möjliga sätt.

Behöver du juridisk hjälp?

Har du nånsin varit med om grannar som stör?

Gör dina grannar en massa oväsen som stör dig? Har du svårt att komma till ro på grund av det? Det är inte alltid lätt med grannar. Ibland hamnar vi alla tyvärr i situationer där vi får grannar som vi absolut inte kommer överens med. Och ofta handlar det då just om att vi har grannar som stör.

Det första du bör göra om du själv är i den här sitsen är att försöka prata och lösa problemet tillsammans med grannen. Det bästa är såklart om ni kan komma till en lösning tillsammans. Speciellt eftersom sådana här problem kan uppstå på grund av missförstånd. Kanske har din granne väldigt små barn som har svårt att komma till ro. Att då prata med grannen är både det enklaste alternativet och det som förhoppningsvis leder till bättre grannsämja i ert område. Men skulle det vara så att din granne inte lyssnar på dig och fortsätter störa onödigt mycket finns det ett par saker du kan göra för att lösa situationen.

Så här gör du om du har grannar som stör

Du kan alltid framföra dina klagomål direkt till hyresvärden/bostadsrättsföreningen. Bor du i hyreslägenhet kan du också ringa in till störningsjouren för att föra fram klagomål om oljud. Grannen som är orsaken till störningarna kommer då att få ta del av klagomålen och få en chans att göra bättre ifrån sig.

Om anledningen till att dina grannar stör för att de är oförsiktiga ska grannen självklart minska på störningsmomenten. Men skulle problemet kvarstå ska du föra fram ett nytt klagomål för att visa att inget har förändrats. Får en en person flera klagomål om störningar är risken att personen inte får bo kvar i lägenheten.

Om din hyresvärd eller bostadsrättsförening inte lyssnar på dig kan du också kontakta Hyresnämnden och be om hjälp. Då är det viktigt att skriva ner vad du störs av och när det sker. Genom att skriva ner en lista med datum, klockslag och hur dina grannar stör blir det lättare för Hyresnämnden att hjälpa dig. Hyresnämnden är en typ av domstol som tar upp hyres- och boendefrågor.

Behöver du juridisk hjälp?

Tror du att du kommer behöva betala för skadorna i din lägenhet?

Bor du i hyreslägenhet har du som hyresgäst ansvar att sköta om lägenheten och inte orsaka större skador. Samtidigt är det helt normalt att det uppkommer slitage i en lägenhet, särskilt om ni är flera som bor där. Så vart går då gränsen mellan normalt slitage och större skador? När har hyresvärden rätt att begära att du betalar skadestånd? Och när har du rätt att neka det?

Först och främst är det viktigt att förstå att vad som räknas som normalt slitage är något man bedömer från fall till fall. Däremot finns det vissa riktlinjer man kan utgå ifrån. Exempel på normalt slitage är mindre repor i parkettgolv och hål och små märken i väggar. Det är den typen av slitage som normalt uppkommer bara av att man bor i lägenheten. Sen finns det tillfällen då det uppkommer skador på hyreslägenhet för att någon har varit särskilt oförsiktig. Och det är då du är skyldig att betala skadestånd till din hyresvärd.

När är en hyresgäst skyldig att betala ersättning för skador på hyreslägenhet?

När man avgör om de skador som uppstått i en lägenhet är normalt slitage eller inte tar man hänsyn ett par faktorer. Dels kollar man på hur länge hyresgästen har bott i lägenheten, dels hur stora skadorna är. Även orsaken till skadorna är något man tar hänsyn till. Har till exempel ditt barn målat på väggarna? Eller har du större och/eller djupare repor på golvet som inte har uppstått av att ni bara har gått på det? Då kan hyresvärden ha rätt att kräva skadestånd av dig.

Hur stort skadeståndet blir beror på skadan och vad det kostar att åtgärda den. Vid skador på hyreslägenhetens väggar blir skadeståndet ofta detsamma som kostnaden för att måla eller tapetsera om väggarna. Är det skador på golven kan det i stället handla om att detsamma som vad det kostar att exempelvis slipa och lacka golven.

Tycker du att hyresvärden inte har rätt att begära skadestånd av dig?

Eftersom det bedöms från fall till fall när en hyresvärd har rätt att kräva skadestånd för skador på hyreslägenhet är det också lätt att det uppstår tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster. Om din hyresvärd kräver skadestånd av dig och du anser att hen har fel kan du vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnden är som en domstol som bara är till för hyres- och boendefrågor. Och hos de kan du ta upp eventuella tvister som uppstår mellan dig och din hyresvärd. För att vara säker på att du har rätten på din sida kan du också kontakta en jurist med erfarenhet inom hyresjuridik. Då kan du både få en bedömning av vad som gäller i just din situation och få hjälp att driva din fråga hos hyresnämnden.

Behöver du juridisk hjälp?

Hyr du din lägenhet och undrar kring dina rättigheter som hyresgäst? Funderar du på om din hyra är rimlig eller för hög? Eller är din lägenhet i dåligt skick och du vill veta om inte hyresvärden måste rusta upp lägenheten? Som hyresgäst kan du förvänta dig att din hyresvärd har en del ansvar över bostaden du bor i. Och du har rätt att kräva att lägenheten håller en viss standard.

Lägenheten ska vara i gott skick

Du har rätt att kräva att din lägenhet ska ha god standard. Det innebär att de viktigaste funktionerna ska fungera utan problem. Det gäller vitvaror, rör och VVS samt element. Dina rättigheter som hyresgäst innebär också att du har rätt att kräva att väggar och tak ska vara fräscha och ha målats om vid jämna mellanrum. Detsamma gäller exempelvis köksluckor och annan interiör som hör till lägenheten men som inte direkt påverkar dess funktionalitet. Däremot behöver din hyresvärd inte renovera lägenheten för att uppnå en standard som anses vara lyxig.

Dina rättigheter som hyresgäst vid renoveringar

Vill du själv måla om i din lägenhet har du rätt att göra det. Även tapetseringar och andra småförbättringar går för det mesta bra att göra. Däremot kan det vara bra att höra med hyresvärden och få dennes godkännande först. Det gäller särskilt om du tänker måla eller tapetsera i färger och motiv som inte är neutrala. Som hyresvärd kan man vilja att de förbättringar som görs i lägenheten ska vara neutrala för att falla i smaken även hos andra, kommande hyresgäster.

Dina rättigheter som hyresgäst kan ge dig rätt till sänkt hyra

Om din lägenhet har fel som påverkar lägenhetens funktionalitet har du rätt till att få sänkt hyra. Det vill säga så länge det inte är du som har orsakat felet. Det här gäller alltså inte skönhetsfel som repor i parketten eller mindre skador på dörrkarmar. Det gäller om exempelvis vitvarorna inte fungerar under en lägre tid eller om det är fel på toaletten så du inte kan använda den. Här är det viktigt att komma ihåg att du är skyldig att meddela din hyresvärd så fort det uppkommer en skada, oavsett om du har orsakat den eller inte. I det fall det är du som har orsakat skadan måste du själv ersätta din hyresvärd för det som skett.

Behöver du juridisk hjälp?

Du bestämmer när hyresvärden får komma in i lägenheten

Även om hyresvärden egentligen äger lägenheten ingår det i dina rättigheter som hyresgäst att kunna neka hen tillträde. Det gäller om hyresvärden inte har meddelat dig i förväg att hen tänker komma förbi och titta in. I de allra flesta fall brukar däremot inte hyresvärdar vilja titta in om det inte är för att kolla skicket på lägenheten. Till exempel i det fall hen har fått ett klagomål av dig som hen behöver kolla upp. Och är det så ska hyresvärden meddela dig när hen tänker besöka din lägenhet.

Då har du rätt att säga upp avtalet

Skulle din lägenhet ha väldigt stora fel eller om lägenheten kan vara en hälsofara, till exempel om det finns mögelskador, har du rätt att säga upp hyresavtalet. Det gäller om din hyresvärd inte tar tag i problemet och gör något för att åtgärda skadorna. En av de viktigaste punkterna i dina rättigheter som hyresgäst är att du ska kunna känna dig trygg och säker i lägenheten du hyr.

Om du har ett barn som är LVU-placerad kanske du har stött på begreppet hemtagningsbegäran. En hemtagningsbegäran gör man för att få hem sitt barn igen om barnet är omhändertagen. Anser socialnämnden att ett barn far illa i sitt hem kan de gå in och LVU-placera barnet på ett särskilt hem. Det händer inte ofta, men när det väl händer finns det vissa regler och processer man måste följa för att säkra att barnet är tryggt och har det bra.

LVU är en tvingande lag och förkortning av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen finns för att se till att barn som råkar illa ut i hemmet kan bli omhändertagna och förhoppningsvis då få det bättre. Anledningarna till att ett barn omhändertas kan både handla om hemförhållanden som om barnets beteende. Och ibland kanske barnet behöver långvarig LVU-vård. Medan det också finns tillfällen då barnets familj kan göra nödvändiga förändringar för att säkra att barnet kan leva ett tryggt liv hemma och därefter göra en hemtagningsbegäran.

Innan ett barn blir LVU-placerad gör Socialnämnden en bedömning som bekräftar att barnets hälsa och/eller utveckling far illa av att bo hemma. Även domstolen måste fastställa att den bedömningen är korrekt innan det är möjligt att LVU-placera ett barn. Därefter ska socialnämnden minst varje halvår utvärdera på nytt om barnet även fortsatt behöver LVU-vård.

Vad händer vid en hemtagningsbegäran?

Om du vill få hem ditt barn som är LVU-placerad kan du göra en hemtagningsbegäran. Det kan barnet också göra om hen har fyllt 15 år. Då utreder socialtjänsten ifall det är rimligt att avsluta barnets LVU-vård. Socialtjänsten har bara upp till fyra månader på sig att göra färdigt sin utredning. När den är gjord fattar socialnämnden ett beslut baserat på den. Godkänner inte socialnämnden din hemtagningsbegäran kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

För att göra en hemtagningsbegäran får du hjälp av ett offentligt biträde. Du behöver inte betala för ditt offentliga biträde utan det är staten som står för de kostnaderna. Innan du gör en hemtagningsbegäran måste du se över anledningarna till varför barnet LVU-placerades från första början. Om det berodde på anledningar som du som vårdnadshavare har kontroll över måste du göra de förändringar socialnämnden anser att du ska göra innan barnet kan återvända hem. Om den negativa situationen för barnet inte har förändrats blir din hemtagningsbegäran inte godkänd.

Behöver du juridisk hjälp?

Det är skillnad på att bli diskriminerad och orättvist behandlad. För att en handling ska räknas som diskriminerande krävs det att handlingen uppfyller ett antal krav. Först och främst måste diskrimineringen grunda sig i en persons kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Dessutom finns det sex former av diskriminering enligt svensk lag som handlingen måste stämma överens med. Nedan berättar vi mer om vilka typer av handlingar som räknas som diskriminerande.

1. Direkt diskriminerad

När man pratar om direkt diskriminering menar man situationer där en person blir sämre behandlad än någon annan. Då måste man kunna jämföra situationerna för att det ska räknas som direkt diskriminering. Den här typen av diskriminering kan ske i flera situationer och man gör därför alltid en enskild bedömning av varje situation. Till exempel kan det räknas som diskriminering om du inte blir kallad till en anställningsintervju när du har ett utomnordiskt etniskt ursprung samtidigt som en person med nordiskt etniskt ursprung och samma eller liknande meriter som dig blir kallad. Eller om du är kvinna och har lägre lön än din manliga kollega trots att ni har samma eller liknande erfarenhet och kompetens.

2. Indirekt diskriminerad

Indirekt diskriminering handlar i stället om situationer som kan verka neutrala men som indirekt missgynnar en viss grupp människor. Vissa regler och riktlinjer kan vara diskriminerande trots att alla måste följa dem. Det kan handla om indirekt diskriminering om riktlinjen för ett jobb är att det är meriterande med körkort trots att jobbet i sig kan utföras utan att du kör bil. Detta eftersom riktlinjen missgynnar många funktionsnedsatta som inte har möjlighet att ta körkort.

Det är bara verksamheter som omfattas av diskrimineringslagen som kan bli dömda för diskriminering. Systembolaget får exempelvis särbehandla utifrån ålder och inte sälja alkohol till minderåriga. I det fallet kan du inte hävda att de är indirekt diskriminerande mot dig för att de nekar dig köp när du inte kan visa upp giltig legitimation.

3. Bristande tillgänglighet

Att bli diskriminerad på grund av bristande tillgänglighet handlar om hur en verksamhet är anpassad för människor med funktionsnedsättning eller särskilda behov. Verksamheter är skyldiga att se till att människor med funktionsnedsättning kan ta del av verksamheten på ett likvärdigt sätt som människor utan funktionsnedsättning. Det finns också andra särskilda lagar och regler kopplade till tillgänglighet som finns till för att underlätta för funktionsnedsatta och öka tillgängligheten. Exempel på såna lagar är skollagen och arbetsmiljölagen.

Hur en verksamhet ska göra för att anses vara tillgänglig beror på flera faktorer. Bland annat kollar man på verksamhetens ekonomi och praktiska förutsättningar innan man bedömer hur den ska anpassas.

4. Trakasserier som diskriminering

När du blir diskriminerad på grund av trakasserier innebär det att någon har kränkt dig. Det kan handla om nedsättande kommentarer, utfrysning, gester och liknande. Det är du som blir utsatt för trakasserier som avgör om handlingen är kränkande. Du måste då också vara tydlig med att handlingen är kränkande för att det ska räknas som trakasserier. En förutsättning för att kunna hävda att något är trakasserande är att personen som trakasserar får det klargjort för hen. Däremot finns det såklart situationer som är så uppenbart kränkande att personen som blir trakasserad inte behöver säga ifrån.

5. Sexuella trakasserier

Precis som det låter handlar sexuella trakasserier om handlingar som är kränkande och av sexuell natur. Exempel på sexuella trakasserier är kommentarer med sexuella anspelningar, när någon tafsar och liknande. Även situationer där en person påstår att hen menat väl kan ses som sexuella trakasserier. Det gäller om situationen är av sexuell natur och personen som blir utsatt upplever obehag.

Vid sexuella trakasserier räcker det dessutom att handlingen i sig är trakasserande för att det ska räknas som att du har blivit diskriminerad. Du behöver inte också hänvisa till att du är kvinna, funktionsnedsatt eller liknande för att kunna hävda att handlingen har varit diskriminerande.

6. Instruktioner att diskriminera

Det räknas också som diskriminering om en person tvingar någon annan att diskriminera. Exempelvis får inte butikschefer säga till anställda att neka en viss grupp människor från att komma in i butiken. Och restaurangägare får inte säga till sin personal att de inte får servera en viss grupp människor. För att det ska räknas som instruktioner att diskriminera måste det finnas ett beroendeförhållande mellan personen som ger instruktionen och personen som får den.

Behöver du juridisk hjälp?