Om du gifter dig enligt muslimsk tradition i Sverige är det viktigt att känna till att äktenskapet inte automatiskt blir erkänt enligt svensk lag. Om ni inte ber om att få äktenskapet registrerat i Sverige så räknas ni i stället som sambor. Det innebär att ni inte får samma juridiska skydd som gifta par. Därför är det viktigt att skriva både samboavtal och/eller testamente om ni planerar för ett muslimskt bröllop i Sverige.

Då behöver ni avtalen om ni planerar för ett muslimskt bröllop

Samboavtal och testamente kompletterar varandra. Samboavtalet skyddar er vid en eventuell separation, medan testamentet skyddar er vid dödsfall. För många par behövs båda för att få ett fullt juridiskt skydd.

Genom ett samboavtal reglerar ni främst vad som ska hända om ni separerar. Enligt sambolagen ska ni dela gemensam bostad och bohag lika, oavsett vem som har betalat mest. Genom att skriva ett samboavtal kan ni avtala bort de reglerna och i stället själva bestämma hur ni vill fördela era egendomar, även när ni planerar för ett muslimskt bröllop.

Ett testamente blir viktigt om en av er går bort. Eftersom sambor inte ärver varandra enligt svensk lag innebär det att den avlidnes tillgångar i första hand går till barn eller andra släktingar. Det här kan få stora konsekvenser för den som blir kvar, särskilt om ni äger bostad tillsammans. Eftersom barnen ärver den avlidnes andel betyder det ofta att den efterlevande partnern måste köpa ut barnen om de vill bo kvar. För många familjer har det här betytt att den efterlevande partnern tvingas sälja bostaden och planera för flytt medan familjen fortfarande bearbetar sorg.

Vad gäller för mehr vid muslimskt bröllop i Sverige?

Vid ett muslimskt äktenskap finns ofta en religiös överenskommelse om mehr. Men en sådan överenskommelse gäller inte automatiskt enligt svensk lag. För att det ska få juridisk betydelse behöver ni formulera villkoren på ett sätt som fungerar enligt svensk rätt. Ibland behöver ni också komplettera mehr med andra avtal.

Det är en bra idé att se över hur ni ska hantera mehr rent juridiskt, särskilt om det finns ekonomiska åtaganden kopplade till överenskommelsen.

Vad bör ett samboavtal och testamente innehålla?

För att undvika oklarheter är det viktigt att avtalen är tydliga och korrekt formulerade. Några saker som är viktiga att ha med när ni planerar för ett muslimskt bröllop är exempelvis:

• Hur ni ska fördela bostad och bohag vid en eventuell separation.
• Om viss egendom ska undantas från delning.
• Hur ni ska hantera andra ekonomiska överenskommelser, som till exempel mehr.
• Vad som ska gälla vid dödsfall, till exempel om den efterlevande partnern ska ha rätt att bo kvar.
• Hur ni ska lösa eventuella tvister.

Vad händer utan avtal?

Om ni planerar för ett muslimskt bröllop är det viktigt att komma ihåg att utan samboavtal gäller sambolagen. Det innebär att ni måste dela gemensam bostad och bohag lika vid en eventuell separation. Utan testamente gäller samtidigt att sambor inte ärver varandra, vilket kan leda till oönskade konsekvenser.

Genom att skriva tydliga juridiska dokument minskar ni för eventuella risker och ger er och er familj bättre förutsättningar för trygga lösningar.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Aja Wadii, Matilda Selander Persson, Mirxan Özalp

Att drabbas av en vårdskada kan vara en svår upplevelse. Det är viktigt att veta att du har rätt att anmäla vårdskada och få den prövad av ansvariga myndigheter. En vårdskada är något som omfattas av Patientsäkerhetslagen, och genom en anmälan kan du medverka till att vården förbättras så liknande händelser undviks i framtiden.

Vad är en vårdskada?

Patientsäkerhetslagen definierar en vårdskada som en skada eller ett lidande som uppstår till följd av en åtgärd inom vården eller brister i vården. Det kan exempelvis handla om felmedicinering, försenad behandling eller skador i samband med kirurgiska ingrepp. Målet med lagstiftningen är att säkerställa en trygg och säker vård.

Så här gör du för att anmäla vårdskada

För att anmäla en vårdskada behöver du först samla all relevant information om händelsen. Du kan sedan göra anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO erbjuder en särskild blankett för ändamålet som du kan skicka in digitalt eller med posten. Du kan också göra en anmälan direkt till din vårdgivare, som då är skyldig att hantera ärendet och följa upp vad som skett.

• Samla journaler och annan relevant dokumentation.
• Kontakta IVO och fyll i deras anmälningsformulär för att anmäla vårdskada.
• Följ upp med vårdgivaren om utredningen av händelsen.

Vilka myndigheter hanterar vårdskador?

De två myndigheterna som huvudsakligen hanterar vårdskador är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). IVO är ansvarigt för att granska och utreda händelser ur ett patientsäkerhetsperspektiv. LÖF kan hjälpa dig att ansöka om ekonomisk ersättning om skadan är av sådan art att det är aktuellt. Du kan även få stöd från patientnämnden i din region om du har frågor under processen.

Vad händer efter du anmäler vårdskada?

När du vill anmäla vårdskada gör myndigheten en bedömning av ärendet. Du får en bekräftelse när de påbörjar utredningen. Processen kan inkludera intervju med vårdgivare och granskning av journaler. Om IVO bedömer att en regelöverträdelse skett kan vårdgivaren få förelägganden eller andra åtgärder. Om du ansöker om ersättning via LÖF gör även de en separat prövning för ekonomisk kompensation.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Anna Mokvist, Matilda Selander Persson

Att ansöka om svenskt medborgarskap kan vara en tidskrävande process. I vissa fall drar handläggningen ut på tiden, vilket kan leda till osäkerhet och frustration. Om du befinner dig i en sådan situation kan du skicka in en begäran om att avgöra ärendet om medborgarskap till Migrationsverket. Här förklarar vi vad det innebär och hur processen går till.

Vad innebär en begäran om att avgöra ärende om medborgarskap?

En begäran om att avgöra ett ärende kan du skicka in om handläggningstiden för ditt medborgarskapsärende har blivit orimligt lång. Enligt förvaltningslagen har du som sökande rätt att kräva att Migrationsverket fattar ett beslut inom en rimlig tid. När du lämnar in en sån begäran är Migrationsverket skyldig att antingen fatta ett beslut i ditt ärende inom fyra veckor, eller avslå din begäran. Då får du i så fall ett avslag på din begäran om att avgöra ett ärende.

Se till att din begäran är välformulerad och skicka med relevanta dokument för att göra processen så smidig som möjligt.

Hur ansöker man om att få ett ärende avgjort?

För att ansöka om att få ditt ärende om medborgarskap avgjort fyller du i och skickar in en särskild blankett till Migrationsverket. Den blanketten hittar du här. I din begäran bör du tydligt ange att du önskar att Migrationsverket avgör ärendet så snart de kan och varför du tycker att handläggningstiden har varit för lång. Kom ihåg att skicka med alla nödvändiga dokument, som kopior av din ursprungliga ansökan och eventuella kompletteringar. Det säkerställer att Migrationsverket snabbt kan hantera din begäran.

Eftersom du bara kan göra en sån här ansökan en gång är det bra att be en jurist om hjälp. Juristen kan ge dig tips om vad du ska tänka på att skicka med i just ditt ärende. Juristen kan också hjälpa dig fylla i en ansökan om du hellre vill det.

Tidsramar och rättigheter enligt svensk medborgarskapslag

Enligt lag har Migrationsverket en skyldighet att handlägga medborgarskapsärenden inom skälig tid. Om din begäran om att avgöra ärendet om medborgarskap lämnas in måste myndigheten fatta ett beslut i ditt ärende inom fyra veckor, eller avslå din begäran om att avgöra ärendet.

Det är bra att ha i åtanke att vissa ärenden kan kräva ytterligare åtgärder eller kompletteringar, vilket kan påverka handläggningstiden. Du kan undvika onödiga förseningar genom att se till att all information är korrekt och uppdaterad innan du gör en begäran.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Anastasia Martin, Aja Wadii

Att få körkortet indraget är en påtaglig konsekvens som kan påverka såväl privatliv som arbetsliv. Förmildrande omständigheter vid indraget körkort kan i vissa fall medföra att beslutet om indragning blir omprövat eller att du får en mildare påföljd. Det är därför viktigt att förstå Transportstyrelsens och domstolarnas kriterier för bedömning i dessa situationer.

I den här artikeln går vi igenom vad som räknas som förmildrande omständigheter, exempel på dessa och hur du kan överklaga ett beslut om indraget körkort.

Vad innebär förmildrande omständigheter vid indraget körkort?

Förmildrande omständigheter innebär situationer eller faktorer som kan lindra konsekvenserna av en annars strikt tolkad lagstiftning. Enligt svensk trafiklagstiftning gör Transportstyrelsen individuella prövningar för att säkerställa att beslutet blir rättvist.

• Akuta nödsituationer, som exempelvis att köra en person i livshotande fara till sjukhus.
• Hälsoproblem som påverkat körförmågan utan förarens medvetenhet.
• Andra exceptionella omständigheter som minskar förarens skuld eller ansvar.

Vanliga orsaker till indraget körkort och möjliga undantag

De vanligaste orsakerna till indraget körkort enligt svensk trafiklag är allvarliga trafikbrott såsom rattfylleri, fortkörning eller vårdslöshet i trafik. Det finns dock undantag där förmildrande omständigheter kan påverka beslutet. Exempelvis kan du undvika att ditt körkort blir indraget om du kan bevisa att trafikbrottet skedde under en akut krissituation.

Hur du överklagar ett beslut om indraget körkort

Om du får ditt körkort indraget har du rätt att överklaga beslutet. Du börjar då processen med en skriftlig överklagan till Transportstyrelsen. Om ärendet inte får önskad utgång där kan du gå vidare till förvaltningsrätten. Det är avgörande att tydligt redogöra för varför beslutet bör ändras samt lägga fram bevis som styrker dina påståenden.

• Formulera en tydlig och välunderbyggd motivering.
• Inkludera relevant dokumentation (t.ex. läkarintyg eller vittnesmål).
• Håll dig uppdaterad om tidsfrister för överklagan.

Hur bedöms förmildrande omständigheter vid indraget körkort enligt svensk rätt?

Enligt svensk rätt beror bedömningen av förmildrande omständigheter på kriterier som proportionalitet, orsakssamband och skuld. Exempelvis kan en person med en dokumenterad medicinsk nöd påverka domstolens slutgiltiga beslut. Transportstyrelsen och domstolar arbetar för att behandla varje ärende individuellt med hänsyn till tillgängliga fakta.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar:

Orosanmälningar kan väcka starka känslor och oro hos föräldrar. Det är viktigt att förstå vad en orosanmälan innebär och vilka rättigheter du som förälder har i en sådan situation. Här går vi igenom vad lagen säger och vad du kan förvänta dig.

Vad är en orosanmälan?

En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten där någon uttrycker oro för ett barns välbefinnande. Enligt socialtjänstlagen har yrkesverksamma som arbetar med barn en lagstadgad skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa. Privatpersoner har också rätt att göra orosanmälningar, även om de inte är skyldiga att göra det.

Rättigheter som förälder vid orosanmälan

Som förälder har du rätt att bli informerad om att en orosanmälan gjorts, såvida inte informationen riskerar att skada barnet eller utredningen. Du har också rätt att delta i utredningen, lämna din syn på saken och bli bemött med respekt. Socialtjänsten är skyldig att följa sekretesslagstiftningen och skydda både barnet och familjens integritet.

Hur hanterar socialtjänsten en orosanmälan?

När socialtjänsten tar emot en orosanmälan gör de först en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning ska inledas. När de sen startar en utredning innebär det att socialtjänsten samlar in information från olika källor för att bedöma barnets situation. Processen ska ske skyndsamt och i enlighet med socialtjänstlagen, som prioriterar barnets bästa.

Har du några rättigheter som förälder vid en felaktig orosanmälan?

Om du som förälder upplever att en orosanmälan är grundlös eller felaktig, kan du kontakta socialtjänsten och framföra dina synpunkter. I dina rättigheter som förälder kan du också överklaga socialtjänstens beslut vid orosanmälan. Det kan du exempelvis göra om det fattas ett beslut om insatser som du inte anser är nödvändiga. Anser du att hanteringen av ärendet har varit bristfällig kan du lämna ett klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

• Kontakta socialtjänsten för klargöranden.
• Överklaga beslut till förvaltningsrätten inom angiven tidsperiod.
• Lämna klagomål till IVO vid bristande rättssäkerhet.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Sofia Hollström, Aja Wadii

Migrationsöverdomstolen har meddelat en ny och vägledande dom. Domen har stor betydelse för de så kallade tonårsutvisningarna, det vill säga unga vuxna som riskerar att utvisas från Sverige efter att de har fyllt 18 år – trots att deras familjer får bo kvar. Den aktuella domen gäller en ung kvinna som fick uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till sin mamma.

När den unga kvinnan fyllde 18 år och ansökte om förlängning fick hon avslag. Man ansåg henne vara vuxen och att hon därför också kan klara sig själv. Migrationsverket menade även att den unga kvinnans relation till sin mamma inte var sådan att det fanns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem, annat än det naturliga familjeband som finns mellan föräldrar och deras barn. Inte heller tyckte Migrationsverket att den unga kvinnan hade en särskild anknytning till Sverige eller att en utvisning av henne skulle vara oproportionerlig enligt Europakonventionen.

Den unga kvinnan överklagade hela vägen upp till Migrationsöverdomstolen. Under våren 2025 meddelade domstolen att målet beviljats prövningstillstånd i syfte att domstolen skulle klargöra det rättsliga läget. Det tog flera månader för domstolen att pröva målet. Den 17 februari 2026 kom det slutliga beskedet – även Migrationsöverdomstolen säger nej till att förlänga kvinnans uppehållstillstånd. 

Eftersom avgörandet kommer från den högsta nationella instansen för migrationsrätt fungerar det vägledande för Migrationsverket och migrationsdomstolarna när de ska bedöma ärenden om tonårsutvisningar.

Ingen automatisk rätt att stanna

Tidigare gav Sverige ofta permanent uppehållstillstånd vid anhöriginvandring. Detta innebar att barn som kommit till Sverige fick stanna kvar även i vuxen ålder, eftersom uppehållstillståndet som de fått var permanent. År 2021 ändrade man reglerna och började i stället bevilja tidsbegränsade tillstånd, vilket är en ordning som gäller än idag. Endast den som haft tidsbegränsat tillstånd i en viss tid kan få permanent uppehållstillstånd.

När ett barn fyller 18 år under tillståndstiden förändras de juridiska förutsättningarna för personen, vilket har lett till flera tonårsutvisningar på väldigt kort tid. De drabbade har helt enkelt inte hunnit få permanent uppehållstillstånd innan sin 18-årsdag. Media har särskilt uppmärksammat att man utvisar unga och skötsamma vuxna med starka band till Sverige, samtidigt som resten av deras familj fått permanent uppehållstillstånd eller till och med svenskt medborgarskap. 

I Migrationsöverdomstolens nya avgörande understryker domstolen att det inte finns en automatisk rätt att stanna i Sverige efter 18-årsdagen. Inte heller medger Migrationsöverdomstolen en mer generös tolkning av de befintliga reglerna. När personen fyller 18 år ska myndigheterna pröva ansökan enligt reglerna för vuxna på det sätt som Migrationsverket och migrationsdomstolarna gjort och fortfarande gör.

Så ska myndigheterna pröva ansökan

Migrationsöverdomstolen förklarar tydligt i vilken ordning prövningen ska ske:

1. Myndigheten ska först undersöka om det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan barnet och föräldern. Det räcker inte med vanliga familjeband. Det måste finnas något extra som gör att de inte kan leva åtskilda. Dessutom ska beroendet ha funnits redan i hemlandet, där barnet och föräldern ska ha levt i samma hushåll.
2. Om det inte räcker ska myndigheten pröva om det finns synnerliga skäl på grund av särskild anknytning till Sverige. Det är en undantagsregel med hög tröskel, eftersom omständigheterna ska vara udda och ömmande.
3. Därefter ska myndigheten bedöma om det finns synnerligen ömmande omständigheter, till exempel mycket svåra personliga förhållanden.
4. Till sist ska myndigheten väga in rätten till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen. Det gör man genom en avvägning, där man bedömer om en tonårsutvisning är oproportionerlig i förhållande till statens intresse av att upprätthålla den reglerade invandringen.

I den aktuella domen har domstolen ansett att den unga kvinnan inte uppfyller kraven för någon av bestämmelserna om uppehållstillstånd. Även om hon bott några år i Sverige, gått i skola och arbetat samt har vänner och en pojkvän menar Migrationsöverdomstolen att hennes anknytning är för svag och att situationen inte är tillräckligt exceptionell.

Vad betyder domen för tonårsutvisningarna?

Domen visar att unga som fyller 18 år under sin tillståndstid har ett svagt rättsligt skydd mot utvisning. Det gäller även om deras familj bor kvar i Sverige. Det räcker alltså inte:

• Att man bor med sin förälder
• Att man har vänner i Sverige
• Att man har börjat arbeta, och/eller
• Att en separation känns svår eller att omständigheterna i hemlandet är besvärliga

Den som vill stoppa sin utvisning och får förlängt uppehållstillstånd måste visa att de enskilda omständigheterna är ovanliga och särskilt allvarliga.

Avgörandet är vägledande. Det betyder att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer att följa samma linje i liknande fall. För familjer som berörs av tonårsutvisningar innebär domen att kraven nu är tydligare – och höga.

EU-domstolen har nyligen slagit fast i en dom att personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet också har rätt att få sin asylansökan prövad i frågan om alternativt skydd/alternativ skyddsstatusförklaring. Detta efter att Asylrättscentrum drivit ett ärende där en ukrainsk familj ansökt om alternativt skydd men blivit nekade till EU-domstolen. EU-domstolens uttalanden i domen gör att ukrainare i Sverige och andra EU-länder nu har rätt att ansöka om alternativt skydd/alternativ skyddsstatusförklaring, och få ansökan prövad enligt de regler som gäller enligt svensk lag.

Skydd för ukrainare enligt massflyktsdirektivet

I princip alla som flytt från Ukraina till Sverige har fått tillfälligt skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att man har rätt till skydd, arbete och visst stöd under en begränsad tid. Men att få vistas i Sverige enligt massflyktsdirektivet ger inte samma rättigheter eller långsiktighet som ett ”vanligt” uppehållstillstånd baserat på flyktingskäl ger.

På grund av detta har många ukrainare också ansökt om asyl, vilket i så fall hade gett dem ett starkare skydd med mer varaktiga rättigheter. Men svenska myndigheter har valt att inte pröva deras ansökningar utan har i stället hänvisat till att personerna redan är skyddade under massflyktsdirektivet. I stället menar de att först efter massflyktsdirektivet upphör att gälla kan svenska myndigheter pröva ukrainares ansökningar om skydd. I dagsläget är det fastställt till mars 2027.

Vad EU-domstolen nu slagit fast

EU-domstolen tydliggör att även ukrainare med tillfälligt skydd under massflyktsdirektivet har rätt att få asylansökan om alternativt skydd/alternativ skyddsstatusförklaring prövad. Enligt domstolen ska reglerna inom EU i den här frågan gå före varje lands egen lagstiftning. Det innebär därför att:

• Svenska myndigheter inte längre får avvisa ansökningar om asyl bara för att personen i fråga redan har tillfälligt skydd.
• Domstolar och Migrationsverket måste pröva asylansökningarna på vanligt sätt, även för personer som skyddas av massflyktsdirektivet.

Ukrainare som vill ansöka om alternativt skydd

Du som är ukrainare och vill söka alternativt skydd i Sverige måste personligen lämna in en asylansökan hos Migrationsverket. Det gör du vid något av deras servicecenter. Du kan också ta hjälp av en jurist när du vill söka asyl. Det är inte ett krav att anlita en jurist. Däremot kan det göra det lättare för dig att förstå vilka förutsättningar du har att få din ansökan beviljad. Migrationsverket kommer sedan att utreda din ansökan och fatta beslut.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Anastasia Martin

Om du har blivit skadad i samband med vård eller behandling – till exempel fått fel medicin, felaktig diagnos, varit med om en operation som gått fel – kan det röra sig om en vårdskada. Det gäller allmän vård och även tandvård. Om du bestämmer dig för att göra en anmälan om vårdskada kan du ha rätt till ersättning om du uppfyller kraven och går igenom rätt process.

Vad räknas som en vårdskada?

En vårdskada är en skada som har uppstått i samband med vård eller behandling, och som hade gått att undvika om allt gått rätt till. Det kan handla om:

• Fel medicinering eller fel dos.
• Fel diagnos som lett till försenad behandling.
• Komplikationer vid operation.
• Infektioner som uppstått i samband med sjukhusvistelse.
• Fysiska eller psykiska skador som hade gått att undvika.

För att du ska ha rätt till ersättning måste skadan ha gått att undvika enligt medicinsk expertis. Det räcker alltså inte med att du inte är nöjd med vården, utan det måste finnas ett faktiskt fel eller brist.

Hur gör jag en anmälan om vårdskada?

Du gör anmälan direkt till det försäkringsbolag som vårdgivaren är kopplad till. Om du fått vård i en region eller annan offentlig vård är det oftast Löf (Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) du vänder dig till. Har du däremot fått vård av en privat aktör behöver du fråga vilken patientförsäkring de har och anmäla vårdskada till deras försäkringsbolag.

Om du också vill lämna klagomål eller synpunkter på vården och hur du har blivit bemött kan du i stället vända dig till Patientnämnden eller IVO.

Kostnad och ersättning

Det är helt gratis att göra en anmälan om vårdskada och få ditt ärende prövat. Om din anmälan blir godkänd kan du få ersättning för:

• Extra utgifter, till exempel läkemedel eller hjälpmedel kopplade till din vårdskada.
• Förlorad inkomst om du inte kunnat jobba.
• Sveda och värk under tiden du läkt.
• Ärr eller andra bestående besvär.

Det är försäkringsbolaget som bedömer om du har rätt till ersättning, och hur mycket. Du får alltid ett skriftligt beslut av dem.

Viktigt att tänka på när du vill göra en anmälan om vårdskada

• Spara all dokumentation. Journaler, kvitton och egna anteckningar kan vara viktiga.
• Skriv ner vad som hänt så snart som möjligt, medan du kommer ihåg detaljerna.
• Be om hjälp om du tycker det är svårt. Be om hjälp och stöd av vårdpersonal, en anhörig, en jurist eller kontakta försäkringsbolaget direkt.
• Anmäl i tid. Det finns tidsgränser för hur länge efter en skada du kan anmäla. Ofta är det tre år från det att du fick kännedom om skadan.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Anna Mokvist, Matilda Selander Persson

Regeringen har tagit emot ett förslag som innebär att man ska kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget är en del av de skärpningar som har gjorts, och kommer att göras, inom migrationspolitiken. Syftet är att skärpa kraven för att få stanna i Sverige permanent.

I dag gäller ett permanent uppehållstillstånd som huvudregel hela livet. De gånger ett permanent uppehållstillstånd kan bli återkallat idag är om personen:

• begår ett allvarligt brott.
• flyttar utomlands.
• har ljugit eller undanhållit uppgifter som visar sig vara viktiga för beviljandet av det permanenta uppehållstillståndet.

Vad innebär det förslaget om att återkalla uppehållstillstånd?

Enligt förslaget ska det vara möjligt att göra om vissa permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade tillstånd. Det gäller då personer som tidigare fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dem. Även de som fick permanent uppehållstillstånd genom tillfälliga lagar, som den tillfälliga utlänningslagen eller gymnasielagen, kan riskera att få sitt permanenta uppehållstillstånd återkallat.

Förslaget gäller däremot inte för personer som har fått permanent uppehållstillstånd genom arbete. Det gäller inte heller personer som har hunnit ansöka om svenskt medborgarskap inom en viss tid.

När ska riksdagen besluta om förslaget?

Innan riksdagen kan fatta ett beslut ska förslaget ut på remiss. Det betyder att olika myndigheter, organisationer och andra aktörer får möjlighet att ge synpunkter på förslaget. Det är först därefter som riksdagen kan gå vidare och fatta ett beslut om att återkalla permanenta uppehållstillstånd. Om de beslutar att låta förslaget gå igenom kommer lagändringarna tidigast kunna träda i kraft 1 januari 2027.

Varför föreslår man att kunna återkalla uppehållstillstånd?

Anledningen till förslaget menar man är att personer som har fått permanenta uppehållstillstånd inte längre ska se tillståndet som en slutstation. Genom att göra det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd vill man att människor ska vilja söka medborgarskap i stället, så att de får stanna kvar i Sverige. Det här ska då innebära att det svenska medborgarskapet blir den trygga, långsiktiga lösningen – inte det permanenta uppehållstillståndet.

Vad kan det få för konsekvenser?

För många personer innebär förslaget en ökad osäkerhet. Även den som bott länge i Sverige kan få sitt permanent uppehållstillstånd återkallat i framtiden, och därför inte veta om det är värt att satsa på ett långvarigt liv i Sverige. Det här i sin tur leder till ökad psykisk stress och ångest, vilket är särskilt påfrestande med tanke på de långa väntetider Migrationsverket har på sina ärenden.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig med detta. Boka ett videomöte om du har frågor och behöver rådgivning, eller mejla oss för att anlita en av våra jurister. Vi rekommenderar: Anastasia Martin, Aja Wadii