Gör dina grannar en massa oväsen som stör dig? Har du svårt att komma till ro på grund av det? Det är inte alltid lätt med grannar. Ibland hamnar vi alla tyvärr i situationer där vi får grannar som vi absolut inte kommer överens med. Och ofta handlar det då just om att vi har grannar som stör.
Det första du bör göra om du själv är i den här sitsen är att försöka prata och lösa problemet tillsammans med grannen. Det bästa är såklart om ni kan komma till en lösning tillsammans. Speciellt eftersom sådana här problem kan uppstå på grund av missförstånd. Kanske har din granne väldigt små barn som har svårt att komma till ro. Att då prata med grannen är både det enklaste alternativet och det som förhoppningsvis leder till bättre grannsämja i ert område. Men skulle det vara så att din granne inte lyssnar på dig och fortsätter störa onödigt mycket finns det ett par saker du kan göra för att lösa situationen.
Så här gör du om du har grannar som stör
Du kan alltid framföra dina klagomål direkt till hyresvärden/bostadsrättsföreningen. Bor du i hyreslägenhet kan du också ringa in till störningsjouren för att föra fram klagomål om oljud. Grannen som är orsaken till störningarna kommer då att få ta del av klagomålen och få en chans att göra bättre ifrån sig.
Om anledningen till att dina grannar stör för att de är oförsiktiga ska grannen självklart minska på störningsmomenten. Men skulle problemet kvarstå ska du föra fram ett nytt klagomål för att visa att inget har förändrats. Får en en person flera klagomål om störningar är risken att personen inte får bo kvar i lägenheten.
Om din hyresvärd eller bostadsrättsförening inte lyssnar på dig kan du också kontakta Hyresnämnden och be om hjälp. Då är det viktigt att skriva ner vad du störs av och när det sker. Genom att skriva ner en lista med datum, klockslag och hur dina grannar stör blir det lättare för Hyresnämnden att hjälpa dig. Hyresnämnden är en typ av domstol som tar upp hyres- och boendefrågor.
Vill din hyresvärd ha ersättning för skador på hyreslägenhet?
Tror du att du kommer behöva betala för skadorna i din lägenhet?
Bor du i hyreslägenhet har du som hyresgäst ansvar att sköta om lägenheten och inte orsaka större skador. Samtidigt är det helt normalt att det uppkommer slitage i en lägenhet, särskilt om ni är flera som bor där. Så vart går då gränsen mellan normalt slitage och större skador? När har hyresvärden rätt att begära att du betalar skadestånd? Och när har du rätt att neka det?
Först och främst är det viktigt att förstå att vad som räknas som normalt slitage är något man bedömer från fall till fall. Däremot finns det vissa riktlinjer man kan utgå ifrån. Exempel på normalt slitage är mindre repor i parkettgolv och hål och små märken i väggar. Det är den typen av slitage som normalt uppkommer bara av att man bor i lägenheten. Sen finns det tillfällen då det uppkommer skador på hyreslägenhet för att någon har varit särskilt oförsiktig. Och det är då du är skyldig att betala skadestånd till din hyresvärd.
När är en hyresgäst skyldig att betala ersättning för skador på hyreslägenhet?
När man avgör om de skador som uppstått i en lägenhet är normalt slitage eller inte tar man hänsyn ett par faktorer. Dels kollar man på hur länge hyresgästen har bott i lägenheten, dels hur stora skadorna är. Även orsaken till skadorna är något man tar hänsyn till. Har till exempel ditt barn målat på väggarna? Eller har du större och/eller djupare repor på golvet som inte har uppstått av att ni bara har gått på det? Då kan hyresvärden ha rätt att kräva skadestånd av dig.
Hur stort skadeståndet blir beror på skadan och vad det kostar att åtgärda den. Vid skador på hyreslägenhetens väggar blir skadeståndet ofta detsamma som kostnaden för att måla eller tapetsera om väggarna. Är det skador på golven kan det i stället handla om att detsamma som vad det kostar att exempelvis slipa och lacka golven.
Tycker du att hyresvärden inte har rätt att begära skadestånd av dig?
Eftersom det bedöms från fall till fall när en hyresvärd har rätt att kräva skadestånd för skador på hyreslägenhet är det också lätt att det uppstår tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster. Om din hyresvärd kräver skadestånd av dig och du anser att hen har fel kan du vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnden är som en domstol som bara är till för hyres- och boendefrågor. Och hos de kan du ta upp eventuella tvister som uppstår mellan dig och din hyresvärd. För att vara säker på att du har rätten på din sida kan du också kontakta en jurist med erfarenhet inom hyresjuridik. Då kan du både få en bedömning av vad som gäller i just din situation och få hjälp att driva din fråga hos hyresnämnden.
Hyr du din lägenhet och undrar kring dina rättigheter som hyresgäst? Funderar du på om din hyra är rimlig eller för hög? Eller är din lägenhet i dåligt skick och du vill veta om inte hyresvärden måste rusta upp lägenheten? Som hyresgäst kan du förvänta dig att din hyresvärd har en del ansvar över bostaden du bor i. Och du har rätt att kräva att lägenheten håller en viss standard.
Lägenheten ska vara i gott skick
Du har rätt att kräva att din lägenhet ska ha god standard. Det innebär att de viktigaste funktionerna ska fungera utan problem. Det gäller vitvaror, rör och VVS samt element. Dina rättigheter som hyresgäst innebär också att du har rätt att kräva att väggar och tak ska vara fräscha och ha målats om vid jämna mellanrum. Detsamma gäller exempelvis köksluckor och annan interiör som hör till lägenheten men som inte direkt påverkar dess funktionalitet. Däremot behöver din hyresvärd inte renovera lägenheten för att uppnå en standard som anses vara lyxig.
Dina rättigheter som hyresgäst vid renoveringar
Vill du själv måla om i din lägenhet har du rätt att göra det. Även tapetseringar och andra småförbättringar går för det mesta bra att göra. Däremot kan det vara bra att höra med hyresvärden och få dennes godkännande först. Det gäller särskilt om du tänker måla eller tapetsera i färger och motiv som inte är neutrala. Som hyresvärd kan man vilja att de förbättringar som görs i lägenheten ska vara neutrala för att falla i smaken även hos andra, kommande hyresgäster.
Dina rättigheter som hyresgäst kan ge dig rätt till sänkt hyra
Om din lägenhet har fel som påverkar lägenhetens funktionalitet har du rätt till att få sänkt hyra. Det vill säga så länge det inte är du som har orsakat felet. Det här gäller alltså inte skönhetsfel som repor i parketten eller mindre skador på dörrkarmar. Det gäller om exempelvis vitvarorna inte fungerar under en lägre tid eller om det är fel på toaletten så du inte kan använda den. Här är det viktigt att komma ihåg att du är skyldig att meddela din hyresvärd så fort det uppkommer en skada, oavsett om du har orsakat den eller inte. I det fall det är du som har orsakat skadan måste du själv ersätta din hyresvärd för det som skett.
Du bestämmer när hyresvärden får komma in i lägenheten
Även om hyresvärden egentligen äger lägenheten ingår det i dina rättigheter som hyresgäst att kunna neka hen tillträde. Det gäller om hyresvärden inte har meddelat dig i förväg att hen tänker komma förbi och titta in. I de allra flesta fall brukar däremot inte hyresvärdar vilja titta in om det inte är för att kolla skicket på lägenheten. Till exempel i det fall hen har fått ett klagomål av dig som hen behöver kolla upp. Och är det så ska hyresvärden meddela dig när hen tänker besöka din lägenhet.
Då har du rätt att säga upp avtalet
Skulle din lägenhet ha väldigt stora fel eller om lägenheten kan vara en hälsofara, till exempel om det finns mögelskador, har du rätt att säga upp hyresavtalet. Det gäller om din hyresvärd inte tar tag i problemet och gör något för att åtgärda skadorna. En av de viktigaste punkterna i dina rättigheter som hyresgäst är att du ska kunna känna dig trygg och säker i lägenheten du hyr.
Om du har ett barn som är LVU-placerad kanske du har stött på begreppet hemtagningsbegäran. En hemtagningsbegäran gör man för att få hem sitt barn igen om barnet är omhändertagen. Anser socialnämnden att ett barn far illa i sitt hem kan de gå in och LVU-placera barnet på ett särskilt hem. Det händer inte ofta, men när det väl händer finns det vissa regler och processer man måste följa för att säkra att barnet är tryggt och har det bra.
LVU är en tvingande lag och förkortning av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen finns för att se till att barn som råkar illa ut i hemmet kan bli omhändertagna och förhoppningsvis då få det bättre. Anledningarna till att ett barn omhändertas kan både handla om hemförhållanden som om barnets beteende. Och ibland kanske barnet behöver långvarig LVU-vård. Medan det också finns tillfällen då barnets familj kan göra nödvändiga förändringar för att säkra att barnet kan leva ett tryggt liv hemma och därefter göra en hemtagningsbegäran.
Innan ett barn blir LVU-placerad gör Socialnämnden en bedömning som bekräftar att barnets hälsa och/eller utveckling far illa av att bo hemma. Även domstolen måste fastställa att den bedömningen är korrekt innan det är möjligt att LVU-placera ett barn. Därefter ska socialnämnden minst varje halvår utvärdera på nytt om barnet även fortsatt behöver LVU-vård.
Vad händer vid en hemtagningsbegäran?
Om du vill få hem ditt barn som är LVU-placerad kan du göra en hemtagningsbegäran. Det kan barnet också göra om hen har fyllt 15 år. Då utreder socialtjänsten ifall det är rimligt att avsluta barnets LVU-vård. Socialtjänsten har bara upp till fyra månader på sig att göra färdigt sin utredning. När den är gjord fattar socialnämnden ett beslut baserat på den. Godkänner inte socialnämnden din hemtagningsbegäran kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
För att göra en hemtagningsbegäran får du hjälp av ett offentligt biträde. Du behöver inte betala för ditt offentliga biträde utan det är staten som står för de kostnaderna. Innan du gör en hemtagningsbegäran måste du se över anledningarna till varför barnet LVU-placerades från första början. Om det berodde på anledningar som du som vårdnadshavare har kontroll över måste du göra de förändringar socialnämnden anser att du ska göra innan barnet kan återvända hem. Om den negativa situationen för barnet inte har förändrats blir din hemtagningsbegäran inte godkänd.
När man pratar om direkt diskriminering menar man situationer där en person blir sämre behandlad än någon annan. Då måste man kunna jämföra situationerna för att det ska räknas som direkt diskriminering. Den här typen av diskriminering kan ske i flera situationer och man gör därför alltid en enskild bedömning av varje situation. Till exempel kan det räknas som diskriminering om du inte blir kallad till en anställningsintervju när du har ett utomnordiskt etniskt ursprung samtidigt som en person med nordiskt etniskt ursprung och samma eller liknande meriter som dig blir kallad. Eller om du är kvinna och har lägre lön än din manliga kollega trots att ni har samma eller liknande erfarenhet och kompetens.
2. Indirekt diskriminerad
Indirekt diskriminering handlar i stället om situationer som kan verka neutrala men som indirekt missgynnar en viss grupp människor. Vissa regler och riktlinjer kan vara diskriminerande trots att alla måste följa dem. Det kan handla om indirekt diskriminering om riktlinjen för ett jobb är att det är meriterande med körkort trots att jobbet i sig kan utföras utan att du kör bil. Detta eftersom riktlinjen missgynnar många funktionsnedsatta som inte har möjlighet att ta körkort.
Det är bara verksamheter som omfattas av diskrimineringslagen som kan bli dömda för diskriminering. Systembolaget får exempelvis särbehandla utifrån ålder och inte sälja alkohol till minderåriga. I det fallet kan du inte hävda att de är indirekt diskriminerande mot dig för att de nekar dig köp när du inte kan visa upp giltig legitimation.
3. Bristande tillgänglighet
Att bli diskriminerad på grund av bristande tillgänglighet handlar om hur en verksamhet är anpassad för människor med funktionsnedsättning eller särskilda behov. Verksamheter är skyldiga att se till att människor med funktionsnedsättning kan ta del av verksamheten på ett likvärdigt sätt som människor utan funktionsnedsättning. Det finns också andra särskilda lagar och regler kopplade till tillgänglighet som finns till för att underlätta för funktionsnedsatta och öka tillgängligheten. Exempel på såna lagar är skollagen och arbetsmiljölagen.
Hur en verksamhet ska göra för att anses vara tillgänglig beror på flera faktorer. Bland annat kollar man på verksamhetens ekonomi och praktiska förutsättningar innan man bedömer hur den ska anpassas.
4. Trakasserier som diskriminering
När du blir diskriminerad på grund av trakasserier innebär det att någon har kränkt dig. Det kan handla om nedsättande kommentarer, utfrysning, gester och liknande. Det är du som blir utsatt för trakasserier som avgör om handlingen är kränkande. Du måste då också vara tydlig med att handlingen är kränkande för att det ska räknas som trakasserier. En förutsättning för att kunna hävda att något är trakasserande är att personen som trakasserar får det klargjort för hen. Däremot finns det såklart situationer som är så uppenbart kränkande att personen som blir trakasserad inte behöver säga ifrån.
5. Sexuella trakasserier
Precis som det låter handlar sexuella trakasserier om handlingar som är kränkande och av sexuell natur. Exempel på sexuella trakasserier är kommentarer med sexuella anspelningar, när någon tafsar och liknande. Även situationer där en person påstår att hen menat väl kan ses som sexuella trakasserier. Det gäller om situationen är av sexuell natur och personen som blir utsatt upplever obehag.
Vid sexuella trakasserier räcker det dessutom att handlingen i sig är trakasserande för att det ska räknas som att du har blivit diskriminerad. Du behöver inte också hänvisa till att du är kvinna, funktionsnedsatt eller liknande för att kunna hävda att handlingen har varit diskriminerande.
6. Instruktioner att diskriminera
Det räknas också som diskriminering om en person tvingar någon annan att diskriminera. Exempelvis får inte butikschefer säga till anställda att neka en viss grupp människor från att komma in i butiken. Och restaurangägare får inte säga till sin personal att de inte får servera en viss grupp människor. För att det ska räknas som instruktioner att diskriminera måste det finnas ett beroendeförhållande mellan personen som ger instruktionen och personen som får den.
Företag som vill lära känna sina användare och analysera deras beteenden kan använda sig av cookies för att göra det. Det är ett riktigt bra sätt att bli bättre på att ge era användare den information som gynnar dem bäst. Använder ni cookies på er hemsida måste ni ha en cookie-policy där ni informerar om hur ni använder cookies.
De flesta hemsidor använder sig av cookies, det vill säga små textfiler med information som användarnas webbläsare lagrar. Genom att webbläsaren sparar cookies blir användarens upplevelse av sajten smidigare. Det är till exempel på grund av att det sparas cookies som en användare kan samla produkter i en varukorg som sedan ligger kvar tills nästa gång användaren besöker sajten. Det är också på grund av cookies som användare bara behöver logga in på sajter en gång och sen kan ange att hen vill fortsätta vara inloggad även efter att hen har stängt ner webbläsaren.
Det här ska er cookie-policy innehålla
Er cookie-policy måste vara tydlig och lätt att förstå. Användarna ska snabbt kunna veta vad det innebär att acceptera eller inte acceptera cookies. Helt enkelt vilka konsekvenserna är för respektive val. Dessutom ska er policy innehålla:
vad cookies är. Användaren ska snabbt kunna förstå vad cookies är och hur de fungerar.
hur och varför ni använder cookies. Här behöver ni inte gå in i detaljer i er cookie-policy utan ska övergripande och tydligt förklara vilken typ av cookies ni använder er av samt vilket syftet är. Som en separat punkt i det här avsnittet anger ni också om ni använder cookies från en tredje part, exempelvis om ni använder er av Google Analytics.
hur användaren gör för att inaktivera cookies. Här ska användaren både få information om hur hen inaktiverar cookies och vad som händer när hen gör det. Du kan också länka till andra sidor där användaren kan följa anvisningar för hur man inaktiverar cookies. I det här avsnittet förklarar du också hur användarna raderar de cookies som redan har sparats.
Enligt BRÅ har antalet kortbedrägerier ökat med 70% under årets första hälft jämfört med samma period 2022. Det gäller bedrägerier där det inte är det fysiska kortet som har stulits utan det är människors kortsiffror som har utnyttjats. Det är en stor ökning av den här typen av brott och det finns en del saker du kan göra för att skydda dig själv mot kortbedrägeri.
Det viktigaste när det gäller kortbedrägeri är såklart att aldrig lämna ut ditt kortnummer till någon. På många sajter på internet kan man betala genom att uppge kortnummer. Även i de fallen är det viktigt att vara försiktig. Handla bara på sajter du känner igen och som du vet är seriösa. Är det en sajt du inte känner till kan du kolla vad andra har sagt om just den butiken. Kolla butikens egna omdömen, både på deras hemsida och i kommentarerna på deras sociala medier. Kolla också om du hittar omdömen om butiken hos en oberoende omdömessajt. Sök på Google och se om det finns artiklar eller forum där andra varnar för att handla på den sajten.
Alla banker har olika säkerhetslösningar för att undvika kortbedrägeri. Dessa kan du både aktivera och avaktivera. Hör med din bank vad som gäller för ditt kort och rådgör med dem vilket säkerhetsalternativ som passar dig bäst.
Kortbedrägeri är ett problem både på nätet som i verkliga livet
Ibland kan exempelvis bankomater och bensinpumpar riggas för att samla in kortuppgifter som sedan används i bedrägeribrott. Det kanske inte alltid är lätt att se om en bankomat eller bensinpump du tänker använda är riggad men det finns vissa saker du kan hålla koll på. Kan du vicka på knappsatsen eller kortläsaren är det bäst att låta bli att använda ditt kort just där. Annars är risken att du blir utsatt för kortbedrägeri.
En lösning som är effektiv men kan kännas krånglig för den som handlar mycket på nätet är att alltid ha en spärr aktiverad för internetköp. Den spärren kan du sen öppna upp när du vill handla på nätet. Även om det kan kännas omständigt är det här en lösning som funkar bra för att förhindra att du blir utsatt för kortbedrägerier.
Om du redan har blivit utsatt för kortbedrägeri ska du spärra ditt kort och sen polisanmäla brottet direkt. Kortet spärrar du genom att ringa in till din bank och för att anmäla brottet ringer du 114 14.
Vet du vad det innebär att resa till Storbritannien efter Brexit?
Det har gått några år sen Brexit och den initiala chocken har lagt sig. Men även om livet har gått vidare kan det vara svårt att veta vad som gäller vid resor till Storbritannien efter Brexit. Därför har vi listat allt du behöver ha koll på så du kan lägga mer tid på att njuta av resan.
Numera när du reser till Storbritannien efter Brexit, måste du numera ha ett giltigt pass. Det är den enda id-handling de accepterar för dig som vill komma in i landet. Det gäller oavsett varför du reser dit och vilket land du har rest ifrån. I vissa fall behöver du också ha visum för att få komma in i landet. Ska du åka till Storbritannien för att jobba eller studera behöver till exempel ha visum. Men åker du till Storbritannien som turist efter Brexit eller för att besöka någon du känner behöver du inte ha det så länge du inte stannar längre än sex månader. Det gäller även vid tjänsteresor då du åker dit för möten eller konferenser. Däremot behöver du ha visum oavsett varför du åker dit om du tänker stanna längre än sex månader.
Storbritannien efter Brexit – vad gäller när du är i landet?
När du väl är i Storbritannien kan du använda både ditt nationella körkort och det europeiska sjukförsäkringskortet om det skulle behövas. Däremot behöver du numera ett internationellt körkort om du planerar att köra i Storbritannien efter Brexit. Ett internationellt körkort är en översättning av ditt svenska körkort. Det kan du använda när du planerar att köra i länder utanför Sverige. Däremot kan du inte köra med enbart det internationella körkortet utan måste ha med ditt svenska körkort också. Planerar du att resa mellan Irland och Nordirland kan du göra det fritt fram till 1 januari 2025.
En bra sak att tänka på vid resor till Storbritannien efter Brexit är att kolla vilka priser som gäller för ditt mobilabonnemang. Tidigare fick inte mobiloperatörer ta ut extra avgifter när man reste till Storbritannien men numera är det tillåtet. Se därför till att du har koll på priserna så du inte får en oönskad överraskning med din nästa faktura. Det här gäller både samtals-, sms- och surfkostnader.
Har du problem med människor som vill palla äpplen från din tomt?
Vad gäller egentligen enligt allemansrätten?
Har du ett äppelträd på tomten vet du att träden oftast ger frukt i överflöd. Det leder till att många brukar annonsera i sociala medier om att andra får komma förbi och plocka äpplen hos dem. Det finns också en del människor som självmant går in på andras tomter för att palla äpplen och hänvisar då till allemansrätten.
Enligt allemansrätten får vi ”gå över annans mark och tillfälligt uppehålla oss där”. Men hur är det egentligen med frukten som växer där? Får vem som helst plocka från ditt äppelträd?
Faktum är att det är ett vanligt missförstånd att vem som helst får gå in på någon annans tomt och börja palla äpplen. Enligt allemansrätten får du plocka bär och svamp som växer i skog och mark. Du får också plocka frön, nötter och kottar från marken. Men äpplena som växer på ditt äppelträd räknas som din egendom. Därför får inte vem som helst komma in och plocka dina äpplen. Det gäller både de äpplen som växer på trädet och som ligger på marken.
Skulle ditt träd växa så att vissa grenar går ut över grannens tomt har grannen rätt att kapa av de grenarna så länge det inte skadar trädet. Din granne får också plocka de äpplen som faller ner på hens tomt. När äpplena faller ner på grannens tomt räknas de nämligen som grannens egendom. Det är bara när de sitter kvar på trädet eller har fallit ner på din tomt som äpplena räknas som dina.
När får man palla äpplen då?
Vissa kommuner odlar äppelträd på kommunens mark. De träden räknas då som odlade äpplen. Frukt och bär som är uppenbart odlade får du inte plocka av. Många kommuner brukar dock annonsera att invånarna får plocka frukten så länge man ser till att det finns kvar frukt åt andra som också vill plocka. Så med andra ord, se till att alltid fråga ägaren innan du bestämmer dig för att palla äpplen. Eller sök upp närmaste äppelträd hos Äkta Vara. Där annonserar ägare som tycker det är okej att andra kommer och plockar av deras träd.
Alla företag som på något sätt behandlar och sparar personuppgifter måste ha en dataskyddspolicy, det vill säga en GDPR-policy. Som personuppgifter räknar man all information som på något sätt har en koppling till dig, vare sig det är direkt eller indirekt. Det kan vara allt från namn, adress, telefonnummer och personnummer till mejladress med ditt namn, id-kortnummer, ja till och med din IP-adress. Även bilder, videos och ljudupptagningar räknas som personuppgifter.
I er GDPR-policy finns det ett antal punkter ni måste ha lättillgängliga för era besökare. Informationen måste vara rak och tydlig. Annars är risken att ni råkar ut för böter för att ha brutit mot GDPR. Och framförallt måste det finnas en rättslig grund som gör att ni får samla andras personuppgifter.
Det finns sex rättsliga grunder och ni måste kunna hänvisa att ni behandlar personuppgifter till någon av dem. Organisationer som på något sätt behandlar personuppgifter måste kunna hänvisa till:
att användaren har gett samtycke till att ni får spara hens uppgifter.
att ni har ett avtal med användaren där hens personuppgifter sparas på grund av detta.
att ni har en rättslig förpliktelse som gör att ni enligt lag måste spara vissa personuppgifter.
att ni måste behandla personuppgifter för att skydda en persons grundläggande intresse, det vill säga att det behövs för att rädda hens liv. Detta gäller främst vården.
att ni är en myndighet, att behandligen av personuppgifter ingår i myndighetsutövning och är en uppgift av allmänt intresse.
att ni gör en intresseavvägning och att ni då får behandla personuppgifter om era intressen väger tyngre än användarens och behandlingen av personuppgifter därför är nödvändig. Det här kan till exempel vara aktuellt om ni är en större koncern och ni måste dela personuppgifter med andra inom koncernen för att kunna betala ut lön och liknande.
1. Er GDPR-policy ska innehålla vem som är personuppgiftsansvarig
Vem som är personuppgiftsansvarig beror på bolagsformen. Det är oftast inte en fysisk person som är personuppgiftsansvarig utan det är själva organisationen som är det. Är ni ett bolag så är det bolaget i sin helhet som är personuppgiftsansvarig. Är ni en förening så är det föreningen i sin helhet som är det. En fysisk person kan också vara personuppgiftsansvarig, men då är det i exempelvis enskilda firmor.
2. Varför samlar ni in personuppgifter?
Olika organisationer har olika anledningar att samla personuppgifter. Det som är viktigt att tänka på är att personuppgifterna ni samlar inte bara gäller era användare, utan även era anställda. Exempelvis är uppgifter ni samlar i lönesystem sådant som måste följa GDPR. Likaså om ni vill kommunicera med era användare, exempelvis genom ett nyhetsbrev.
Oavsett anledning är det särskilt viktigt att vara tydlig i er GDPR-policy med varför ni samlar in personuppgifter. Både för att användarna lätt ska kunna få den informationen, men också för att ni inte får använda informationen ni har samlat på annat sätt än det ni anger. Ni får till exempel inte samla in mejladresser för att era användare ska kunna skapa egna konton hos er och sen i ett senare skede använda samma uppgifter för att börja skicka ut nyhetsbrev till dem. Vill ni ändra ändamålet måste ni gå ut med informationen till era användare och vara tydlig i hur ändringen påverkar dem och varför ni framöver kommer samla deras personuppgifter.
3. Var lagrar ni personuppgifterna?
Lagrar ni uppgifterna hos er eller lagrar ni dem i ett annat land? Beroende på var ni lagrar uppgifterna behöver ni kolla upp så att landet har en tillräckligt hög skyddsnivå av personuppgifter enligt EU/EES-standard. Om landet inte har det får du nämligen inte lagra personuppgifter i det landet. Kolla därför upp om det finns beslut från EU-kommissionen kring skyddsnivån i landet ni kommer lagra uppgifterna i. Om det inte finns ett sånt beslut behöver ni i stället komplettera med standardavtalsklausuler som EU-kommissionen beslutat om. Eftersom såna klausuler ibland också måste kompletteras med andra skyddsåtgärder enligt EU-domstolen är det bra att ta in en GDPR-expert som kan se till att er GDPR-policy är vattentät.
4. Vilka uppgifter ni kommer att samla ska stå med i er GDPR-policy
Även när det gäller vilka personuppgifter ni samlar in måste ni vara tydliga och får inte ändra och samla in helt andra personuppgifter utan godkännande. Om det sker en förändring hos er digitalt som gör att era system samlar in nya personuppgifter måste ni gå ut med den informationen till era användare. Kom ihåg att här gäller det att vara tydlig och inkludera precis alla uppgifter som anses vara personuppgifter. All information som på något sätt kan kopplas till enskilda personer är personuppgifter och ska kategoriseras i er GDPR-policy.
5. Vilka kommer ha tillgång till personuppgifterna?
Är det fler parter än ni som kommer ha tillgång till uppgifterna? Har ni externa leverantörer som har access till dem? Eller finns det andra parter ni samarbetar med som kommer att ha tillgång till de personuppgifter ni samlar? Då måste det också stå i er policy. Ni måste även tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter era samarbetspartners har. Det viktiga här är att de personuppgifter ni samlar inte riskerar missbrukas av partners som använder dem för andra syften än det ni informerar era användare om.
6. Hur länge kommer ni lagra uppgifterna?
Beroende på hur ni tänker använda personuppgifterna är perioden för hur länge ni tänker lagra dem olika. Ni får helt enkelt spara uppgifterna så länge ni behöver dem för det ändamål ni har angett i er policy. När ändamålet inte längre är aktuellt måste ni radera uppgifterna.
Ibland kan ni däremot behöva ange att ni inte vet hur länge ni kommer att behöva lagra personuppgifterna. Då måste ni i stället ange varför ni inte kan begränsa lagringen i tid.
7. Era användares rättigheter ska stå i er GDPR-policy
Enligt GDPR har alla rätt att få tillgång till de personuppgifter företag samlar som är ens egna. Alla har rätt att både få ett utdrag och få uppgifter ändrade om de inte stämmer. Dessutom har alla rätt till att i de allra flesta fall begära att få sina uppgifter raderade. Det är bara om det inte finns några andra lagliga hinder som gör att ni inte får radera uppgifterna som detta inte gäller. Det här undantaget gäller dock främst myndigheter. För de flesta bolag gäller att om en användare vill att bolaget ska radera personens uppgifter så måste bolaget göra det.
8. Vart skickar användarna in eventuella klagomål?
Januari 2021 bytte Datainspektionen namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Det är de som ser till att svenska företag följer GDPR. Det är också dit privatpersoner kan höra av sig med klagomål om de är bekymrade över hur ett företag hanterar deras personuppgifter. Därför måste ni ha med uppgifter till Integritetsskyddsmyndigheten i er policy så era användare enkelt kan ta vidare eventuella frågor, funderingar och klagomål.
