Var förberedd nästa gång du åker på en utlandsresa

Det mesta vi handlar inom EU får vi ta med till Sverige utan att betala tull och skatt. Det är främst när du handlar utanför EU som du måste veta hur mycket du får ta med dig in i Sverige. Att du inte ha med stora mängder sprit och tobak tullfritt in i EU är det många som känner till. Men visste du att du heller inte får ha med smycken och märkeskläder om värdet är högre än 4700 kr? Det är viktigt att vara förberedd inför din nästa resa utomlands. Se till att ha koll på vad du får ta in i Sverige utan att deklarera.

För att få ta in varor i Sverige måste du vara den som transporterar varorna. Till varor räknas sånt som smycken, märkeskläder, teknikprylar och liknande. Vill du också ta in alkohol, tobak och nikotin finns det andra regler du måste följa.

Så mycket får du ta med till Sverige efter din resa utomlands

Om du kommer tillbaka från ett annat EU-land där du har shoppat behöver du inte betala tull eller skatt på dina varor. Om du däremot kommer tillbaka från ett land utanför EU och reser med flyg eller färja får du bara ta med dig varor till ett totalt värde av 4700 kr utan att betala tull och skatt. Reser du med annat färdmedel får du bara ta med dig varor till ett totalt värde av 3300 kr utan att betala tull och skatt. Om du köper snus på din resa utomlands räknas det också in i detta värde. Snus räknas alltså inte tillsammans med andra tobaks- och nikotinprodukter.

Om du har handlat varor från ett land utanför EU för ett värde högre än det du får ta med dig måste du anmäla det till Tullverket när du kommer tillbaka. Det gör du genom att gå till tulldisken vid den skylt där det står ”Varor att deklarera”. Du måste då betala tull, moms och eventuellt andra skatter på det du har köpt. Hur mycket du får betala beror på vad du har handlat. Du kan enkelt kolla upp olika avgifter på Tullverkets hemsida.

Behöver du juridisk hjälp?

Om du handlar tobak och andra nikotinhaltiga produkter i ett land inom EU för att själv använda det behöver du inte betala några extra avgifter. Men handlar du däremot från ett land utanför EU finns det en gräns för hur mycket tobak man får ta in i Sverige utan att betala tull och skatt på det.

Nedan går vi igenom vad du behöver ha koll på om du planerar att köpa produkter med tobak och/eller nikotin på din nästa utlandsresa. Har du fler frågor kring tullregler och vad du behöver tänka på när du ska ta in tobak i Sverige? Då kan du alltid höra av dig till oss på Kliently och prata med våra jurister.

Behöver du juridisk hjälp?

För att ta in tobak och nikotinhaltiga produkter i Sverige måste du ha fyllt 18 år. Du måste också kunna visa att det du har köpt är för din eller din familjs privata användning och du måste handla och transportera produkterna själv. Det är tulltjänstemannen på plats som avgör om den tobak du tar in i Sverige kan anses vara rimligt att ha för privat bruk, men de har en del riktlinjer de följer. Enligt tullverket är de här mängderna rimliga för privat användning:

• 800 cigaretter
• 400 cigariller
• 200 cigarrer
• 1 kilo röktobak
• 1 kilo övrig tobak

Hur mycket tobak får man ta in i Sverige från ett land utanför EU?

Du får ta in tobak till Sverige från länder utanför EU så länge du begränsar mängderna. Handlar du tobak och nikotinhaltiga produkter i ett land utanför EU behöver du inte betala några avgifter om du tar in som mest:

• 200 cigaretter eller
• 100 cigariller eller
• 50 cigarrer eller
• 250 g röktobak eller
• 250 g övrig tobak eller
• en proportionerlig blandning av produkterna ovan.

Hur mycket tobak man får ta in i Sverige i rent snus beror på hur du tar in det. Förutom ovan där du också ta med dig snus tullfritt till ett värde av 4700 kr om du flyger eller åker färja. Annars får du bara ta med dig snus till ett värde av 3300 kr tullfritt. Snus räknar du tillsammans med andra varor du köper på din resa, som exempelvis kläder, smycken, teknik osv. Och då får alltså det sammanlagda värdet av det du har handlat på resan inte överstiga 4700 kr respektive 3300 kr.

När det gäller hur mycket tobak man får ta in i Sverige finns det vissa nikotinhaltiga produkter som, oavsett om du har handlat det från ett land inom EU eller utanför, har en begränsning för hur mycket du får ta in tullfritt. Oavsett land får du bara ta med dig:

• 20 ml e-vätska
• 200 g av övriga nikotinhaltiga produkter, som exempelvis nikotintuggummi och nikotinnässpray.

Tullavgifter och skatt på tobak och nikotinhaltiga produkter

För alla mängder utöver detta måste du deklarera varorna till Tullverket. Du måste också betala både tullavgift och/eller skatt för produkterna. När det gäller hur mycket tobak man får ta in i Sverige är kostnaden olika beroende på den tobak du vill ta in. Nedan ser du vad tull- och skatteavgifterna är för olika tobaks- och nikotinprodukter är:

• För cigaretter ska du betala 34 öre/styck i tullavgift och 202 öre/styck i skatt.
• För cigarrer ska du betala 86 öre/styck i tullavgift och 226 öre/styck i skatt.
• För röktobak ska du betala 428 kr/kg i tullavgift och 2 495 kr/kg i skatt.
• För övrig tobak ska du betala 428 kr/kg i tullavgift och 2 495 kr/kg kr i skatt.
• För snus ska du betala 104 kr/kg i tullavgift och 785 kr/kg i skatt.
• För e-vätska från ett land utanför EU ska du betala 320 kr/liter i tullavgift och 3 300 kr/liter i skatt.
• För e-vätska från annat EU-land ska du betala 2000 kr/liter i skatt.
• För högkoncentrerade e-vätskor fran ett land utanför EU ska du betala 320 kr/liter i tullavgift och 6600 kr/liter i skatt.
• För högkoncentrerade e-vätskor från ett annat EU-land ska du betala 4000 kr/liter i skatt.
• För andra nikotinhaltiga produkter från ett land utanför EU ska du betala 390 kr/kg i tullavgift och skatt 1 225 kr/kg i skatt.
• För andra nikotinhaltiga produkter från ett annat EU-land ska du betala 200 kr/kg i skatt.

Var på det säkra innan du tar in livsmedel i Sverige

Det finns mycket mat många av oss önskar fanns i Sverige. Vare sig det är mat från det tidigare hemlandet eller något du upptäckt på en särskilt bra utlandsresa så kan det vara frestande att ta med livsmedel tillbaka till Sverige. Har du sett det populära programmet Gränsbevakarna Sverige har du säkert sett en hel del livsmedel beslagtas av tullen. Samtidigt finns det en del livsmedel du faktiskt får ta med dig in i landet. Men det gäller att ha koll på när du får det och vad du faktiskt får ta in.

Från länder inom EU får du ta med alla typer av livsmedel, så länge du inte tänker sälja det vidare. Du får alltså ta med dig mat så länge det är för din eller din familjs egen användning. Dessutom behöver du inte betala tull och skatt på maten när du tar in det i Sverige. Undantag gäller för Kanarieöarna. Även om Kanarieöarna är EU-medlemmar så räknas de som ett område utanför EU på grund av växtskyddsregler. Därför är reglerna för att ta in livsmedel därifrån detsamma som för länder utanför EU.

När länder följer EU’s riktlinjer

Om du har rest till ett land utanför EU så ser reglerna olika ut beroende på land. För det mesta är reglerna väldigt stränga. Man vill helt enkelt förhindra att sjukdomar och annat som kan skada svenskt djurliv och natur sprids. Men om du har varit i ett land som följer EU’s regler, som Nordirland, Schweiz och Liechtenstein, så är villkoren detsamma som om länderna hade varit EU-medlemmar.

Du får också ta in animaliska livsmedel från länder som San Marino, Andorra, Island och Norge trots att de inte är EU-medlemmar. Om du handlar från Färöarna och Grönland får du ta in maten så länge du bara tar in som mest 10 kg animaliska livsmedel.

Du kan behöva betala tull och skatt på maten du har köpt och därför måste du visa upp det vid tullen när du kommer tillbaka till Sverige. Då gäller samma regler som när du handlar andra varor, exempelvis smycken, teknikprylar, kläder osv.

Livsmedel från länder utanför EU

Livsmedel av animaliskt ursprung får du inte ta in från länder utanför EU förutom när det gäller bl a honung, levande ostron, grodlår och sniglar. Då får du ta in som mest 2 kg. Du får också ta in modersmjölksersättning, barnmat och annan specialmat som du behöver på grund av medicinska anledningar. Då får maten däremot inte vara kylvaror och det måste vara en förpackad och obruten vara som säljs med ett varumärke. All mat får du bara ta in för egen användning, antingen av dig eller din familj.

Vissa livsmedel är helt förbjudna att ta in i Sverige. Det kan vara allt från frukter och grönsaker till potatis. Däremot får du ta in färska grönsaker, frukter, örter och växter så länge du har ett sundhetscertifikat. Det får du från växtskyddsmyndigheten i det land du har handlat maten ifrån. Certifikatet säkerställer att det du har handlat följer EU’s riktlinjer.

Du får enkelt reda på vilka livsmedel som är förbjudna på jordbruksverkets hemsida. Du kan också kontakta oss på Kliently om du har frågor kring tullregler eller om du vill bestrida vissa tullavgifter som du har blivit tvungen att betala.

Behöver du juridisk hjälp?

Hur mycket alkohol man får ta in i Sverige är något många undrar över när det är dags för utlandsresa. Åker du till ett land inom EU betalar du inte tull eller skatt för alkoholen du tar med dig. Dessutom kan du köpa rätt stora mängder om du ska bjuda på alkohol på ett bröllop eller på en fest. Men när det gäller länder utanför EU är det inte alltid så lätt att veta när du ska och inte ska deklarera alkoholen du har köpt under din resa. Därför har vi tagit fram en praktisk lista som är perfekt att ha till hands när du undrar över hur mycket alkohol man får ta in i Sverige.

Hur mycket alkohol får man ta in i Sverige?

Oavsett vilket land du handlar alkoholen ifrån måste du ha fyllt 20 år, transportera eller bära alkoholen själv och kunna säkerställa att alkoholen är för ditt eller din familjs privata bruk för att få ta in alkoholen i Sverige. Handlar du alkohol i ett land utanför EU behöver du inte betala några avgifter om du tar in som mest:

• 1 liter spritdryck eller 2 liter starkvin (detta inkluderar mousserande vin)
• 4 liter vin och
• 16 liter starköl

För alla mängder utöver detta måste du deklarera alkoholen till Tullverket och betala både tullavgift och skatt. Beroende på vad för alkohol du vill ta in i Sverige så är kostnaden olika. Nedan ser du vad tull- och skatteavgifterna är för olika alkoholhaltiga drycker:

• För spritdryck ska du betala 4 kr/liter i tullavgift och 265 kr/liter i skatt.
• För starkvin ska du betala 2 kr/liter i tullavgift och 85 kr/liter i skatt.
• För vin ska du betala 1 kr/liter i tullavgift och 38 kr/liter i skatt.
• För starköl ska du betala 3 kr/liter i tullavgift och 21 kr/liter i skatt.

Om du har andra juridiska frågor om hur mycket alkohol man får ta in i Sverige kan du alltid kontakta oss på Kliently.

Behöver du juridisk hjälp?

Att hålla koll på de olika begrepp som har med migration att göra är inte lätt. Vissa begrepp är väldigt lika och skiljer sig bara i vissa punkter medan andra begrepp handlar om helt olika saker. Just när det gäller uppehållstillstånd och uppehållsrätt är det många som undrar vad som egentligen är vad. Och vilka förmåner och skyldigheter de olika begreppen har.

Uppehållstillstånd är en rättslig status icke-medborgare får. När du får uppehållstillstånd i Sverige innebär det att du har rätt att leva och bo här. Ditt uppehållstillstånd kan vara permanent eller tidsbegränsat och bara gälla under en viss period. Så länge du bor kvar och uppfyller kraven för att bo i Sverige kan ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd ofta förlängas. Detsamma gäller om du har ett permanent uppehållstillstånd. Om du däremot flyttar till ett annat land eller begå ett allvarligt brott kan ditt uppehållstillstånd återkallas.

Ett permanent uppehållstillstånd är på många sätt väldigt likt att ha ett svenskt medborgarskap. I båda fall får du stanna och arbeta i Sverige hur länge du vill och även rösta i kommunal- och landstingsval. Däremot får du inte rösta i riksdagsvalet om du bara har uppehållstillstånd i Sverige. Du får heller inte arbeta som exempelvis polis utan svenskt medborgarskap.

Behöver du juridisk hjälp?

Vad är då skillnaden mellan uppehållstillstånd och uppehållsrätt?

Medan uppehållstillstånd är något icke-medborgare får för att få stanna kvar i landet är uppehållsrätt något som medborgare inom EU, EES och Schweiz får. Tack vare uppehållsrätten kan alla som är medborgare inom EU, EES och Schweiz röra sig fritt och arbeta i andra medlemsstater. Den som bara har uppehållstillstånd har alltså inte samma rätt att röra sig fritt till andra medlemsstater.

Det är viktigt att komma ihåg att även om uppehållsrätten ger medborgare inom EU, EES och Schweiz vissa rättigheter i andra medlemsstater, kan det också finnas begränsningar och villkor i de olika medlemsstaterna. Kolla därför upp med landets ambassad vad som gäller innan du bestämmer dig för att resa eller söka jobb i en annan medlemsstat.

Många drömmer om att återförenas med familjemedlemmar i Sverige efter att ha fått uppehållstillstånd. Det är starten på ett nytt liv i det nya hemlandet. Det är inte en omöjlig dröm, men det är en process och ofta en lång sådan. Framförallt är det viktigt att ni uppfyller kraven för uppehållstillstånd för familjemedlemmar. Det som också heter uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning.

När ni ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning måste ni:

• vara gifta.
• eller ha varit sambo.
• eller ha ingått i partnerskap med varandra.
• eller planera att gifta er eller bli sambos i Sverige.

Ni behöver också styrka er relation genom att visa upp vigselbevis, intyg om partnerskap eller andra dokument som visar vad ni har haft för relation och hur ni tänker fortsätta relationen i Sverige.

Om ni är förälder och barn under 18 år kan ni också ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Om ditt barn bor utanför EU är det du som förälder som ansöker om uppehållstillståndet. I vissa fall kan också en annan nära familjemedlem få uppehållstillstånd i Sverige på grund av familjeanknytning. Om det exempelvis är en nära familjemedlem som du har bott med i hemlandet.

Försörjningskravet är ett måste

Den av er som har uppehållstillstånd i Sverige måste ha en bostad som är tillräckligt stor och kunna försörja er båda. I vissa fall måste till och med personen som vill flytta till Sverige visa att hen kan försörja sig själv. Det är också viktigt att er bostad har tillräckligt bra standard. Hur stor bostaden måste vara och hur stor inkomst ni behöver ha beror på hur många ni är i familjen. Om det är ett barn under 18 år som har uppehållstillstånd i Sverige behöver hen inte försörja familjemedlemmen som vill flytta hit.

Ytterligare ett viktigt krav vid ansökan på grund av familjeanknytning är att personen som vill flytta till Sverige ansöker om och får beviljat visum eller uppehållstillstånd innan flytten. Ansökan behöver ni lämna in i rätt tid och med alla nödvändiga dokument bifogade. En ansökan kan du enkelt göra tillsammans med en jurist för att inte missa något viktigt. Du gör din ansökan på en svensk ambassad eller konsulat eller skickar in en till Migrationsverket i Sverige.

Vi hjälper dig ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning

Om du behöver hjälp med din ansökan eller bara vill få råd av en jurist kan du kontakta våra jurister. Boka ett videomöte med dem redan idag i appen Kliently eller mejla eller ring för att boka ett möte. Vi har mångårig erfarenhet av att ha hjälpt människor med deras ansökan om uppehållstillstånd.

Behöver du juridisk hjälp?

Den som vill besöka Sverige från ett land utanför Schengenområdet kan behöva ansöka om och få godkänt visum innan resan. Visum behöver du om du vill stanna under en period som är kortare än 90 dagar. För perioder längre än 90 dagar är det däremot uppehållstillstånd som gäller. Det finns flera olika visum att söka:

• Visum för att besöka släkt eller vänner
• Visum för affärs- eller konferensbesök
• Visum för turistbesök
• Visum för medicinsk behandling
• Visum för att besöka Sverige i religiöst syfte
• Visum för studier, forskning eller som utbytesdoktorand
• Visum för volontärarbete eller praktik

Vilka krav behöver du uppfylla för att få visum?

Kraven för visum i Sverige kan se olika ut beroende på din anledning till att besöka Sverige, men för samtliga visum behöver du:

• ha ett pass som är giltigt i minst tre månader efter att ditt visum slutar gälla. Dessutom måste du ha minst två tomma sidor i ditt pass.
• kunna beskriva varför du vill besöka Sverige.
• se till att du har tillräckligt med pengar både för att kunna leva i Sverige under den period du är här och för att resa tillbaka till ditt hemland när det är dags. I Sverige innebär det att den person som besöker Sverige måste ha minst 450 kr/dag som personen tänker spendera i Sverige.
• ha en reseförsäkring som täcker individuella läkar- och vårdkostnader på minst 30 000 euro ifall du skulle behöva akut läkarhjälp, brådskande sjukhusvård eller transport till ditt hemland på grund av medicinska skäl. Försäkringen måste gälla i alla Schengenländer.
• visa att du tänker lämna Sverige innan ditt visum tar slut, vilket du enklast visar genom att bifoga en kopia av en bokad biljett för återresa från Sverige.
• skicka med ett fotografi i samma format som det du tagit till ditt pass. Fotot ska vara taget rakt framifrån och får inte vara mer än ett halvår gammalt.
• eventuellt har ambassaden fler krav innan du får ett godkänt visum. Därför kan det vara bra att kontakta dem innan resan för att höra vad som gäller för just dig.

Särskilda krav för vissa visum

När du ska besöka släkt och vänner i Sverige

• Personen som bjuder in dig måste fylla i en särskild blankett om inbjudan som Migrationsverket tillhandahåller.
• Du behöver inte ha tillräckligt med pengar för att kunna leva i Sverige så länge personen som bjuder in dig kan betala för alla kostnader.

Att besöka Sverige i jobbsyfte

• Du måste visa upp en inbjudan från företaget du tänker besöka.
• Du behöver inte ha tillräckligt med pengar för att kunna leva i Sverige så länge företaget som bjuder in dig kan betala för alla kostnader.

Om du behöver vård i Sverige

• I din ansökan om visum i Sverige, när du beskriver varför du vill besöka Sverige behöver du göra det genom att visa ett läkarintyg från Sverige där det står när du ska få din behandling och vad den innebär.
• Du behöver också ett läkarintyg från ditt hemland där det står att du inte kan få behandlingen där.
• Du behöver ett bevis på att du har betalat åtminstone en del av summan för den planerade vården i Sverige.
• Du behöver fylla i ett särskilt formulär med frågor från Migrationsverket.
• Du behöver inte visa upp att du har 450 kr/dag du spenderar i Sverige om du också spenderar en del av dagarna inlagd där du får din behandling.

Ska du besöka Sverige i religiöst syfte

• Du måste visa upp en inbjudan från en religiös organisation eller församling i Sverige.
• Du behöver inte ha tillräckligt med pengar för att kunna leva här så länge organisationen eller församlingen som bjuder in dig kan betala för alla kostnader.

När du ska studera, forska eller besöka Sverige som utbytesdoktorand

• Du måste visa upp en inbjudan eller ett antagningsbevis från ett lärosäte i Sverige.
• Om du redan är inskriven i ett lärosäte i ett annat land behöver du ha ett intyg från dem.

Om du ska praktisera eller ägna dig åt volontärarbete

• I din ansökan om visum i Sverige måste du visa upp en inbjudan från en praktikplats eller volontärorganisation.

Behöver du hjälp med din ansökan om visum i Sverige?

Behöver du hjälp av en jurist med expertis i frågor om visum? Kontakta oss på Kliently så hjälper vi dig, oavsett om du bara har några frågor du vill ställer, eller om du behöver hjälp med din ansökan om visum.

Behöver du juridisk hjälp?

Att flytta isär är inte ett lätt beslut att fatta

Ett avslutat förhållande, samboskap eller äktenskap är aldrig lätt för någon. Än mer uppslitande är det att flytta isär när det finns barn inblandade. Å andra sidan kan det bästa för alla parter vara att gå just skilda vägar. På så sätt får ni en chans att börja på ny kula på varsitt håll.
Omständigheterna är unika för varje fall, men juridiskt gäller ett regelverk för samboförhållanden och ett annat för äkta makar.

När du och din sambo ska flytta isär

Det är oftast lättare att genomföra en separation mellan ett sambopar än ett gift par. En bodelning kan komma på tal om någon av er vill det. Då går ni igenom era gemensamma tillgångar, värderar era skulder och delar upp allt mellan er. Detta behöver ni däremot inte om det finns ett samboavtal undertecknat av er båda sedan tidigare, där det är klargjort vad som tillfaller vem om ni flyttar isär. Om någon av er äger en bostad sedan tiden innan ni blev sambos ska den personen behålla bostaden. Däremot är det viktigt att avsikten till köpet av bostaden är klargjord. Om den köptes för ert gemensamma boende äger ni hälften av bostaden var.

Behöver du juridisk hjälp?

När ert äktenskap tar slut

Det är lite knepigare om ni är gifta och vill flytta isär. Däremot går det att göra betydligt smidigare om ni har ett äktenskapsförord. Ni måste göra en bodelning oavsett, men det som står i ett äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente är inte med i bodelningen. Här finns även möjlighet för den av er som tycker sig ha bättre rätt och behov av bostaden att argumentera för din sak. Om barn finns med i bilden tillfaller bostaden den förälder som bor med barnen. Men det är viktigt att komma ihåg att om det är en fastighet eller bostadsrätt får den av er som lämnar bostaden också motsvarande ekonomisk ersättning för detta.

Har du koll på dina rättigheter som hyresgäst?

På många håll i landet är det minst sagt en utmaning att hitta ett boende. Särskilt i större städer och studentstäder upplever många att det är svårt att hyra lägenhet. Många tvingas därför hyra sin bostad i andra hand. Som andrahandshyresgäst kan det ibland vara svårt att veta vilka rättigheter du har. 

Något som har blivit allt vanligare under senare år är uthyrning via så kallade förmedlingsföretag. Då hyr fastighetsägaren ut lägenheten till ett förmedlingsföretag som i sin tur hyr ut bostaden till hyresgästen. Det här kan i vissa fall drabba hyresgästen i form av högre hyror. Det leder också ibland till att hyresgästen mister sitt besittningsskydd. Besittningsskydd innebär att du som hyresgäst har rätt till förlängning av ditt hyreskontrakt om hyresvärden säger upp ditt avtal innan kontraktet har gått ut.

I vissa fall kan du som andrahandshyresgäst som hyr din lägenhet via ett förmedlingsföretag även ha rätt till ett förstahandskontrakt, återbetalning av den överhyra du eventuellt betalat och skälig hyra framöver. För att ta reda på om du har rätt till att få ett förstahandskontrakt, få tillbaka hyra du har betalat eller till och med har rätt att få din hyra justerad behöver du se över ditt hyreskontrakt tillsammans med en jurist.

Behöver du juridisk hjälp?

Hur vet du att du hyr lägenhet genom ett förmedlingsföretag?

När förmedlingsföretag hyr ut lägenheter i andra hand riskerar det att urholka den svenska hyresmarknaden. Det blir svårare för människor att hitta lägenheter med rimlig hyra. Samtidigt kan förmedlingsföretagen driva upp hyrespriser när de har hyreskontrakt för flera bostadsområden. I förlängningen resulterar det också i att det finns färre tillgängliga hyresrätter att hyra på för bostadssökande.

Du kan enkelt ta reda på om du hyr din lägenhet i andra hand genom att titta på namntavlan i porten till huset där du bor. Där ska ägaren av huset stå namngiven. Jämför sedan namnet med det namn som står som uthyrare på ditt hyreskontrakt. Om det står ett annat namn på ditt hyreskontrakt än det som står på namntavlan hyr du din lägenhet i andra hand via ett förmedlingsföretag.

Tack vare dagens digitala samhälle finns det mycket information och kunskap att ta del av som familj med barn som har särskilda behov. Det är lättare idag att dela kunskap och information och därmed normalisera att alla barn inte ser likadana ut. Och framförallt att varje barn har olika förutsättningar. På det sättet kan vi se till att vårt samhälle anpassar omgivningen på rätt sätt så att barnen får en chans att leva sitt bästa liv.

I Sverige har barn med särskilda behov rätt till stöd och skydd enligt olika lagar och förordningar. Som familj med barn som har särskilda behov är det viktigt att känna till tre svenska lagar som alla är till för att säkra barns förutsättningar i vårt samhälle.

1. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

En av de viktigaste lagarna som skyddar barn med särskilda behov är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, även känd som LSS. Enligt LSS har barn med särskilda behov rätt till personlig assistans, boendestöd och andra insatser som behövs för att de ska kunna leva ett självständigt liv. LSS innebär också att barn med särskilda behov har rätt till daglig verksamhet och fritidsaktiviteter anpassade efter deras individuella behov.

För att kunna ta hjälp av LSS ska du höra till en av nedan kategorier.

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Eller om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Att få hjälp enligt LSS är inte alltid lätt. Ibland kan du som anhörig behöva mycket underlag innan ditt barn får den hjälp hen behöver. En stor del av detta beror också på att anhörigfamiljer förväntas kunna navigera inom lagen utan tidigare förkunskaper. Därför kan det vara bra att ta hjälp när du ska ansöka om hjälp och stöd enligt LSS.

Behöver du juridisk hjälp?

2. Skollagen

En annan viktig lag som skyddar alla barn och särskilt de med särskilda behov är Skollagen. Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolorna är skyldiga att anpassa undervisningen och miljön efter barnens behov för att säkerställa att de får en inkluderande utbildning.

För att få enklare hjälp enligt skollagen ska du inte behöva visa att ditt barn har särskilda behov. Det räcker att ditt barn uttrycker svårigheter att hänga med i skolan. Det här gäller om ditt barn exempelvis störs av ljud och behöver hörselkåpor. Eller om hen lätt blir överstimulerad och behöver ta pauser under lektionerna. Om ditt barn däremot behöver specialpedagogiskt stöd är det viktigt att rätt personer kopplas in. Då kan skolan se till att ta fram anpassningar som är justerade utifrån just ditt barn.

3. Hälsa och sjukvård till barn med särskilda behov

Alla barn har rätt till hälsa- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Men tyvärr behöver vissa barn mer vård än andra. Därför är det också viktigt att du som förälder känner till hur du gör om ditt barn inte får rätt vård.

Lagen innebär att barn har rätt till vård och behandling anpassad efter deras individuella behov. Det kan inkludera habilitering, rehabilitering, medicinsk behandling och annan nödvändig vård. Det många familjer till barn med särskilda behov upplever är svårt är oftast inte rätten till vård, utan snarare hur de får rätt vård. Som förälder till ett barn med särskilda behov behöver du veta vilken instans du ska vända dig till för att få rätt hjälp. Och av förklarliga skäl är detta inte enkelt för en person som inte själv arbetar inom vården.

Om du hamnar i en situation där du upplever att ditt barn inte får rätt vård trots att du kontaktar rätt instans är det viktigt att du tar hjälp av en jurist som kan föra din talan. Ibland kan det hjälpa att ha någon på din sida med ett annat perspektiv på situationen. Någon som vet vilka trådar att dra i för att ditt barn ska få så snabb hjälp som möjligt.