Från och med 1 april 2025 kan du inte längre göra spårbyten i Sverige. Tidigare har människor som har fått avslag på en asylansökan ändå kunnat stanna i Sverige för att ansöka om arbetstillstånd genom ett så kallat spårbyte. Men nu har riksdagen beslutat att ta bort möjligheten att göra spårbyten. Den här ändringen påverkar också anhöriga till de personer som fått uppehållstillstånd genom spårbyte.

För att få uppehållstillstånd i Sverige ska du normalt ansöka och få beviljat tillstånd innan du reser in i Sverige. Spårbyten har därför varit ett undantag från huvudregeln, då de gjorde det möjligt att ansöka om arbetstillstånd medan du redan befann dig i landet. Men från och med 1 april 2025 kommer man alltså inte att kunna göra det längre.

Vilka påverkas av att möjligheten till spårbyte tas bort?

Den nya ändringen påverkar dig som:

• nyligen har fått avslag på din asylansökan och har ansökt om ett arbetstillstånd.
• redan har ett arbetstillstånd genom spårbyte och vill förlänga det. Du kan arbeta i Sverige så länge ditt tillstånd gäller, men du kommer inte att kunna ansöka om en förlängning. Om det inte finns andra skäl för dig att stanna i Sverige måste du lämna landet när ditt tillstånd går ut.
• är i Sverige som anhörig till någon som fått arbetstillstånd genom spårbyte. Om personen som har gjort ett spårbyte inte får arbetstillstånd kommer du som anhörig inte heller kunna få uppehållstillstånd som medsökande.

Det är viktigt att veta att Migrationsverket kommer att fatta beslut enligt de nya ändringarna från 1 april 2025. Det betyder att det inte spelar någon roll när du skickade in din ansökan till dem. Får du ett beslut av Migrationsverket innan 1 april 2025 så gäller inte de nya reglerna för dig. Men får du ett beslut efter 1 april 2025 så kommer de nya reglerna att gälla dig också.

Finns det undantag?

Om du har fått arbetstillstånd genom spårbyte men fortfarande har ett giltigt beslut om utvisning kan Migrationsverket i vissa fall titta på om det finns ett hinder som gör att det inte är rimligt att utvisa dig. Vad som kan vara ett hinder är olika från fall till fall. Men kom ihåg att det är ovanligt att ett sånt hinder leder till att du får ett nytt uppehållstillstånd. Det kommer krävas att det finns nya uppgifter i ditt ärende som gör att utvisning inte är rimligt.

Om utvisningsbeslutet inte längre gäller kan det i vissa fall finnas möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, till exempel om du uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd.

Vad kan du göra nu?

Är du osäker på om den här ändringen påverkar dig? Då är det bra att ta kontakt med en jurist som är specialiserad på migrationsrätt. Om du vill veta om du kan ansöka om tillstånd på andra grunder – som studier, familjeanknytning eller skyddsskäl – är det viktigt att du gör det snabbt och tar reda på vad som gäller i just din situation.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Anastasia Martin,
Aja Wadii,
Anuta Sjunghamn,
Nadja Hatem

Den 1 januari 2025 trädde nya regler i föräldrabalken i kraft i Sverige. Föräldrabalken som varit under reformering de senaste åren reglerar frågor om vårdnad, umgänge och boende för barn. Regelverket har genomgått betydande förändringar genom åren och den senaste i raden finner vi i 6 kap. 2 a § som har syftet att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

I praktiken innebär den senare förändringen att ett barn ska ges större skydd och att skyddet ska gå före barnets rätt till umgänge med den andre föräldern (den som barnet inte bor hos) i situationer där det misstänks att barnet blivit utsatt eller riskerar att utsättas för våld. Det är viktigt att betona en sak i sammanhanget; nämligen att det inte behöver vara visat att det förekommit våld, redan en misstanke om detta, oaktat om det är anmält hos polisen eller ej, räcker i praktiken för att åberopa skyddet. Så har det i vart fall blivit i praktiken.

För aktiva jurister som arbetar med familjerelaterade mål och ofta hänvisar till Barnkonventionens artikel 9 om barnets rätt till båda sina föräldrar, kommer bestämmelsen numera att ställas på sin spets. Artikel 9 är också förankrad i föräldrabalken men omnämns ofta som ”barnets bästa”. I vårdnadstvister är påståenden om våld inte ovanliga, snarare så vanliga att de förekommer i vartannat ärende. Därför är det förståeligt att jurister som företräder anklagade föräldrar använder lagrummet till stöd för sina egna anföranden och för att minska orättfärdiga undanhållanden.

Innebär de nya reglerna att det nu blir lättare för den som framställer påståenden om våld att få gehör för sin sak? Om så blir fallet kommer den nya bestämmelsen att innebära en urholkning av det grundläggande skyddet i Barnkonventionen som så ofta måste göras gällande i den här typen av mål. Eftersom beviskraven i prövningar vid tvistemål ofta är lägre ställda än vid brottmålsprövningar, torde det bli lättare för en part som vill understödja ett fortsatt undanhållande att åberopa bestämmelsen.

I ett försök att komma till rätta med pajkastning i vårdnadstvister har lagstiftaren tidigare fastställt att det primärt är sådant som ligger i barnets intressen som ska ligga i prövningens fokus och att ”samarbetet” som så många gånger ofta blivit avgörande för bedömningen om barnets bästa, inte ska ges samma tyngd som tidigare. För att komma till rätta med den tidigare problematiken och socialförvaltningens nitiska fokusering på ”samarbete”, sänktes kraven så att det numera räcker ifall det ”finns ett samarbete som täcker barnets mest grundläggande behov. Utifrån att denna relativt sena ändringen inneburit ett uppmjukande av regelverket, är det märkligt att den allra senaste innebär ett uppstramande. 

Tar man i beaktande hur många barn som undanhålls av en förälder enbart utifrån påståenden om våld, så uppstår givetvis funderingar kring hur bestämmelsen ska tolkas i förhållande till artikel 9 i Barnkonventionen. 

Det bör även tilläggas att svenska domstolar ofta anammar synnerligen vida tolkningar av umgänges begreppet där videosamtal, telefonsamtal och i vissa fall även brevväxling blivit godkända substitut för ett fysiskt umgänge trots att det lika ofta funnits goda möjligheter att besluta om det senare. 

Frågan är hur bra det egentligen är att ersätta det fysiska umgänget med alternativ som omintetgör barnets rätt till ensam tid med umgängesföräldern. Alternativen uppfyller sällan barnets behov av fysisk närhet.

För barn som löper hög risk att utsättas för nytt våld, innebär den nya bestämmelsen givetvis ett förstärkt skydd, men för den oskyldige föräldern som falskt anklagats för våld innebär bestämmelsen samtidigt ett hinder som inte fanns där tidigare. Frågan är om det nu inte blir lättare för en anklagande förälder med vagt stöd för ett undanhållande, att rättfärdiga ett undanhållande som inte annars hade kunnat bestå och på så sätt komma undan med umgängessabotage.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Samir Baraka

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare är ett stöd du kan ansöka om du inte har råd att betala för en bodelningsförrättare själv. Vid en skilsmässa eller separation kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare om ni själva inte kan komma överens om hur ni ska fördela er egendom. Bodelningsförrättaren ansvarar då för att bodelningen är rättvis. Om ni får ersättningsgaranti betalar staten för upp till fem av bodelningsförrättarens arbetstimmar.

Vad är en bodelning?

En bodelning gör man när två personer separerar, som vid skilsmässa eller när sambor går isär. Man kan också bodela om en person i ett förhållande avlider. Bodelningen innebär att ni delar upp de tillgångar och skulder ni har samlat på er under tiden ni har varit tillsammans. Det kan handla om allt från bostad och pengar till andra värdefulla ägodelar.

Oftast försöker parterna i en bodelning komma överens själva, men om det inte går kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som hjälper till att genomföra bodelningen på ett rättvist och korrekt sätt. Ibland kan bodelningsprocessen bli både lång och dyr, särskilt om ni inte kommer överens. Då kan det vara bra att ansöka om ersättningsgaranti för bodelningsförrättare.

Så ansöker du om ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Om ni inte har råd att betala för en bodelningsförrättare kan ni ansöka om ersättningsgaranti. Bara en av er kan få ersättning. Den betalar för fem av bodelningsförrättarens arbetstimmar, vilket ofta kan vara tillräckligt för att påbörja eller slutföra bodelningen. För att ansöka om ersättningsgaranti vänder du dig till tingsrätten där bodelningsförrättaren är utsedd och fyller i en ansökan. Tingsrätten går sedan igenom ansökan och din ekonomiska situation för att avgöra om du har rätt till ersättningsgaranti.

Det är en bra idé att ansöka om ersättningsgaranti direkt efter att tingsrätten utsett en, om du vet att du har svårt att betala. Att ansöka i tid kan förhindra att processen drar ut på tiden.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Aja Wadii,
Nadja Hatem

Den 1 oktober 2024 kom nya regler för svenskt medborgarskap. Ändringarna ska göra processen mer rättvis samtidigt som de tar hänsyn till både samhällets och internationella krav. Här förklarar vi de viktigaste punkterna och vad de kan innebära för dig.

Skötsamhetskrav för unga – vad innebär det?

En av de största förändringarna bland de nya reglerna för svenskt medborgarskap är skötsamhetskravet för personer 15-21 år. Kravet finns för att stärka tryggheten i samhället och innebär att den sökande ska ha följt svenska lagar och samhällsnormer. Regeringen menar att det är nödvändigt för att förhindra att personer med brottslig bakgrund får svenskt medborgarskap.

Det nya skötsamhetskravet har däremot fått en del kritik. Vissa menar att det är negativt för unga som kan ha hamnat i kriminalitet på grund av omständigheter som de själva inte kunnat påverka. Frågan är hur rättvist det är att ställa sådana krav på unga, och om det underlättar integrationen i samhället.

Barnets bästa i centrum bland nya regler för svenskt medborgarskap

I regeringens förslag framgår att vad som är det bästa för barnet är avgörande i beslut om medborgarskap för barn. Det är i linje med Sveriges internationella åtaganden, som FN:s barnkonvention, och innebär att barnets rättigheter alltid ska komma först. På vilket sätt det kommer ske i praktiken återstår fortfarande att se, särskilt i beslut då det väger mellan barnets bästa och exempelvis nationell säkerhet.

Nya regler för svenskt medborgarskap för nordiska medborgare

För nordiska medborgare blir medborgarskapsprocessen enklare och mer anpassad till vad som gäller i andra nordiska länder. Tidigare har nordiska medborgare haft en särskild ställning, och nu moderniserar man reglerna för att bättre kunna möta dagens behov. Målet är att göra det smidigare för nordiska medborgare att söka svenskt medborgarskap, och därmed behålla den speciella relationen mellan de nordiska länderna.

En balans mellan rättssäkerhet och samhällsansvar

De nya reglerna för svenskt medborgarskap kan ha stor betydelse för den som skickar in en ansökan, särskilt om det är en ung person eller om personen är nordisk medborgare. Reglerna ska skapa en balans mellan rättssäkerhet och ansvar i samhället. Regeringen vill att medborgarskap inte bara ska vara en rättighet, utan också innebära ett ansvar. Genom att ställa krav på unga att sköta sig och samtidigt ta hänsyn till barnets bästa, försöker man skapa en process som både är rättvis och som ställer tydliga krav på dem som vill bli svenska medborgare. Vilka de faktiska effekterna av de nya reglerna blir återstår att se.

Behöver du juridisk hjälp?

När socialtjänsten får in en orosanmälan kring ett barn kan det väcka många känslor och frågor hos de berörda föräldrarna. Vad innebär det för dig som förälder? Hur påverkar det ditt barn? Och hur ser processen ut när en orosanmälan har kommit in?

En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten där någon uttrycker oro för att ett barn inte har det bra. Vem som helst kan göra en orosanmälan – en granne, lärare, släkting eller vårdgivare. Anledningen kan vara allt från misstanke om missbruk eller våld i hemmet, till att barnet verkar vara försummat eller inte får den omsorg barnet behöver. För myndigheter och andra yrkesverksamma som ofta kommer i kontakt med barn i sitt arbete, som skol- och sjukvårdspersonal, finns dessutom en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.

Så ser processen ut vid en orosanmälan om ett barn

När en orosanmälan har kommit in till socialtjänsten är deras första steg att bedöma om de behöver göra en utredning. Bedömningen sker ofta snabbt och kan innebära att socialtjänsten kontaktar föräldrarna för att få deras syn på situationen. De kan också behöva samla in mer information från exempelvis skolan, sjukvården eller andra som har insikt i barnets vardag. Syftet är att få en helhetsbild av barnets vardag och avgöra om de behöver göra en mer djupgående utredning.

Om socialtjänsten beslutar att inleda en utredning efter en orosanmälan, gör de det för att bedöma om barnet behöver extra stöd eller skydd. Under utredningen kommer socialtjänsten att prata med både barnet och föräldrarna. Ibland kan de också prata med andra personer som kan ha relevant information. Socialtjänstens främsta mål är att säkerställa barnets bästa. En utredning kan därför leda till olika typer av stödinsatser, som familjestöd eller annan hjälp som stärker familjesituationen. I vissa allvarliga fall kan socialtjänsten också välja att placera barnet i ett annat hem. Däremot är det viktigt att komma ihåg att de gör det när det inte finns andra sätt att skydda barnet.

Vad kan du göra som förälder?

Som förälder är det naturligt att känna oro och osäkerhet när någon gör en orosanmälan. Det kan kännas både hotfullt och påfrestande, särskilt om du inte förstår varför någon har gjort en anmälan. Därför är det viktigt att du bemöter situationen med öppenhet och att du samarbetar med socialtjänsten. Genom att aktivt delta i utredningen och kommunicera öppet med socialtjänsten säkerställer du att hela bilden av barnets vardag kommer fram. Det är också viktigt att komma ihåg att du som förälder har rätt att få stöd och rådgivning genom hela processen. Om du känner dig osäker eller orättvist behandlad, kan det också vara bra att ta hjälp av en jurist för att få vägledning och stöd.

Behöver du juridisk hjälp?

Utöver att samarbeta med socialtjänsten vid en orosanmälan, finns det också praktiska steg som kan hjälpa dig hantera situationen:

• Dokumentera all kommunikation och alla möten med socialtjänsten noggrant. Det kan vara värdefullt om det uppstår oklarheter längre fram i processen.
• Reflektera över den oro som anmälan har väckt. Finns det något i familjesituationen som ni kan förbättra eller förändra för att stärka barnets välmående?
• Visa att du är villig att ta till dig av socialtjänstens råd och rekommendationer. Det kan hjälpa er att lösa situationen på ett bra sätt.

I slutändan är det viktigt att komma ihåg att en orosanmälan, även om det känns skrämmande, är ett verktyg som finns till för att skydda barnet och stötta familjen. Syftet är alltid att se efter barnets bästa, inte att kritisera dig som förälder. Genom att samarbeta med socialtjänsten och söka det stöd du behöver, kan du bidra till att hitta bra lösningar för ditt barn och familjens framtid.

Den 12 september 2024 kom ett beslut från Migrationsöverdomstolen (MiÖD) i ett viktigt ärende som handlade om barns möjlighet att bli svenska medborgare tillsammans med en förälder. Deras avgörande är väldigt viktigt för föräldrar som vill ansöka om svenskt medborgarskap för barn. MiÖD förtydligar nämligen att barn inte ska behöva ha permanent uppehållstillstånd för att få svenskt medborgarskap när föräldern får det. Istället ska barnets band till föräldern och vad som är bäst för barnet vara i centrum. Det innebär att när en förälder blir svensk medborgare, kan även hens barn få svenskt medborgarskap. Det gäller även om barnet inte har permanent uppehållstillstånd.

Bakgrunden till fallet

Fallet handlade om en treårig flicka vars mamma ansökte om svenskt medborgarskap och samtidigt bad att hennes treåriga dotter också skulle få medborgarskap. Flickan är född i Sverige och har bott här med båda sina föräldrar, som har gemensam vårdnad. Trots det fick mamman svenskt medborgarskap medan Migrationsverket nekade flickan det. Migrationsverket menade att flickan inte hade rätt till medborgarskap eftersom hon inte hade permanent uppehållstillstånd. Enligt de fanns det heller ingen anledning att göra ett undantag. De menade att permanent uppehållstillstånd är ett krav vid ansökan om medborgarskap, och att dottern helt enkelt inte uppfyllde kraven.

Migrationsöverdomstolens beslut

MiÖD fastställde att det viktigaste när Migrationsverket beslutar om ett barn ska få medborgarskap är barnets band till föräldern, inte om barnet har permanent uppehållstillstånd. Domstolen betonade också att lagen om svenskt medborgarskap inte ställer krav på permanent uppehållstillstånd för barn som följer med en förälder i processen att bli svensk medborgare. I det här fallet tyckte MiÖD att flickan hade en stark koppling till sina föräldrar, och att det därför var viktigare än kravet på permanent uppehållstillstånd.

MiÖD tog också hänsyn till barnets bästa och hur ett beslut om att neka barnet medborgarskap påverkade hennes livssituation och relationen till föräldrarna. Eftersom flickan var född i Sverige och bodde här med sina föräldrar, tyckte de att hon skulle få svenskt medborgarskap trots att hon inte hade permanent uppehållstillstånd.

Beslutet påverkar när du ska ansöka om svenskt medborgarskap för barn

Det här fallet förändrar hur Migrationsverket behandlar ansökan om medborgarskap när föräldrar vill att barn ska ingå i en ansökan. Tidigare har det varit väldigt strikt att barn måste ha permanent uppehållstillstånd för att få medborgarskap. Men i samband med det här beslutet kommer fler barn kunna få medborgarskap tillsammans med sina föräldrar. Vem barnet bor med och barnets relation till föräldern som gör ansökan kommer i stället att vara mycket viktigare. Därför kommer det förhoppningsvis att bli lättare för barn att få svenskt medborgarskap när föräldern blir beviljad medborgarskapet. Det gäller särskilt när det är tydligt att barnet har en stark koppling till Sverige och till föräldern.

Barnets bästa i fokus när du ska ansöka om svenskt medborgarskap för barn

Tack vare det här fallet finns det nu en regel som kan styra barns möjlighet till svenskt medborgarskap. Barnets bästa ska vara det viktigaste och andra krav, som permanent uppehållstillstånd, får inte vara avgörande. Det gör att beslut om medborgarskap kan vara mer flexibla och rättvisa. I stället kan hänsyn till hur ett beslut påverkar barnets liv och framtid få stå i centrum.

Behöver du juridisk hjälp?

Umgängessabotage är när en förälder medvetet hindrar eller försvårar barnets kontakt med den andra föräldern. Det kan vara särskilt skadligt för barnets utveckling och även för relationen till båda föräldrarna. Att sabotera umgänget går inte bara emot barnets rätt till en nära och kontinuerlig relation med båda sina föräldrar, utan kan också få allvarliga juridiska konsekvenser.

Det här är umgängessabotage

Umgängessabotage uppstår när en förälder aktivt förhindrar eller minskar möjligheterna för barnet att träffa eller ha kontakt med den andra föräldern. Det kan de göra genom att inte låta barnet umgås med den andra föräldern, trots att det kanske finns överenskommelser, avtal och ibland till och med beslut från domstol om umgängesrätt.

Det kan också handla om att prata illa om den andra föräldern inför barnet, vilket kan leda till att barnet börjar ogilla eller misstro den andra föräldern. I vissa fall kan föräldern även sabotera umgänget genom att göra det svårt för barnet att ha regelbunden kontakt med den andra föräldern via telefon eller video.

Juridiska konsekvenser

I Sverige är umgängessabotage inte accepterat. När det gäller frågor kring vårdnad och umgänge är barnets bästa alltid i centrum. Grundtanken är att ett barn alltid mår bäst när barnet har kontakt med båda sina föräldrar. Det gäller såklart bara när barnet inte riskerar att fara illa hos en förälder. Om den ena föräldern skadar barnet på något sätt utgår man ifrån att föräldern inte har rätt till umgänge.

Det här innebär också att om en förälder systematiskt hindrar eller försvårar umgänge med den andra föräldern, kan det få allvarliga rättsliga konsekvenser. Den förälder som saboterar umgänget riskerar att bli av med vårdnaden om barnet. Då får den andra föräldern ensam vårdnad i stället. Domstolen kan också i första hand utfärda vite, vilket är ett ekonomiskt straff, för att tvinga den förälder som saboterar att respektera umgänget.

Vad kan du göra om du blir utsatt för umgängessabotage?

Om du upplever att den andra föräldern saboterar umgänget med ditt barn finns det en del saker du kan göra:

• Dokumentera händelserna
  Det är viktigt att du för noggranna anteckningar över när och hur den andra föräldern ägnar sig åt umgängessabotage. Dokumentationen kan vara avgörande i ett rättsligt sammanhang.
• Skriftliga överenskommelser
  Se alltid till att ha skriftlig kommunikation med den andra föräldern. Det är mycket lättare att styrka ditt fall om du har era överenskommelser på skrift än om de sker muntligt.
• Kontakta en jurist
  En jurist kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter vid umgängessabotage och ge råd om hur du går vidare juridiskt.
• Ta hjälp av familjerätten
  Om ni inte har ett domstolsbeslut om umgänge, kan du ta hjälp av familjerätten i din kommun när du känner att du blir utsatt för umgängessabotage. Då försöker familjerätten hjälpa er komma till en överenskommelse genom samarbetssamtal.
• Ansök om verkställighet av umgängesbeslut
  Finns det ett domstolsbeslut om umgänge som den andra föräldern inte följer, kan du ansöka om verkställighet hos tingsrätten. Då kan tingsrätten gå in och tvinga den andra föräldern att respektera er överenskommelse om umgänge.

Om du anser att den andra föräldern saboterar din rätt till umgänge är det viktigt att försöka lösa situationen snabbt. Både för barnets skull, så barnet får fortsätta ha kontakt med båda föräldrarna. Men också för din egen skull, så du inte förlorar värdefull tid med ditt barn. Umgängessabotage är ett allvarligt problem som kan skada barnets relation med föräldrarna och därför är det viktigt att skydda barnets rätt till umgänge och söka juridisk hjälp om nödvändigt.

Behöver du juridisk hjälp?