När en anhörig går bort måste du göra en bouppteckning. Det är ett juridiskt dokument som visar vilka tillgångar och skulder den avlidna personen hade, och vem eller vilka som ärver. Bouppteckningen skickar du in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet, vilket kan vara en stressfaktor i sorgen. Därför är det bra att i tid fundera över hur du vill gå tillväga – om du vill göra bouppteckningen själva eller om du vill få hjälp med bouppteckningen.

Vad ingår i en bouppteckning?

En bouppteckning innehåller:

• Uppgifter om den avlidna personen
• Information om efterlevande partner och arvingar
• En förteckning över alla tillgångar och skulder
• Eventuellt testamente, äktenskapsförord eller samboavtal
• Uppgifter om vem som företräder dödsboet

Bouppteckningen fungerar som ett bevis på vem som har rätt att företräda dödsboet. Du behöver den för att exempelvis kunna avsluta konton, sälja bostad eller säga upp abonnemang.

Gör bouppteckningen själv

Det är fullt möjligt att själv upprätta en bouppteckning i stället för att ta hjälp med bouppteckningen, särskilt om dödsboet är enkelt och det inte finns några oenigheter mellan arvingarna. Om så är fallet rekommenderar vi att du använder vår avtalstjänst där du för varje steg får guidning så bouppteckningen blir korrekt och komplett. Innan du gör det är det viktigt att tänka på att:

• Du behöver samla in uppgifter om alla tillgångar och skulder.
• Du måste kontrollera vilka handlingar du behöver för att upprätta bouppteckningen (t.ex. testamente eller tidigare bouppteckningar).
• Två utomstående förrättningsmän och bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen.
• Du behöver skicka in bouppteckningen till Skatteverket inom fyra månader.

Att göra bouppteckningen själv kan vara billigare, men det kräver noggrannhet och tid. Om något blir fel kan det i sin tur fördröja hanteringen eller leda till att bouppteckningen inte blir godkänd.

Få hjälp med bouppteckning av en jurist

Om dödsboet är komplicerat, det finns oenigheter bland arvingar, eller om du exempelvis inte har tid eller ork att sätta dig in i reglerna, kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist. En jurist kan:

• Samla in och värdera tillgångar.
• Kontrollera att alla juridiska handlingar är i ordning.
• Se till att bouppteckningen följer lagens alla krav.
• Hjälpa till att undvika misstag som kan orsaka problem längre fram.

Att tänka på oavsett om du får hjälp med bouppteckningen eller inte

Vare sig du gör bouppteckningen själv eller tar hjälp är det viktigt att börja i tid. Samla alla papper, ta kontakt med banker och myndigheter och kontrollera vad som gäller i just ert fall. En korrekt bouppteckning underlättar för alla som är inblandade och gör det lättare att gå vidare med arv och andra praktiska frågor.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Marie-Louise Silfwerax

Att bli svensk medborgare innebär vissa rättigheter, men innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap behöver du se till att du uppfyller vissa krav. Reglerna ser olika ut beroende på vilken bakgrund du har, men det finns några grundläggande saker som gäller för de flesta.

Grundkrav du måste uppfylla

För att kunna ansöka om svenskt medborgarskap ska du vanligtvis:

• Ha fyllt 18 år.
• Ha bott i Sverige under en viss tid – oftast fem år, men det kan räcka med tre år om du lever med en svensk partner.
• Ha ett permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt om du är EU-medborgare).
• Ha levt ett skötsamt liv i Sverige – till exempel inte ha begått brott.
• Kunna styrka din identitet med pass eller annan godtagbar handling.

Tiden du har bott i Sverige måste i de flesta fall vara sammanhängande. Tillfälliga resor utomlands påverkar oftast inte kravet, men längre vistelser kan göra att tiden räknas om.

Så förbereder du din ansökan

Innan du skickar in din ansökan om svenskt medborgarskap är det bra att gå igenom några saker. Ett vanligt misstag är att tro att det räcker så länge du har bott här i rätt antal år – men om du till exempel nyligen fått böter eller inte kan styrka din identitet kan det påverka beslutet.

Bra saker att kontrollera innan du ansöker:

• Se till att ditt pass är giltigt och att du har en kopia att bifoga.
• Dubbelkolla hur länge du varit folkbokförd i Sverige.
• Kontrollera om du har några brott i belastningsregistret. Tänk på att även mindre brott, som trafikbrott, kan göra att du får vänta längre är du ska ansöka om svenskt medborgarskap.
• Se till att alla tidigare beslut från Migrationsverket är tydliga och att du har tillgång till dem.
• Om du har bytt namn, se till att dina handlingar stämmer överens.

Det är även viktigt att du inte lämnar ofullständig information. Migrationsverket gör en noggrann kontroll av uppgifter och handlingar, och en otydlig ansökan kan ta längre tid att behandla – eller i värsta fall leda till avslag. För att säkerställa att din ansökan om svenskt medborgarskap är komplett kan det vara bra att boka 15-30 minuter med en jurist som kan se över din ansökan innan du skickar in den.

Tänk på detta innan du skickar in en ansökan om svenskt medborgarskap

Det smidigaste är att skicka in din ansökan om svenskt medborgarskap digitalt via Migrationsverkets e-tjänst. Du kan också skicka in en pappersansökan, men det tar såklart längre tid. Se till att betala avgiften i samband med ansökan – annars börjar inte handläggningen.

Att vara noggrann i förväg gör hela processen smidigare. Många får avslag på grund av slarv eller missförstånd. Genom att dubbelkolla alla krav och förbereda din ansökan ordentligt minskar du risken för problem längs vägen.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Anastasia Martin,
Aja Wadii,
Anuta Sjunghamn

Från och med 1 april 2025 kan du inte längre göra spårbyten i Sverige. Tidigare har människor som har fått avslag på en asylansökan ändå kunnat stanna i Sverige för att ansöka om arbetstillstånd genom ett så kallat spårbyte. Men nu har riksdagen beslutat att ta bort möjligheten att göra spårbyten. Den här ändringen påverkar också anhöriga till de personer som fått uppehållstillstånd genom spårbyte.

För att få uppehållstillstånd i Sverige ska du normalt ansöka och få beviljat tillstånd innan du reser in i Sverige. Spårbyten har därför varit ett undantag från huvudregeln, då de gjorde det möjligt att ansöka om arbetstillstånd medan du redan befann dig i landet. Men från och med 1 april 2025 kommer man alltså inte att kunna göra det längre.

Vilka påverkas av att möjligheten till spårbyte tas bort?

Den nya ändringen påverkar dig som:

• nyligen har fått avslag på din asylansökan och har ansökt om ett arbetstillstånd.
• redan har ett arbetstillstånd genom spårbyte och vill förlänga det. Du kan arbeta i Sverige så länge ditt tillstånd gäller, men du kommer inte att kunna ansöka om en förlängning. Om det inte finns andra skäl för dig att stanna i Sverige måste du lämna landet när ditt tillstånd går ut.
• är i Sverige som anhörig till någon som fått arbetstillstånd genom spårbyte. Om personen som har gjort ett spårbyte inte får arbetstillstånd kommer du som anhörig inte heller kunna få uppehållstillstånd som medsökande.

Det är viktigt att veta att Migrationsverket kommer att fatta beslut enligt de nya ändringarna från 1 april 2025. Det betyder att det inte spelar någon roll när du skickade in din ansökan till dem. Får du ett beslut av Migrationsverket innan 1 april 2025 så gäller inte de nya reglerna för dig. Men får du ett beslut efter 1 april 2025 så kommer de nya reglerna att gälla dig också.

Finns det undantag?

Om du har fått arbetstillstånd genom spårbyte men fortfarande har ett giltigt beslut om utvisning kan Migrationsverket i vissa fall titta på om det finns ett hinder som gör att det inte är rimligt att utvisa dig. Vad som kan vara ett hinder är olika från fall till fall. Men kom ihåg att det är ovanligt att ett sånt hinder leder till att du får ett nytt uppehållstillstånd. Det kommer krävas att det finns nya uppgifter i ditt ärende som gör att utvisning inte är rimligt.

Om utvisningsbeslutet inte längre gäller kan det i vissa fall finnas möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, till exempel om du uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd.

Vad kan du göra nu?

Är du osäker på om den här ändringen påverkar dig? Då är det bra att ta kontakt med en jurist som är specialiserad på migrationsrätt. Om du vill veta om du kan ansöka om tillstånd på andra grunder – som studier, familjeanknytning eller skyddsskäl – är det viktigt att du gör det snabbt och tar reda på vad som gäller i just din situation.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Anastasia Martin,
Aja Wadii,
Anuta Sjunghamn,
Nadja Hatem

Den 1 januari 2025 trädde nya regler i föräldrabalken i kraft i Sverige. Föräldrabalken som varit under reformering de senaste åren reglerar frågor om vårdnad, umgänge och boende för barn. Regelverket har genomgått betydande förändringar genom åren och den senaste i raden finner vi i 6 kap. 2 a § som har syftet att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

I praktiken innebär den senare förändringen att ett barn ska ges större skydd och att skyddet ska gå före barnets rätt till umgänge med den andre föräldern (den som barnet inte bor hos) i situationer där det misstänks att barnet blivit utsatt eller riskerar att utsättas för våld. Det är viktigt att betona en sak i sammanhanget; nämligen att det inte behöver vara visat att det förekommit våld, redan en misstanke om detta, oaktat om det är anmält hos polisen eller ej, räcker i praktiken för att åberopa skyddet. Så har det i vart fall blivit i praktiken.

För aktiva jurister som arbetar med familjerelaterade mål och ofta hänvisar till Barnkonventionens artikel 9 om barnets rätt till båda sina föräldrar, kommer bestämmelsen numera att ställas på sin spets. Artikel 9 är också förankrad i föräldrabalken men omnämns ofta som ”barnets bästa”. I vårdnadstvister är påståenden om våld inte ovanliga, snarare så vanliga att de förekommer i vartannat ärende. Därför är det förståeligt att jurister som företräder anklagade föräldrar använder lagrummet till stöd för sina egna anföranden och för att minska orättfärdiga undanhållanden.

Innebär de nya reglerna att det nu blir lättare för den som framställer påståenden om våld att få gehör för sin sak? Om så blir fallet kommer den nya bestämmelsen att innebära en urholkning av det grundläggande skyddet i Barnkonventionen som så ofta måste göras gällande i den här typen av mål. Eftersom beviskraven i prövningar vid tvistemål ofta är lägre ställda än vid brottmålsprövningar, torde det bli lättare för en part som vill understödja ett fortsatt undanhållande att åberopa bestämmelsen.

I ett försök att komma till rätta med pajkastning i vårdnadstvister har lagstiftaren tidigare fastställt att det primärt är sådant som ligger i barnets intressen som ska ligga i prövningens fokus och att ”samarbetet” som så många gånger ofta blivit avgörande för bedömningen om barnets bästa, inte ska ges samma tyngd som tidigare. För att komma till rätta med den tidigare problematiken och socialförvaltningens nitiska fokusering på ”samarbete”, sänktes kraven så att det numera räcker ifall det ”finns ett samarbete som täcker barnets mest grundläggande behov. Utifrån att denna relativt sena ändringen inneburit ett uppmjukande av regelverket, är det märkligt att den allra senaste innebär ett uppstramande. 

Tar man i beaktande hur många barn som undanhålls av en förälder enbart utifrån påståenden om våld, så uppstår givetvis funderingar kring hur bestämmelsen ska tolkas i förhållande till artikel 9 i Barnkonventionen. 

Det bör även tilläggas att svenska domstolar ofta anammar synnerligen vida tolkningar av umgänges begreppet där videosamtal, telefonsamtal och i vissa fall även brevväxling blivit godkända substitut för ett fysiskt umgänge trots att det lika ofta funnits goda möjligheter att besluta om det senare. 

Frågan är hur bra det egentligen är att ersätta det fysiska umgänget med alternativ som omintetgör barnets rätt till ensam tid med umgängesföräldern. Alternativen uppfyller sällan barnets behov av fysisk närhet.

För barn som löper hög risk att utsättas för nytt våld, innebär den nya bestämmelsen givetvis ett förstärkt skydd, men för den oskyldige föräldern som falskt anklagats för våld innebär bestämmelsen samtidigt ett hinder som inte fanns där tidigare. Frågan är om det nu inte blir lättare för en anklagande förälder med vagt stöd för ett undanhållande, att rättfärdiga ett undanhållande som inte annars hade kunnat bestå och på så sätt komma undan med umgängessabotage.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Samir Baraka

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare är ett stöd du kan ansöka om du inte har råd att betala för en bodelningsförrättare själv. Vid en skilsmässa eller separation kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare om ni själva inte kan komma överens om hur ni ska fördela er egendom. Bodelningsförrättaren ansvarar då för att bodelningen är rättvis. Om ni får ersättningsgaranti betalar staten för upp till fem av bodelningsförrättarens arbetstimmar.

Vad är en bodelning?

En bodelning gör man när två personer separerar, som vid skilsmässa eller när sambor går isär. Man kan också bodela om en person i ett förhållande avlider. Bodelningen innebär att ni delar upp de tillgångar och skulder ni har samlat på er under tiden ni har varit tillsammans. Det kan handla om allt från bostad och pengar till andra värdefulla ägodelar.

Oftast försöker parterna i en bodelning komma överens själva, men om det inte går kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som hjälper till att genomföra bodelningen på ett rättvist och korrekt sätt. Ibland kan bodelningsprocessen bli både lång och dyr, särskilt om ni inte kommer överens. Då kan det vara bra att ansöka om ersättningsgaranti för bodelningsförrättare.

Så ansöker du om ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Om ni inte har råd att betala för en bodelningsförrättare kan ni ansöka om ersättningsgaranti. Bara en av er kan få ersättning. Den betalar för fem av bodelningsförrättarens arbetstimmar, vilket ofta kan vara tillräckligt för att påbörja eller slutföra bodelningen. För att ansöka om ersättningsgaranti vänder du dig till tingsrätten där bodelningsförrättaren är utsedd och fyller i en ansökan. Tingsrätten går sedan igenom ansökan och din ekonomiska situation för att avgöra om du har rätt till ersättningsgaranti.

Det är en bra idé att ansöka om ersättningsgaranti direkt efter att tingsrätten utsett en, om du vet att du har svårt att betala. Att ansöka i tid kan förhindra att processen drar ut på tiden.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Aja Wadii,
Nadja Hatem

Den 1 oktober 2024 kom nya regler för svenskt medborgarskap. Ändringarna ska göra processen mer rättvis samtidigt som de tar hänsyn till både samhällets och internationella krav. Här förklarar vi de viktigaste punkterna och vad de kan innebära för dig.

Skötsamhetskrav för unga – vad innebär det?

En av de största förändringarna bland de nya reglerna för svenskt medborgarskap är skötsamhetskravet för personer 15-21 år. Kravet finns för att stärka tryggheten i samhället och innebär att den sökande ska ha följt svenska lagar och samhällsnormer. Regeringen menar att det är nödvändigt för att förhindra att personer med brottslig bakgrund får svenskt medborgarskap.

Det nya skötsamhetskravet har däremot fått en del kritik. Vissa menar att det är negativt för unga som kan ha hamnat i kriminalitet på grund av omständigheter som de själva inte kunnat påverka. Frågan är hur rättvist det är att ställa sådana krav på unga, och om det underlättar integrationen i samhället.

Barnets bästa i centrum bland nya regler för svenskt medborgarskap

I regeringens förslag framgår att vad som är det bästa för barnet är avgörande i beslut om medborgarskap för barn. Det är i linje med Sveriges internationella åtaganden, som FN:s barnkonvention, och innebär att barnets rättigheter alltid ska komma först. På vilket sätt det kommer ske i praktiken återstår fortfarande att se, särskilt i beslut då det väger mellan barnets bästa och exempelvis nationell säkerhet.

Nya regler för svenskt medborgarskap för nordiska medborgare

För nordiska medborgare blir medborgarskapsprocessen enklare och mer anpassad till vad som gäller i andra nordiska länder. Tidigare har nordiska medborgare haft en särskild ställning, och nu moderniserar man reglerna för att bättre kunna möta dagens behov. Målet är att göra det smidigare för nordiska medborgare att söka svenskt medborgarskap, och därmed behålla den speciella relationen mellan de nordiska länderna.

En balans mellan rättssäkerhet och samhällsansvar

De nya reglerna för svenskt medborgarskap kan ha stor betydelse för den som skickar in en ansökan, särskilt om det är en ung person eller om personen är nordisk medborgare. Reglerna ska skapa en balans mellan rättssäkerhet och ansvar i samhället. Regeringen vill att medborgarskap inte bara ska vara en rättighet, utan också innebära ett ansvar. Genom att ställa krav på unga att sköta sig och samtidigt ta hänsyn till barnets bästa, försöker man skapa en process som både är rättvis och som ställer tydliga krav på dem som vill bli svenska medborgare. Vilka de faktiska effekterna av de nya reglerna blir återstår att se.

Behöver du juridisk hjälp?

När socialtjänsten får in en orosanmälan kring ett barn kan det väcka många känslor och frågor hos de berörda föräldrarna. Vad innebär det för dig som förälder? Hur påverkar det ditt barn? Och hur ser processen ut när en orosanmälan har kommit in?

En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten där någon uttrycker oro för att ett barn inte har det bra. Vem som helst kan göra en orosanmälan – en granne, lärare, släkting eller vårdgivare. Anledningen kan vara allt från misstanke om missbruk eller våld i hemmet, till att barnet verkar vara försummat eller inte får den omsorg barnet behöver. För myndigheter och andra yrkesverksamma som ofta kommer i kontakt med barn i sitt arbete, som skol- och sjukvårdspersonal, finns dessutom en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.

Så ser processen ut vid en orosanmälan om ett barn

När en orosanmälan har kommit in till socialtjänsten är deras första steg att bedöma om de behöver göra en utredning. Bedömningen sker ofta snabbt och kan innebära att socialtjänsten kontaktar föräldrarna för att få deras syn på situationen. De kan också behöva samla in mer information från exempelvis skolan, sjukvården eller andra som har insikt i barnets vardag. Syftet är att få en helhetsbild av barnets vardag och avgöra om de behöver göra en mer djupgående utredning.

Om socialtjänsten beslutar att inleda en utredning efter en orosanmälan, gör de det för att bedöma om barnet behöver extra stöd eller skydd. Under utredningen kommer socialtjänsten att prata med både barnet och föräldrarna. Ibland kan de också prata med andra personer som kan ha relevant information. Socialtjänstens främsta mål är att säkerställa barnets bästa. En utredning kan därför leda till olika typer av stödinsatser, som familjestöd eller annan hjälp som stärker familjesituationen. I vissa allvarliga fall kan socialtjänsten också välja att placera barnet i ett annat hem. Däremot är det viktigt att komma ihåg att de gör det när det inte finns andra sätt att skydda barnet.

Vad kan du göra som förälder?

Som förälder är det naturligt att känna oro och osäkerhet när någon gör en orosanmälan. Det kan kännas både hotfullt och påfrestande, särskilt om du inte förstår varför någon har gjort en anmälan. Därför är det viktigt att du bemöter situationen med öppenhet och att du samarbetar med socialtjänsten. Genom att aktivt delta i utredningen och kommunicera öppet med socialtjänsten säkerställer du att hela bilden av barnets vardag kommer fram. Det är också viktigt att komma ihåg att du som förälder har rätt att få stöd och rådgivning genom hela processen. Om du känner dig osäker eller orättvist behandlad, kan det också vara bra att ta hjälp av en jurist för att få vägledning och stöd.

Behöver du juridisk hjälp?

Utöver att samarbeta med socialtjänsten vid en orosanmälan, finns det också praktiska steg som kan hjälpa dig hantera situationen:

• Dokumentera all kommunikation och alla möten med socialtjänsten noggrant. Det kan vara värdefullt om det uppstår oklarheter längre fram i processen.
• Reflektera över den oro som anmälan har väckt. Finns det något i familjesituationen som ni kan förbättra eller förändra för att stärka barnets välmående?
• Visa att du är villig att ta till dig av socialtjänstens råd och rekommendationer. Det kan hjälpa er att lösa situationen på ett bra sätt.

I slutändan är det viktigt att komma ihåg att en orosanmälan, även om det känns skrämmande, är ett verktyg som finns till för att skydda barnet och stötta familjen. Syftet är alltid att se efter barnets bästa, inte att kritisera dig som förälder. Genom att samarbeta med socialtjänsten och söka det stöd du behöver, kan du bidra till att hitta bra lösningar för ditt barn och familjens framtid.