Ett lagerbolag är ett färdigt och registrerat aktiebolag, som du kan köpa och använda direkt. Många entreprenörer väljer att köpa lagerbolag för att snabbt komma igång med sin verksamhet. På det sättet slipper du gå igenom den tidskrävande processen att registrera ett nytt bolag från grunden hos Bolagsverket. Med ett lagerbolag har du fortfarande möjlighet att anpassa bolaget efter dina behov och kan exempelvis byta namn, ändra verksamhetsbeskrivning och sätta egen styrelse. Det gör att du kan sätta igång med din verksamhet snabbare när du köper ett lagerbolag.

Vilka är fördelarna?

En av de främsta fördelarna med att köpa ett lagerbolag, och varför så många väljer det som alternativ, är att du slipper den initiala administrationen som kommer när du startar ett aktiebolag. Det sparar både tid och energi, särskilt om du inte har startat bolag tidigare. Det är också värdefullt om du har bråttom att skriva avtal, ansöka om lån eller behöver sätta igång verksamheten snabbt. Eftersom lagerbolaget redan är registrerat kan du istället fokusera på att anpassa bolaget efter dina behov och börja driva verksamhet. Det här innebär också att du kan köpa ett lagerbolag oavsett vilken typ av verksamhet du ska driva. Det spelar ingen roll om du planerar att exempelvis driva en butik, en konsultverksamhet eller en tech-startup eftersom du snabbt kan anpassa lagerbolaget till dina behov.

Och vilka är då nackdelarna?

En av de största nackdelarna med lagerbolag är den höga kostnaden. När du köper ett lagerbolag betalar du för att slippa registreringsprocessen och få ett aktiebolag som är färdigt att använda. Dessutom behöver du fortfarande de 25.000 kr som blir ditt aktiekapital och eventuellt annat kapital som du behöver för att kunna sätta igång med din verksamhet. Om du börjar med mindre kapital kan det vara svårt att köpa ett lagerbolag, även om det skulle spara tid.

En annan nackdel är att bolaget inte är helt nytt, även om det inte har bedrivit någon verksamhet tidigare. Lagerbolaget kan ha varit registrerat under en längre tid utan att vara aktivt. Det betyder exempelvis att företagets räkenskapsår börjar när det först blev registrerat hos Bolagsverket. Räkenskapsåret börjar alltså inte vid datumet då du köper lagerbolaget. Det här kan föra med sig vissa ekonomiska frågor som du i så fall behöver ta tag i från start.

Det är också viktigt att komma ihåg att även om processen med att starta aktiebolag blir snabbare med ett lagerbolag så innebär det inte att du slipper den initiala administrationen helt. Du måste fortfarande lägga lite tid på att sätta upp bland annat bolagets styrelse, bolagsnamn och verksamhetsbeskrivning vilket innebär viss handläggningstid hos Bolagsverket.

Är lagerbolag rätt val för dig?

Att köpa ett lagerbolag kan vara ett bra alternativ om du snabbt behöver ett företag och inte vill vänta på att registreringen av ett nytt aktiebolag ska bli klar. Det är särskilt bra om du vill starta affärsverksamheten direkt och behöver organisationsnummer för att skriva avtal eller göra affärer.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det kostar pengar. Därför är det bra att överväga om en investering i ett lagerbolag är värdefull för din verksamhet. Du behövt helt enkelt väga fördelarna med den snabba starten mot den högre kostnaden. Har du tid att vänta och vill spara pengar är det kanske bättre att starta ett aktiebolag från grunden ändå.

Behöver du juridisk hjälp?

Har du skyddat ditt varumärke än?

Att bygga och upprätthålla ett starkt varumärke är avgörande för ett företags framgång och konkurrenskraft. Och genom att starkt varumärkesskydd ser du till att skydda ditt företag mot varumärkesintrång och stärka dess position på marknaden. Du kan skydda ditt varumärke genom att registrera det hos Patent- och Registreringsverket (PRV) eller genom så kallad inarbetning.

Ett inarbetat varumärke som har uppnått en etablerad position på marknaden och är känt bland konsumenter är säkrat av varumärkesskyddet. Eftersom det här kräver en hel del tid och arbete är det lättast och som mest effektivt att registrera ett varumärke för att få varumärkesskydd. Det ger en formell rättighet till varumärket. Det skyddar varumärket från andra som försöker registrera förväxlingsbara varumärken. Och dessutom kan du använda dig av ®-symbolen i marknadsföring.

Viktigt att tänka på innan du registrerar ditt varumärke

Särskiljningsförmåga är nyckeln till ett starkt varumärkesskydd och innebär helt enkelt att varumärket måste kunna särskilja de produkter eller tjänster det representerar från andra på marknaden. För att säkerställa att ditt varumärke har bra särskiljningsförmåga ska det inte vara generiskt eller beskrivande för de produkter eller tjänster ditt varumärke representerar.

Om ditt varumärke strider mot lag, goda seder eller allmän ordning kan du inte registrera det. Du kan heller inte registrera det om det finns risk att det vilseleder allmänheten eller om det är likt andra skyddade immateriella rättigheter.

Registrera för att skydda ditt varumärke

För att få ett varumärkesskydd är skyddat kan du registrera det hos PRV. Du gör enklast en ansökan på deras sida och då kostar det 2400 kr för att registrera det för skydd i en klass av varumärke. Om du vill skydda varumärket i fler klassar tillkommer extra avgifter. Väljer du att registrera varumärket genom att skicka in en pappersansökan kostar det i stället 3500 kr. När du har skickat in din ansökan tar det cirka 3-4 månader innan du får besked.

Oavsett om ditt varumärke blir registrerat eller inte så behöver du betala för din ansökan. Men blir varumärket registrerat gäller registreringen i tio år. Därefter kan du förnya registreringen och se till att även fortsatt skydda ditt varumärkes förutsatt att du betalar avgift till PRV. Registreringen gäller bara för skydd i Sverige. För att skydda det även internationellt krävs andra tillvägagångssätt.

Internationellt varumärkesskydd

Det finns möjligheter att skydda ditt varumärke internationellt genom olika internationella avtal och organisationer. Du kan exempelvis ansöka om registrering av EU-varumärke för varumärkesskydd inom EU. Registreringen gör du hos den europeiska immaterialrättsmyndigheten EUIPO (European Union Intellectual Property Office). 

Du kan också registrera varumärket genom det så kallade Madridprotokollet, ett samarbete mellan ett 80-tal länder världen över, och som administreras av WIPO (World Intellectual Property Organization).

Behöver du juridisk hjälp?

Visste du att företag måste ta fram särskilda avtal till en VD? Hen täcks nämligen inte av lagen om anställningsskydd (LAS) och oftast heller inte av kollektivavtal. Därför räcker det inte med ett vanligt anställningsavtal utan hen behöver ett särskilt avtal som täcker de omfattande anställningsvillkoren. Ett så kallat VD-avtal.

1. Vad har VD:n för ansvarsområden?

Som VD ansvarar man för ett företags dagliga verksamhet och har det yttersta ansvaret enligt bl a arbetsmiljölagen, miljöbalken, skattelagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen samt arbetsrättsliga lagar. Därför är det viktigt att i avtalet tydligt ange vilka ansvarsområden som ingår. Ni kan också ta fram en särskild VD-instruktion som tydliggör arbets- och ansvarsfördelningen inom styrelsen och andra funktioner.

2. Hur ser VD:ns anställningsskydd ut?

Eftersom VD:n inte täcks av LAS är det viktigt att skriva ner exakt vilken anställningsform hen har, hur lång uppsägningstiden är och hur den går till samt om, hur och i vilka situationer företaget kan avskeda hen. Oftast ligger uppsägningstiden på några månader och kan vara samma oavsett om det gäller en uppsägning eller att VD:n blir avskedad. Det brukar också vara vanligt att då få ett avgångsvederlag och därför behöver ni även ange hur stort det blir samt när ni betalar ut det.

3. Vad ligger VD:ns ersättning på?

Förutom lön kan VD:n också få en bonus för arbetet hen utför. Det brukar finnas villkor för utbetalningen av bonusen. Det vill säga, mål som hen måste nå för att få bonusen. Samt när den i så fall betalas ut. I avtalet kan det också stå när det är dags för omförhandling av ersättningen framöver.

4. Se till att ni har en sekretessklausul

Som VD sitter man på mycket information som kan vara värdefull för konkurrerande verksamheter. Därför kan det vara bra att ha med en sekretessklausul i avtalet. I den anger ni vad som är sekretessbelagt och som inte får delas med yttre parter. På det här sättet kan ni se till att era affärshemligheter är skyddade både medan VD:n sitter hos er och efter hen har lämnat företaget.

5. Viktigt med konkurrensförbud

Lika viktigt som det är att ha med en sekretessklausul är det att ha med konkurrensförbud i avtalet. Genom förbudet kan ni förhindra att VD:n att går över och arbetar hos en konkurrent direkt efter anställningen hos er. Oftast gör man det genom att erbjuda en ersättning för tiden hen inte får arbeta hos konkurrerande verksamheter. Det är däremot viktigt att komma ihåg att konkurrensförbud inte får vara för omfattande. Kolla därför för säkerhetens skull med en jurist att ert avtal är hållbart.

6. Vilka är konsekvenserna för avtalsbrott?

Om VD:n bryter mot något av det som står i avtalet behöver det stå tydligt vad det ger för konsekvenser. Oftast brukar det handla om att hen måste betala vite, vilket är en form av böter. Då anger ni hur stort vitet blir och också om företaget har ansvarsförsäkring för att täcka för vissa situationer.

7. Hur löser ni eventuella tvister?

Om en tvist uppstår mellan bolaget och VD:n är det smidigast att lösa eventuella tvister i en skiljedomstol. Den processen är nämligen snabbare, domen är inte offentlig och det går heller inte att överklaga domen.

Behöver du juridisk hjälp?

Företag som vill lära känna sina användare och analysera deras beteenden kan använda sig av cookies för att göra det. Det är ett riktigt bra sätt att bli bättre på att ge era användare den information som gynnar dem bäst. Använder ni cookies på er hemsida måste ni ha en cookie-policy där ni informerar om hur ni använder cookies.

De flesta hemsidor använder sig av cookies, det vill säga små textfiler med information som användarnas webbläsare lagrar. Genom att webbläsaren sparar cookies blir användarens upplevelse av sajten smidigare. Det är till exempel på grund av att det sparas cookies som en användare kan samla produkter i en varukorg som sedan ligger kvar tills nästa gång användaren besöker sajten. Det är också på grund av cookies som användare bara behöver logga in på sajter en gång och sen kan ange att hen vill fortsätta vara inloggad även efter att hen har stängt ner webbläsaren.

Det här ska er cookie-policy innehålla

Er cookie-policy måste vara tydlig och lätt att förstå. Användarna ska snabbt kunna veta vad det innebär att acceptera eller inte acceptera cookies. Helt enkelt vilka konsekvenserna är för respektive val. Dessutom ska er policy innehålla:

• vad cookies är. Användaren ska snabbt kunna förstå vad cookies är och hur de fungerar.
• hur och varför ni använder cookies. Här behöver ni inte gå in i detaljer i er cookie-policy utan ska övergripande och tydligt förklara vilken typ av cookies ni använder er av samt vilket syftet är. Som en separat punkt i det här avsnittet anger ni också om ni använder cookies från en tredje part, exempelvis om ni använder er av Google Analytics.
• hur användaren gör för att inaktivera cookies. Här ska användaren både få information om hur hen inaktiverar cookies och vad som händer när hen gör det. Du kan också länka till andra sidor där användaren kan följa anvisningar för hur man inaktiverar cookies. I det här avsnittet förklarar du också hur användarna raderar de cookies som redan har sparats.

Behöver du juridisk hjälp?

Det är viktigt att ni har en vattentät policy

Alla företag som på något sätt behandlar och sparar personuppgifter måste ha en dataskyddspolicy, det vill säga en GDPR-policy. Som personuppgifter räknar man all information som på något sätt har en koppling till dig, vare sig det är direkt eller indirekt. Det kan vara allt från namn, adress, telefonnummer och personnummer till mejladress med ditt namn, id-kortnummer, ja till och med din IP-adress. Även bilder, videos och ljudupptagningar räknas som personuppgifter.

I er GDPR-policy finns det ett antal punkter ni måste ha lättillgängliga för era besökare. Informationen måste vara rak och tydlig. Annars är risken att ni råkar ut för böter för att ha brutit mot GDPR. Och framförallt måste det finnas en rättslig grund som gör att ni får samla andras personuppgifter.

Det finns sex rättsliga grunder och ni måste kunna hänvisa att ni behandlar personuppgifter till någon av dem. Organisationer som på något sätt behandlar personuppgifter måste kunna hänvisa till:

• att användaren har gett samtycke till att ni får spara hens uppgifter.
• att ni har ett avtal med användaren där hens personuppgifter sparas på grund av detta.
• att ni har en rättslig förpliktelse som gör att ni enligt lag måste spara vissa personuppgifter.
• att ni måste behandla personuppgifter för att skydda en persons grundläggande intresse, det vill säga att det behövs för att rädda hens liv. Detta gäller främst vården.
• att ni är en myndighet, att behandligen av personuppgifter ingår i myndighetsutövning och är en uppgift av allmänt intresse.
• att ni gör en intresseavvägning och att ni då får behandla personuppgifter om era intressen väger tyngre än användarens och behandlingen av personuppgifter därför är nödvändig. Det här kan till exempel vara aktuellt om ni är en större koncern och ni måste dela personuppgifter med andra inom koncernen för att kunna betala ut lön och liknande.

1. Er GDPR-policy ska innehålla vem som är personuppgiftsansvarig

Vem som är personuppgiftsansvarig beror på bolagsformen. Det är oftast inte en fysisk person som är personuppgiftsansvarig utan det är själva organisationen som är det. Är ni ett bolag så är det bolaget i sin helhet som är personuppgiftsansvarig. Är ni en förening så är det föreningen i sin helhet som är det. En fysisk person kan också vara personuppgiftsansvarig, men då är det i exempelvis enskilda firmor.

2. Varför samlar ni in personuppgifter?

Olika organisationer har olika anledningar att samla personuppgifter. Det som är viktigt att tänka på är att personuppgifterna ni samlar inte bara gäller era användare, utan även era anställda. Exempelvis är uppgifter ni samlar i lönesystem sådant som måste följa GDPR. Likaså om ni vill kommunicera med era användare, exempelvis genom ett nyhetsbrev.

Oavsett anledning är det särskilt viktigt att vara tydlig i er GDPR-policy med varför ni samlar in personuppgifter. Både för att användarna lätt ska kunna få den informationen, men också för att ni inte får använda informationen ni har samlat på annat sätt än det ni anger. Ni får till exempel inte samla in mejladresser för att era användare ska kunna skapa egna konton hos er och sen i ett senare skede använda samma uppgifter för att börja skicka ut nyhetsbrev till dem. Vill ni ändra ändamålet måste ni gå ut med informationen till era användare och vara tydlig i hur ändringen påverkar dem och varför ni framöver kommer samla deras personuppgifter.

3. Var lagrar ni personuppgifterna?

Lagrar ni uppgifterna hos er eller lagrar ni dem i ett annat land? Beroende på var ni lagrar uppgifterna behöver ni kolla upp så att landet har en tillräckligt hög skyddsnivå av personuppgifter enligt EU/EES-standard. Om landet inte har det får du nämligen inte lagra personuppgifter i det landet. Kolla därför upp om det finns beslut från EU-kommissionen kring skyddsnivån i landet ni kommer lagra uppgifterna i. Om det inte finns ett sånt beslut behöver ni i stället komplettera med standardavtalsklausuler som EU-kommissionen beslutat om. Eftersom såna klausuler ibland också måste kompletteras med andra skyddsåtgärder enligt EU-domstolen är det bra att ta in en GDPR-expert som kan se till att er GDPR-policy är vattentät.

Behöver du juridisk hjälp?

4. Vilka uppgifter ni kommer att samla ska stå med i er GDPR-policy

Även när det gäller vilka personuppgifter ni samlar in måste ni vara tydliga och får inte ändra och samla in helt andra personuppgifter utan godkännande. Om det sker en förändring hos er digitalt som gör att era system samlar in nya personuppgifter måste ni gå ut med den informationen till era användare. Kom ihåg att här gäller det att vara tydlig och inkludera precis alla uppgifter som anses vara personuppgifter. All information som på något sätt kan kopplas till enskilda personer är personuppgifter och ska kategoriseras i er GDPR-policy.

5. Vilka kommer ha tillgång till personuppgifterna?

Är det fler parter än ni som kommer ha tillgång till uppgifterna? Har ni externa leverantörer som har access till dem? Eller finns det andra parter ni samarbetar med som kommer att ha tillgång till de personuppgifter ni samlar? Då måste det också stå i er policy. Ni måste även tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter era samarbetspartners har. Det viktiga här är att de personuppgifter ni samlar inte riskerar missbrukas av partners som använder dem för andra syften än det ni informerar era användare om.

6. Hur länge kommer ni lagra uppgifterna?

Beroende på hur ni tänker använda personuppgifterna är perioden för hur länge ni tänker lagra dem olika. Ni får helt enkelt spara uppgifterna så länge ni behöver dem för det ändamål ni har angett i er policy. När ändamålet inte längre är aktuellt måste ni radera uppgifterna.

Ibland kan ni däremot behöva ange att ni inte vet hur länge ni kommer att behöva lagra personuppgifterna. Då måste ni i stället ange varför ni inte kan begränsa lagringen i tid.

7. Era användares rättigheter ska stå i er GDPR-policy

Enligt GDPR har alla rätt att få tillgång till de personuppgifter företag samlar som är ens egna. Alla har rätt att både få ett utdrag och få uppgifter ändrade om de inte stämmer. Dessutom har alla rätt till att i de allra flesta fall begära att få sina uppgifter raderade. Det är bara om det inte finns några andra lagliga hinder som gör att ni inte får radera uppgifterna som detta inte gäller. Det här undantaget gäller dock främst myndigheter. För de flesta bolag gäller att om en användare vill att bolaget ska radera personens uppgifter så måste bolaget göra det.

8. Vart skickar användarna in eventuella klagomål?

Januari 2021 bytte Datainspektionen namn till Integritets­skydds­myndigheten. Det är de som ser till att svenska företag följer GDPR. Det är också dit privatpersoner kan höra av sig med klagomål om de är bekymrade över hur ett företag hanterar deras personuppgifter. Därför måste ni ha med uppgifter till Integritets­skydds­myndigheten i er policy så era användare enkelt kan ta vidare eventuella frågor, funderingar och klagomål.

Nu går Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ut med att fyra stora bolag i Sverige har brutit mot GDPR när de använt Google Analytics som mätverktyg. De fyra bolagen IMY har granskat är CDON, Coop, Dagens Industri och Tele2 som alla måste sluta använda Google Analytics. Dessutom får Tele2 böter på 12 miljoner kronor och CDON på 300 000 kr. Den granskade versionen av Google Analytics är från 14 augusti 2020.

Granskningen gäller hur de fyra bolagen överför personuppgifter till USA genom Google Analytics. EU-domstolen fastställde 2020 att USA inte har en tillräckligt hög skyddsnivå av personuppgifter. Därför bryter det mot GDPR att föra vidare personuppgifter från ett land inom EU/EES till USA. Google Analytics är ett vanligt mätverktyg för många företag. Därför är granskningarna IMY gjort också aktuella för andra företag i Sverige som också använder sig av Google Analytics.

Enligt granskningarna IMY har gjort har uppgifter överförts som IMY menar kan kopplas samman med andra unika uppgifter som också förs vidare. IMY menar också att bolagen inte vidtar tekniska åtgärder för att skydda användares personuppgifter enligt EU/EES-standard. Även om bolagen har andra tekniska lösningar med syfte att skydda personuppgifter är de alltså inte tillräckliga. Bolagen har också använt sig av standardavtalsklausuler som grund för beslut om överföring av personuppgifter.

– De här besluten har bäring inte bara på de här fyra bolagen utan kan ge vägledning även för andra organisationer som använder Google Analytics, säger Sandra Arvidsson, jurist som lett granskningarna av bolagen.

Inte bara Google Analytics som är ett problem

Även Spotify blev i juni bötfällda för att inte följa GDPR. Då fick de böta 58 miljoner kronor för brott mot GDPR. Då gällde det inte överföringen av uppgifter genom Google Analytics utan om att Spotify inte var tillräckligt tydliga i sin information om hur de använde sparade personuppgifter. Enligt GDPR har varje enskild person rätt att få veta vilka personuppgifter ett företag hanterar och hur de används.

Att säkra att ett bolag följer GDPR är inte alltid lätt. Som företag får man nämligen bara överföra personuppgifter om EU-kommisionen har beslutat att mottagarlandet har tillräckligt hög skyddsnivå av personuppgifter. Om EU-kommissionen inte har fattat beslut kring mottagarlandet kan företag överföra uppgifter med stöd av standardavtalsklausuler som EU-kommissionen beslutat om. Däremot måste man enligt EU-domstolen ibland komplettera såna klausuler med andra skyddsåtgärder.

Behöver du juridisk hjälp?

Att säkra sig om att ditt företag följer GDPR är inte alltid lätt. Särskilt inte när du också måste se till att de verktyg och program du använder också följer GDPR. Det här gäller inte bara program som Google Analytics utan även andra verktyg och program som kan leda till böter om de inte följer de riktlinjer och lagar som finns inom EU.

Om du vill ta reda på om ni följer GDPR och att det inte brister någonstans kan det vara bra att ta hjälp av någon som är expert på GDPR. Då kan du vara säker på att ditt företag följer rätt riktlinjer och att ni inte behöver oroa er för några juridiska konsekvenser framöver.