Skillnaderna mellan offentlig försvarare och privat försvar

av

Daniel Gobraeel
Fotograf: Carl Johan Erikson

Är du misstänkt för brott behöver du en jurist eller advokat som försvarar dig. Någon som kan juridik, som vägleder dig genom rättsprocessen och på ett tydligt och korrekt sätt förklarar för dig vad du har för alternativ i processen. Ibland kan du behöva anlita en jurist eller advokat för att representera dig i rätten. Men ibland kan du ha rätt till att få en offentlig försvarare som domstolen utser åt dig.

Det är bara de som är advokater som kan arbeta som offentliga försvarare. Skillnaden mellan en advokat och en jurist är att advokaten är medlem i Sveriges advokatsamfund och då är skyldig att följa deras etiska regler.

Ett vanligt missförstånd är att jurister skulle sakna erfarenheten, och därmed expertisen advokater har. Vad ditt försvar har för expertis beror helt och hållet på vad de tidigare har arbetat med och hur länge. Med andra ord kan en jurist som i flera år har arbetat med brottmål ha mer erfarenhet och expertis som försvarare än en advokat som främst har arbetat med migrationsärenden. Därför är det viktigt att du utgår ifrån vad din försvarare tidigare har arbetat med än vad hen har för titel.

Då har du rätt till en offentlig försvarare

Du har alltid rätt till en offentlig försvarare om:

  • du sitter anhållen eller häktad.
  • du är misstänkt för ett brott som ger fängelse i minst sex månader.

Viktigt att notera här är att du i båda fallen måste be om en offentlig försvarare. Du kommer inte att få en försvarare per automatik. Om du inte uppfyller kraven för en offentlig försvarare kan du fortfarande be om att få en. Ibland kan du bli beviljad en ändå om domstolen anser att det finns särskilda behov för det.

När du vill ha en offentlig försvarare ska du kontakta åklagaren som har hand om ditt fall. Åklagaren tar då upp det hos domstolen. Beroende på vad du är misstänkt för får du då en offentlig försvarare direkt eller så ser domstolen över ditt fall för att avgöra om behovet för en finns. Om man redan har väckt åtal i ditt fall kan du i stället vända dig direkt till domstolen och säga att du vill ha en offentlig försvarare.

Så mycket kostar en offentlig försvarare

En offentlig försvarare är inte helt kostnadsfri för dig. Men skillnaden mellan en offentlig och privat försvarare är att staten också betalar för en del av den offentliga försvararens kostnader. Hur mycket de bekostar och vad du själv måste bekosta skiljer sig från fall till fall. Hur mycket det blir får du oftast reda på vid rättegången.

Om du inte är nöjd med din offentliga försvarare kan du be om att få hen utbytt. Däremot är det inte säkert att domstolen godkänner bytet. Skulle det hända kan du alltid välja att anlita en privat försvarare i stället.

Så anlitar du en privat försvarare

En privat försvarare är helt enkelt en jurist eller advokat som du anlitar själv. Även om du har rätt till en offentlig försvarare kan du alltid välja att anlita ett privat försvar i stället. Kostnaderna för en privat försvarare skiljer sig mellan olika advokat- och juristbyråer. Ibland tar de betalt per timme och ger dig en uppskattning på förhand hur många timmar just ditt ärende kan ta. Men då finns det en risk att slutkostnaden blir högre än de uppskattat. På Kliently vet vi att en rättegångsprocess är en stor stress för alla parter. Därför ger vi våra klienter en offert på förhand med en fast kostnad för hela ärendet. Om du är åtalad för ett brott men blir frikänd kan du begära ersättning av domstolen för de kostnader du har haft när du har anlitat din privata försvarare.

Är du misstänkt för brott och behöver anlita en privat försvarare kan du alltid vända dig till oss på Kliently. Börja med att boka ett videomöte med någon av våra jurister i appen Kliently så ger vi dig råd kring vad du har för alternativ och vad vi rekommenderar för dig.

Boka ett videomöte nu

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Så här säger semesterlagen

av

Daniel Gobraeel

Särskilt under semestertider är det många som undrar vad de har rätt till vad gäller semester. Semesterlagen i Sverige ger alla anställda rätt till 25 semesterdagar varje år, vilket motsvarar fem veckor. Av de dagarna har du rätt att ta ut minst fyra sammanhängande veckor i semesterledighet under sommaren, det vill säga under månaderna juni-augusti. Om du inte arbetar fem dagar i veckan har du fortfarande rätt till en semester som motsvarar 25 semesterdagar. Antalet dagar du har rätt till räknas då om utifrån hur många dagar per vecka du arbetar.

Det är viktigt att skilja på rätt till semesterledighet och rätt till att få ersättning under semestern. Semesterlagen ger dig alltid rätt till semesterledighet. Huruvida du har rätt till ersättning under semestern beror på om du har hunnit arbeta tillräckligt länge för att tjäna in betalda semesterdagar. Även kollektivavtal och villkor som du och din arbetsgivare har kommit överens om kan påverka hur din semester ser ut.

Semesterlagen för deltidsanställda

Semesterlagen tar inte hänsyn till hur många timmar per dag du arbetar. Den tar bara hänsyn till hur många dagar per vecka du arbetar. Så länge du arbetar fem dagar i veckan har du rätt till 25 semesterdagar enligt semesterlagen. Det gäller alltså även när du arbetar fem dagar i veckan men på deltid. Om du arbetar färre än fem dagar i veckan får du också färre semesterdagar per år. Arbetar du i genomsnitt fyra dagar i veckan, det vill säga 80 procent av en femdagarsvecka, så har du också rätt till 80 procent av semesterlagens 25 dagar, vilket då blir 20 dagar.

Semesterdagar kan du bara ta ut i hela dagar och på de dagar du vanligtvis skulle ha arbetat. Du kan aldrig ta en halv semesterdag. Så när du räknar ut hur många semesterdagar du har rätt till ska du också avrunda antalet semesterdagar uppåt till närmaste heltal. Ett exempel på det här är om du arbetar i genomsnitt 3,5 dagar i veckan. Det innebär att du arbetar 70 procent av en femdagarsvecka vilket ger 17,5 semesterdagar. De dagarna ska du avrunda uppåt till 18 dagar i stället.

Rätt till ersättning under semestern

För att också ha rätt till semesterlön eller semesterersättning måste du ha arbetat och tjänat in betalda semesterdagar. De 25 dagar du har rätt till enligt semesterlagen ger dig rätt till ledighet. Det garanterar däremot inte att du får betalt under ledigheten.

Enligt semesterlagen räknar man ett semesterår från 1 april år 1 till och med 31 mars år 2. Den semesterlön du tjänar in under ett semesterår kan du sedan ta ut från och med 1 april år 2. Har du bara arbetat en del av ett semesterår, exempelvis ett halvt, får du bara semesterlön för hälften av dagarna. Du har däremot fortfarande rätt att ta ut alla dina semesterdagar, men då är resten av dagarna obetalda. Har du arbetat ett helt semesterår så har du rätt till 25 betalda semesterdagar enligt semesterlagen.

Om du tar en anställning som varar i högst tre månader kan din arbetsgivare avtala bort din rätt till semester. Då har du inte rätt att ta ut någon ledighet under din anställningstid. Men då har du fortfarande rätt till semesterersättning. Den ersättningen får inte ingå i din vanliga lön och din arbetsgivare måste redovisa semesterersättningen separat på din lönespecifikation.

Räkna ut vad du får i semesterersättning

Många anställda har kollektivavtal som reglerar hur stor semesterersättningen är, men har du inte det så finns det en lägsta nivå för semesterersättning enligt semesterlagen. Vanligtvis räknar man då att du för en semesterdag får samma lön som du hade fått om du arbetat, men med ett tillägg. För att räkna ut hur mycket du får i semesterlön enligt semesterlagen kan du använda följande formel:

(Månadslön/21) + (0,43 x Månadslön/antal semesterdagar)

Om du har rörlig lön och till exempel arbetar på provision finns det ett annat sätt att räkna ut vad du får i semesterersättning. Då tar du i stället 12 procent av den totala lönen du har tjänat från och med 1 april år 1 till och med 31 mars år 2. Det är din sammanlagda semesterersättning. För att räkna ut hur mycket det blir per semesterdag tar du bara den sammanlagda semesterersättningen och delar med 25.

Skulle du i det här fallet ha fler än 25 semesterdagar ska du lägga till 0,48 procent för varje extra semesterdag som du har. I stället för att då ta 12 procent av den totala lönen tar du 12,48 procent om du har 26 semesterdagar, 12,96 procent om du har 27 semesterdagar osv.

När din arbetsgivare inte följer semesterlagen

Det semesterlagen säger är det som är grunden för alla anställda. Sen kan du ha rätt till mer om du också har ett kollektivavtal eller om din arbetsgivare ger dig extra semesterförmåner i ditt anställningsavtal. Men om din arbetsgivare i stället nekar dig semesterledighet och semesterersättning trots att du har rätt till det kan du alltid kontakta en jurist för både råd och för att driva din sak i rätten. I appen Kliently får du kontakt med våra jurister sju dagar i veckan, 365 dagar om året.

Ladda ner appen idag

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Sexsomni – sömninvändningen som friar i våldtäktsfall

av

Daniel Gobraeel

Det har blivit vanligare att använda sexsomni som försvar i våldtäktsfall. Sexsomni är en vetenskapligt etablerad och erkänd variant av sömngång. Den innebär att den drabbade ägnar sig åt ofrivilliga och okontrollerade sexuella gärningar i sömnen. För att kunna döma gärningspersonen i ett våldtäktsfall krävs det att personen är medveten om sina handlingar. Det betyder att personer som utför okontrollerade rörelser och handlingar i sömnen inte kan bli dömda enligt lag. Ett annat sätt att se på det ur ett straffrättsligt perspektiv är att gärningspersonen har saknat uppsåt till gärningen. Eftersom uppsåt är ett krav i våldtäktsfall blir det svårare att döma när ord står mot ord.

Det blir ännu mer komplicerat när aktuell forskning fastställer att individer kan ägna sig åt okontrollerade sexuella rörelser och beteenden på grund av sexsomni. Personer med sexsomni har exempelvis kunnat ägna sig åt onani, sexuella beröringar och till och med penetrerande samlag med andra utan att vara medvetna om vad de gör. Det är under sömnens så kallade non-rapid eye movement-stadium som de här handlingarna brukar ske. Personer med sexsomni har visat att de är helt omedvetna om de sexuella handlingar de utför. Och att de helt eller delvis saknar minnen om detta när de har vaknat. Det beror på att det sker en partiell väckning i hjärnan. Personen sover till viss del sover men hjärnan lagrar inte minnen.

Svårt att motbevisa att det inte har funnits uppsåt

Eftersom lagen kräver att en person har uppsåt för att kunna dömas till sexualbrott är det upp till åklagaren att bevisa att den sexuella gärningen blev utförd i vaket tillstånd. Däremot behöver åklagaren bara bevisa att invändningar från den åtalade är obefogade. När det gäller sexsomni har åklagare i flera rättsfall använt sömnforskare för att avgöra om gärningspersonen kan ha utfört omedvetna sexuella gärningar i sömnen.

Det är viktigt att komma ihåg att en fällande dom är svår att få om gärningspersonen har tendenser till sömngång. Det kan vara om personen har visat sådana tendenser i tidig ålder. Eller om personen tidigare har vaknat upp förvirrad och med minnesluckor. Och det svåra för åklagaren är här att motbevisa förekomsten av sexsomni i efterhand.

Sexsomni komplicerar för brottsoffer som har blivit utsatta för sexualbrott

Eftersom det inte finns avgöranden från Högsta domstolen som kan vägleda vid fall där man har använt sexsomni som invändning blir den här typen av fall komplicerade att hantera. Det riskerar att förvärra brottsoffrets upplevelse av brottet och processen därefter. Det finns också risk att potentiella sexualbrottsförbrytare använder sexsomni som ett kryphål väldigt tidigt i en straffprocess. Dessutom finns det klara brister när domstolen rent objektivt kan erkänna att ett brott har ägt rum, men inte kan döma gärningspersonen till straff bara för att man inte har kunnat bevisa att hen har haft uppsåt. I slutändan drabbar det här främst brottsoffret som då inte får upprättelse för det hen har varit med om.

Vad kan du som brottsoffer göra?

Har du blivit utsatt för sexualbrott är det viktigt att anmäla det, hur jobbigt och svårt det än kan kännas. Både för att försöka få gärningspersonen dömd och för att en del i förhindrandet av sexualbrott är att minimera det mörkertal som finns vid den här typen av brott. Om du är ett brottsoffer och behöver hjälp och råd av en jurist kan du alltid vända dig till Kliently. Du når oss genom appen Kliently där du närsomhelst kan få kontakt med en jurist var du än befinner dig.

Ladda ner appen Kliently

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Vad innebär det att polisen får införa visitationszoner?

av

Nadja Hatem

Polisen får nu införa visitationszoner under kortare perioder. Inom zonerna får de visitera människor utan brottsmisstanke. Tidigare har polisen bara fått visitera människor när det finns en tydlig misstanke om att personen ifråga bär vapen eller liknande. Men numera får polisen alltså större befogenheter inom särskilda visitationszoner.

Visitationszonerna, som också kallas säkerhetszoner, får polisen bara upprätta om de bedömer att det finns en påtaglig risk att det kommer att ske en skjutning eller sprängning i just det området. Polisen måste också bedöma att det är av synnerlig vikt att införandet av en visitationszon sker just för att förhindra fler skjutningar och sprängningar. Enligt lag finns det alltså tydliga krav som polisen måste uppfylla för att kunna införa en visitationszon.

Visitationzonen får bara gälla i högst två veckor, men det finns möjlighet att begära att zonen förlängs. Polisen har rätt att både visitera och söka igenom fordon utan brottsmisstanke i en visitationszon. De får också visitera barn inom dessa zoner. När polisen visiterar ska de göra det utanpå kläderna. Du ska alltså inte behöva klä av dig för att de ska kunna visitera dig. Ett exempel på när polisen kan införa en visitationszon är om det sker en skjutning eller sprängning i ett område och polisen bedömer att ytterligare skjutningar och sprängningar kan ske som hämnd.

Så säger forskningen om effekten av visitationszoner

Det finns inga studier där man har tittat specifikt på hur visitationszoner påverkar gängvåld och skjutningar. Däremot finns forskning från England där slutsatsen har varit att liknande scenarion inte ledde till minskad brottslighet. Det finns viss forskning som visar att det ger effekt att polisen stoppar och kontrollerar människor. Däremot vet man inte om det beror på kontrollerna eller om det snarare beror på att polisen patrullerar i området.

Manne Gerell är docent och universitetslektor på Malmö universitet. Han har gjort en studie där han tittat på en situation som liknar införandet av visitationszoner. Det gäller områden som Malmöpolisen pekade ut där de ville förebygga gängvåld. De skickade då poliser för att kontrollera personer i de områdena. Studien visade att brottsligheten inte minskade, men att polisen beslagtog fler vapen och mer droger just i dessa områden.

Ökad risk för diskriminering

Det finns forskning som visar att det är i högre utsträckning minoriteter, ungdomar och socioekonomiskt utsatta personer som polisen brukar kontrollera. Och även om de i viss mån följer hur det ser ut i brottsstatistiken så finns det också internationella studier som visar att man kontrollerar minoriteter mer än deras brottslighet kan motivera.

Även om polisen menar att en viss typ av klädstil och ett visst utseende inte är tillräckligt för att visitera någon så anser Diskrimineringsombudsmannen (DO) att det finns risk att vissa etniska grupper kan diskrimineras i visitationszoner. Särskilt, menar DO, för att det redan finns både forskning och studier som visar att diskriminerande etnisk profilering redan förekommer vid olika polisingripanden idag.

Så som diskrimineringslagen är utformad kan du inte anmäla polisen idag om du blir utsatt för kroppsvisitering och du anser att det är diskriminerande. DO har föreslagit att man också ska se över diskrimineringslagen om lagen om visitationszoner går igenom. Om det kommer att ske framöver är för närvarande inte bestämt.

Om du blir utsatt för diskriminering och behöver juridisk hjälp

Blir du utsatt för diskriminering är det viktigt att anmäla det för att förebygga fortsatt diskriminering. Behöver du hjälp av en jurist med att göra en anmälan? Eller behöver du prata med en jurist för att få råd om vad som gäller i just din situation? Boka då ett videomöte med någon av våra jurister i appen Kliently redan idag.

Ladda ner appen Kliently

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Det här innebär den nya könslagen

av

Nadja Hatem

En övervägande majoritet av Riksdagen har röstat ja till den nya könslagen. Detta efter mycket debatt och diskussioner kring vad som är och inte är rätt. Men vad innebär egentligen den nya könslagen? Och hur kommer den göra skillnad? Nedan har du en sammanfattning av de viktigaste förändringarna som den nya lagen kommer att innebära.

Den nya könslagen börjar gälla från 1 juli 2025. Till skillnad från den nuvarande lagen riktar den nya sig mot alla personer som vill ändra sitt juridiska kön. Idag är det bara möjligt för transpersoner att ändra juridiskt kön. Andra grupper, som exempelvis icke-binära, som inte identifierar sig själva som trans men vill byta juridiskt kön har inte möjlighet att göra det enligt den nuvarande lagen. Det juridiska könet handlar om vad som står i ditt pass och vad ditt personnummer anger. Det handlar alltså inte om att man gör fysiska förändringar på kroppen. Med andra ord gör den nya könslagen det möjligt att byta juridiskt kön på papper utan att behöva genomgå en operation eller byta kön fysiskt, vilket också är något som gynnar särskilt icke-binära.

Även åldersgränsen för att ändra juridiskt kön blir lägre, från 18 år till 16 år. Och man behöver inte ha en könsdysforidiagnos för att kunna göra ändringen utan ett läkarintyg räcker. Däremot behöver minderåriga målsmans godkännande för att få byta juridiskt kön.

Den som vill byta kön genom kirurgiskt ingrepp idag behöver bland annat få tillstånd från Socialstyrelsen men med den nya könslagen kommer det att räcka att personen är myndig och genomgår en utredning inom hälso- och sjukvård. Även den nuvarande könslagen kräver en utredning när man vill göra kirurgiska ingrepp för att byta kön.

Den nya könslagen är viktig för hbtqia+-personer

Även om den nya könslagen innebär en del förändringar för vissa hbtqia+-grupper så är det bara ett steg i rätt riktning enligt RFSL. Förhoppningen enligt dem är att människor ska få bestämma könstillhörighet själva, utan inverkan från vård och myndigheter. Detta för att öka välbefinnandet hos hbtqia+-människor, som i högre grad drabbas av psykisk ohälsa och också riskerar bli diskriminerade.

Om du blir diskriminerad, exempelvis på din arbetsplats, på grund av din könstillhörighet kan du få hjälp av våra jurister på Kliently. Ladda ner vår app för att boka ett videomöte med våra jurister redan idag.

Ladda ner appen Kliently

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Har du släkt eller vänner som vill besöka Sverige?

av

Daniel Gobraeel

Om du har släkt och vänner bosatta i länder utanför EU och Schengen kanske ni har pratat om möjligheten för dem att besöka Sverige. Att bjuda hit släkt och vänner är trots allt en chans att visa upp ditt hem och och hur ditt liv i Sverige ser ut, något som är väldigt viktigt för många. Innan ni börjar planera besöket finns det några praktiska saker ni behöver ta tag i beroende på hur länge besöket kommer att vara.

När någon utanför EU och Schengen vill besöka Sverige i högst 90 dagar

Om du vill bjuda hit närstående som vill besöka Sverige i högst 90 dagar ska du börja med att fylla i en inbjudan inför deras ansökan om visum. Om det är flera personer som ska besöka dig ska du fylla i en blankett per person. När du har gjort det skickar du den färdigifyllda blanketten till personen du bjuder hit tillsammans med:

  • en kopia av giltig legitimation som visar din identitet. Pass eller ID-kort funkar bra.
  • underlag som visar inkomst och tillgångar för den som står för försörjning under besöket. Du måste inte vara den som försörjer utan det kan vara en annan person. Och då kan du skicka med kopia på lönebesked, kontoutdrag, pensionsbesked eller liknande för de tre senaste månaderna.
  • personbevis märkt ”inbjudan” som du kan beställa hos Skatteverket.

Blanketten och alla bilagor ska hen sedan lämna in till en svensk ambassad eller generalkonsulat tillsammans med sin ansökan om visum.

När någon utanför EU och Schengen vill besöka Sverige i mer än 90 dagar

Om personen du vill bjuda in vill stanna i mer än 90 dagar ska hen ansöka om uppehållstillstånd, inte visum. Och då behöver du fylla i en inbjudan för besök längre tid än 90 dagar. Om det är flera personer som ska besöka Sverige ska du fylla i en blankett per person. Tillsammans med blanketten skickar du med:

  • en kopia av giltig legitimation som visar din identitet. Pass eller ID-kort går bra.
  • underlag som visar inkomst och tillgångar för den som står för försörjning under besöket. Du måste inte vara den som försörjer utan det kan vara någon annan. Och då kan du skicka med kopia på lönebesked, kontoutdrag, pensionsbesked eller liknande för de tre senaste månaderna.

Blanketten och bilagorna ska hen lämna in när hen gör en ansökan om uppehållstillstånd hos Migrationsverket.

Behöver du hjälp med inbjudan eller ansökan inför besöket?

Om du eller någon du känner vill besöka Sverige och ni behöver hjälp att fylla i blanketterna samt ansöka om visum eller uppehållstillstånd, kan ni boka in ett videomöte med någon av våra jurister i appen Kliently. Appen fungerar överallt i världen så även din närstående kan få hjälp kring svensk lagstiftning så länge hen laddar ner appen. Dessutom går det att välja jurist utifrån de olika språk juristerna talar.

Ladda ner appen Kliently

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Är du misstänkt för sexköp?

av

Miski Ibrahim

I appen Kliently får vi en del samtal från människor som är misstänkta för sexköp och vill veta vad som kommer att hända framöver. I appen kan du ställa frågor direkt till en jurist genom att boka ett videomöte. Då har du möjlighet att redogöra för hur ditt fall ser ut och ställa mer specifika frågor. Men om du vill veta generellt vad du kan vänta dig för straff så har vi sammanfattat den viktigaste informationen nedan.

Ladda ner appen Kliently

Konsekvenser vid sexköp

I Sverige är det olagligt att köpa sex, men inte att sälja sex. Anledningen till att lagen är utformad på det viset är för att skydda offren vid sexköp och se till att de vågar anmäla brott de blir utsatta för, utan att själva riskera några konsekvenser. Tidigare har straffet för sexköp varit att man får böter men från 2022 skärpte man straffet. Idag får du i stället fängelse i upptill ett år eller villkorlig dom och då oftast tillsammans med böter eller skyddstillsyn.

Om du åker fast för sexköp har du förmodligen redan blivit förhörd av polisen. Därefter är det åklagaren som avgör om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal. Om det finns det kommer du bli kallad till tingsrätten där en rättegång inleds för att gå igenom bevisningen och avgöra om du har gjort dig skyldig till sexköp, och vad ditt straff i så fall ska bli.

Åklagaren kan också välja att utfärda ett strafföreläggande. Det gör hen i stället för att väcka åtal och bara om du som åkt fast accepterar det. Då kan du dömas till villkorlig dom och böter i stället för till fängelse, men bara om du erkänner brottet. Oavsett om åklagaren väcker åtal eller utfärdar ett strafföreläggande kommer domen att synas i ditt belastningsregister.

Tror du att du lider av sexmissbruk?

För vissa kan sexköp vara ett tecken på sexmissbruk. Idag uppskattar man att mellan 3-5 % av befolkningen lider av sexmissbruk, och att majoriteten av de är män. Om du tror att du lider av sexmissbruk är det viktigt att skaffa rätt hjälp. Annars är risken att du begår brottet igen.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Allt du behöver veta om varumärkesskydd

av

Miski Ibrahim
Har du skyddat ditt varumärke än?

Att bygga och upprätthålla ett starkt varumärke är avgörande för ett företags framgång och konkurrenskraft. Och genom att starkt varumärkesskydd ser du till att skydda ditt företag mot varumärkesintrång och stärka dess position på marknaden. Du kan skydda ditt varumärke genom att registrera det hos Patent- och Registreringsverket (PRV) eller genom så kallad inarbetning.

Ett inarbetat varumärke som har uppnått en etablerad position på marknaden och är känt bland konsumenter är säkrat av varumärkesskyddet. Eftersom det här kräver en hel del tid och arbete är det lättast och som mest effektivt att registrera ett varumärke. Det ger en formell rättighet till varumärket. Det skyddar varumärket från andra som försöker registrera förväxlingsbara varumärken. Och dessutom kan du använda dig av ®-symbolen i marknadsföring.

Viktigt att tänka på innan du registrerar ditt varumärke

Särskiljningsförmåga är nyckeln till ett starkt varumärkesskydd och innebär helt enkelt att varumärket måste kunna särskilja de produkter eller tjänster det representerar från andra på marknaden. För att säkerställa att ditt varumärke har bra särskiljningsförmåga ska det inte vara generiskt eller beskrivande för de produkter eller tjänster ditt varumärke representerar.

Om ditt varumärke strider mot lag, goda seder eller allmän ordning kan du inte registrera det. Du kan heller inte registrera det om det finns risk att det vilseleder allmänheten eller om ditt varumärke är likt andra skyddade immateriella rättigheter.

Registrera för att få varumärkesskydd

För att få ett varumärkesskydd är skyddat kan du registrera det hos PRV. Du gör enklast en ansökan på deras sida och då kostar det 2400 kr för att registrera det för skydd i en klass av varumärke. Om du vill skydda varumärket i fler klassar tillkommer extra avgifter. Väljer du att registrera varumärket genom att skicka in en pappersansökan kostar det i stället 3500 kr. När du har skickat in din ansökan tar det cirka 3-4 månader innan du får besked.

Oavsett om ditt varumärke blir registrerat eller inte så behöver du betala för din ansökan. Men blir varumärket registrerat gäller registreringen i tio år. Därefter kan du förnya registreringen förutsatt att du betalar avgift till PRV. Registreringen gäller bara för skydd i Sverige. För att skydda det även internationellt krävs andra tillvägagångssätt.

Internationellt varumärkesskydd

Det finns möjligheter att säkra internationellt skydd genom olika internationella avtal och organisationer. Du kan exempelvis ansöka om registrering av EU-varumärke för varumärkesskydd inom EU. Registreringen gör du hos den europeiska immaterialrättsmyndigheten EUIPO (European Union Intellectual Property Office). 

Du kan också registrera varumärket genom det så kallade Madridprotokollet, ett samarbete mellan ett 80-tal länder världen över, och som administreras av WIPO (World Intellectual Property Organization).

Behöver du hjälp att skydda ditt varumärke?

Boka ett videomöte i appen Kliently och få rådgivning kring varumärkesskydd och vad som är bäst för just ditt varumärke.

Ladda ner appen Kliently

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Skriv framtidsfullmakt för att trygga er framtid

av

Sofia Bergqvist Salomon
Med en framtidsfullmakt får du större kontroll över din framtid

Att skriva framtidsfullmakt är relativt nytt då det var först 2017 lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft. Lagen gör det möjligt för dig att ge fullmakt till en annan person om du skulle drabbas av allvarlig sjukdom, psykisk störning eller liknande. Då kan den andra personen exempelvis betala dina räkningar och sköta dina angelägenheter åt dig utan att du behöver vara närvarande. Att upprätta framtidsfullmakter mellan par är ett sätt att trygga er framtid. Då vet du, om något skulle hända, att din partner sköter dina angelägenheter precis så som du hade velat. Idag finns det dessutom färdiga mallar för framtidsfullmakter som du kan använda dig när du vill upprätta en framtidsfullmakt. Skriv framtidsfullmakt för att helt enkelt trygga er framtid.

Varför ska du skaffa framtidsfullmakt?

Även om du och din partner har god insyn i varandras angelägenheter så har din partner inte rätt att sköta dem åt dig. Din partner har inte rätt att fatta beslut om din sjukvård, kontakta myndigheter eller sköta ekonomiska ärenden i ditt namn. Så hur blir det då om du inte har en framtidsfullmakt och du blir inkapabel till att sköta dina ärenden? Jo, då kan tingsrätten utse en god man åt dig.

Processen med att få en god man kräver att du eller en närstående ansöker om det och att du då har rätt underlag på plats. Du behöver bl a personbevis och samtycken. I vissa fall kan du också behöva läkarintyg eller andra intyg som styrker att du behöver en god man. Men även med rätt underlag kan tingsrätten neka din ansökan. Därför är det lättare och du har större kontroll när du skriver framtidsfullmakt där du väljer vem som ska få fatta beslut om vad.

Viktigt att tänka på

Om du skriver en framtidsfullmakt måste du vara myndig och signera fullmakten inför två vittnen. Personer du ger fullmakt till får inte agera som vittne. För att fullmakten ska vara giltig måste det tydligt framgå:

  • att dokumentet är en framtidsfullmakt.
  • vem som får fullmakt.
  • inom vilka områden fullmakten gäller.
  • om det finns andra särskilda villkor du vill att man ska ta hänsyn till.

I fullmakten kan du också ange om du vill ge fullmakt åt fler än bara en person. Och dessutom kan du ange om det ska finnas en reserv om personen du vill ska få fullmakt får förhinder.

Skriv framtidsfullmakt genom några enkla steg

Att skriva en framtidsfullmakt tar inte särskilt lång tid och kostar runt 500 kr om du skriver den själv. Skriv framtidsfullmakt själv direkt här på Klientlys hemsida genom att fylla i nödvändiga uppgifter, skriva ut och sen signera inför två vittnen. Då får du ett enkelt standardavtal som utgår ifrån hur du vill att din framtidsfullmakt ska fungera.

Om det finns något särskilt att ta hänsyn till kan du också välja att skräddarsy avtalet tillsammans med en jurist. Det kan du göra om du exempelvis har komplicerade angelägenheter eller annat som gör att ett standardavtal inte täcker dina behov. Då får du hjälp att forma framtidsfullmakten precis så som du vill att den ska fungera. Och du kan dessutom bolla eventuella frågor och funderingar och få råd av juristen i vad som blir bäst för dig.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Alla datum du behöver ha koll på kring din deklaration

av

Sofia Bergqvist Salomon
Har du koll på de viktiga datumen kring din inkomstdeklaration?

Nu är det dags att deklarera igen och det finns en del datum som är viktiga att hålla koll på när det gäller din deklaration. Här är listan för dig som vill veta allt om när och vad som gäller när du ska deklarera.

Mars

  • 4-8 mars – nu får alla med digital brevlåda deklarationen skickad dit. Efter den 8 mars finns också deklarationen tillgänglig för alla på Mina sidor hos Skatteverket. Där kommer du åt en pdf-fil av din inkomstdeklaration som du kan kolla igenom men inte göra ändringar i.
  • 15 mars – 15 april – har du inte digital brevlåda får du din inkomstdeklaration med posten under den här perioden. Men med e-legitimation kommer du fortfarande åt din deklaration på Mina sidor hos Skatteverket. Du kan till och med deklarera från 19 mars oavsett om du fått din deklaration med posten eller inte.
  • 19 mars – nu kan du deklarera, det vill säga du kan göra de ändringar du vill göra eller bara godkänna deklarationen som den är. För att göra det loggar du in i Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklarationen 1.

April

  • 3 april – om du ska få tillbaka pengar på skatten och vill ha pengarna redan i april behöver du godkänna din deklaration nu. Men du kan bara få tillbaka pengar om du godkänner deklarationen utan att ändra den på något sätt. Och bara om du godkänner deklarationen digitalt.
  • 8-12 april – den här veckan får du ditt slutskattebesked om du har godkänt din deklaration senast 3 april. Det kan du se som en bekräftelse på att din deklaration är godkänd och klar. Om du ska få tillbaka pengar på skatten är det nu, mellan 9-12 april, som pengarna landar på ditt konto. Om du i stället måste betala mer skatt ska du göra det senast 12 juli.

Maj

  • 2 maj – det här är sista dagen att skicka in din inkomstdeklaration så länge du inte har fått anstånd med att lämna deklarationen. Det vill säga så länge du inte har fått godkänt av Skatteverket att du får lämna in deklarationen efter 2 maj. Skickar du inte in din deklaration i tid och är född 1959 eller senare kan du behöva betala en förseningsavgift på 1250 kr eller mer beroende på när du väl skickar in deklarationen.
  • 3 maj – har du högst 30 000 kr i skatt kvar att betala måste du göra en extra inbetalning till ditt skattekonto nu för att slippa betala kostnadsränta också.
  • 16 maj – har du fått anstånd att skicka in inkomstdeklarationen senare än 2 maj är måste du skicka in den nu.

Juni

  • 3-7 juni – deklarerade du senast 2 maj och din deklaration är godkänd får du slutskattebeskedet till din digitala brevlåda nu. Annars kommer den med posten 1-3 veckor senare. Ska du få tillbaka pengar på din skatt får du pengarna till ditt konto mellan 4-7 juni. Om du däremot har skatt kvar att betala måste du ha gjort inbetalningen senast 12 september. Exakt vilket datum som gäller för dig står i ditt slutskattebesked. Men det är vanligtvis 90 dagar från det datum då Skatteverket skickat ditt slutskattebesked.
  • 17 juni – har Skatteverket gett dig anstånd med att lämna in deklarationen genom din redovisningsbyrå är det här sista dagen att deklarera. Det kallas för byråanstånd och innebär att din redovisningsbyrå fått godkänt att skicka in din deklaration senare än 2 maj.

Juli

  • 12 juli – om du har skatt kvar att betala och godkände din inkomstdeklaration redan i april och fick slutskattebeskedet samma månad måste du betala in pengarna senaste detta datum. Exakt vilket datum som gäller för dig står i ditt slutskattebesked och är 90 dagar från det datum då Skatteverket skickat ditt slutskattebesked.

Augusti

  • 5-9 augusti – nu får du ditt slutskattebesked till din digitala brevlåda om du inte fick det i april eller juni och deklarerade senast 2 maj. Om du inte har digital brevlåda får du i stället slutskattebeskedet med posten 1-3 veckor senare. Har du dessutom skatt du ska få tillbaka kommer pengarna att landa på ditt konto mellan 6-9 augusti. Om du i stället har skatt kvar att betala måste du ha betalat in pengarna senast 12 november. Exakt vilket datum som gäller för dig står i ditt slutskattebesked. Men det är vanligtvis 90 dagar från det datum då Skatteverket skickat ditt slutskattebesked.

December

  • 2-6 december – om du inte har fått ditt slutskattebesked tidigare under året, eller om du saknar skatteregistrering i Sverige, kommer du att få ditt slutskattebesked till din digitala brevlåda nu. Om du inte har en digital brevlåda kommer du i stället att få den med posten 1-3 veckor senare. Om du ska få tillbaka pengar på din skatt kommer du att få pengarna till ditt konto mellan 3-6 december. Om du däremot har skatt kvar att betala måste du ha betalat in pengarna senast 12 mars 2025. Exakt vilket datum som gäller för dig står i ditt slutskattebesked. Men det är vanligtvis 90 dagar från det datum då Skatteverket skickat ditt slutskattebesked.

Tips på jurist med expertis inom ekonomi och deklaration

Har du frågor kring din deklaration du vill få svar på? Boka tid i appen Kliently och välj att prata med Sofia Bergqvist Salomon som är specialiserad i ekonomisk juridik.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag