Den 12 september 2024 kom ett beslut från Migrationsöverdomstolen (MiÖD) i ett viktigt ärende som handlade om barns möjlighet att bli svenska medborgare tillsammans med en förälder. Deras avgörande är väldigt viktigt för föräldrar som vill ansöka om svenskt medborgarskap för barn. MiÖD förtydligar nämligen att barn inte ska behöva ha permanent uppehållstillstånd för att få svenskt medborgarskap när föräldern får det. Istället ska barnets band till föräldern och vad som är bäst för barnet vara i centrum. Det innebär att när en förälder blir svensk medborgare, kan även hens barn få svenskt medborgarskap. Det gäller även om barnet inte har permanent uppehållstillstånd.

Bakgrunden till fallet

Fallet handlade om en treårig flicka vars mamma ansökte om svenskt medborgarskap och samtidigt bad att hennes treåriga dotter också skulle få medborgarskap. Flickan är född i Sverige och har bott här med båda sina föräldrar, som har gemensam vårdnad. Trots det fick mamman svenskt medborgarskap medan Migrationsverket nekade flickan det. Migrationsverket menade att flickan inte hade rätt till medborgarskap eftersom hon inte hade permanent uppehållstillstånd. Enligt de fanns det heller ingen anledning att göra ett undantag. De menade att permanent uppehållstillstånd är ett krav vid ansökan om medborgarskap, och att dottern helt enkelt inte uppfyllde kraven.

Migrationsöverdomstolens beslut

MiÖD fastställde att det viktigaste när Migrationsverket beslutar om ett barn ska få medborgarskap är barnets band till föräldern, inte om barnet har permanent uppehållstillstånd. Domstolen betonade också att lagen om svenskt medborgarskap inte ställer krav på permanent uppehållstillstånd för barn som följer med en förälder i processen att bli svensk medborgare. I det här fallet tyckte MiÖD att flickan hade en stark koppling till sina föräldrar, och att det därför var viktigare än kravet på permanent uppehållstillstånd.

MiÖD tog också hänsyn till barnets bästa och hur ett beslut om att neka barnet medborgarskap påverkade hennes livssituation och relationen till föräldrarna. Eftersom flickan var född i Sverige och bodde här med sina föräldrar, tyckte de att hon skulle få svenskt medborgarskap trots att hon inte hade permanent uppehållstillstånd.

Beslutet påverkar när du ska ansöka om svenskt medborgarskap för barn

Det här fallet förändrar hur Migrationsverket behandlar ansökan om medborgarskap när föräldrar vill att barn ska ingå i en ansökan. Tidigare har det varit väldigt strikt att barn måste ha permanent uppehållstillstånd för att få medborgarskap. Men i samband med det här beslutet kommer fler barn kunna få medborgarskap tillsammans med sina föräldrar. Vem barnet bor med och barnets relation till föräldern som gör ansökan kommer i stället att vara mycket viktigare. Därför kommer det förhoppningsvis att bli lättare för barn att få svenskt medborgarskap när föräldern blir beviljad medborgarskapet. Det gäller särskilt när det är tydligt att barnet har en stark koppling till Sverige och till föräldern.

Barnets bästa i fokus när du ska ansöka om svenskt medborgarskap för barn

Tack vare det här fallet finns det nu en regel som kan styra barns möjlighet till svenskt medborgarskap. Barnets bästa ska vara det viktigaste och andra krav, som permanent uppehållstillstånd, får inte vara avgörande. Det gör att beslut om medborgarskap kan vara mer flexibla och rättvisa. I stället kan hänsyn till hur ett beslut påverkar barnets liv och framtid få stå i centrum.

Behöver du juridisk hjälp?

Umgängessabotage är när en förälder medvetet hindrar eller försvårar barnets kontakt med den andra föräldern. Det kan vara särskilt skadligt för barnets utveckling och även för relationen till båda föräldrarna. Att sabotera umgänget går inte bara emot barnets rätt till en nära och kontinuerlig relation med båda sina föräldrar, utan kan också få allvarliga juridiska konsekvenser.

Det här är umgängessabotage

Umgängessabotage uppstår när en förälder aktivt förhindrar eller minskar möjligheterna för barnet att träffa eller ha kontakt med den andra föräldern. Det kan de göra genom att inte låta barnet umgås med den andra föräldern, trots att det kanske finns överenskommelser, avtal och ibland till och med beslut från domstol om umgängesrätt.

Det kan också handla om att prata illa om den andra föräldern inför barnet, vilket kan leda till att barnet börjar ogilla eller misstro den andra föräldern. I vissa fall kan föräldern även sabotera umgänget genom att göra det svårt för barnet att ha regelbunden kontakt med den andra föräldern via telefon eller video.

Juridiska konsekvenser

I Sverige är umgängessabotage inte accepterat. När det gäller frågor kring vårdnad och umgänge är barnets bästa alltid i centrum. Grundtanken är att ett barn alltid mår bäst när barnet har kontakt med båda sina föräldrar. Det gäller såklart bara när barnet inte riskerar att fara illa hos en förälder. Om den ena föräldern skadar barnet på något sätt utgår man ifrån att föräldern inte har rätt till umgänge.

Det här innebär också att om en förälder systematiskt hindrar eller försvårar umgänge med den andra föräldern, kan det få allvarliga rättsliga konsekvenser. Den förälder som saboterar umgänget riskerar att bli av med vårdnaden om barnet. Då får den andra föräldern ensam vårdnad i stället. Domstolen kan också i första hand utfärda vite, vilket är ett ekonomiskt straff, för att tvinga den förälder som saboterar att respektera umgänget.

Vad kan du göra om du blir utsatt för umgängessabotage?

Om du upplever att den andra föräldern saboterar umgänget med ditt barn finns det en del saker du kan göra:

• Dokumentera händelserna
  Det är viktigt att du för noggranna anteckningar över när och hur den andra föräldern ägnar sig åt umgängessabotage. Dokumentationen kan vara avgörande i ett rättsligt sammanhang.
• Skriftliga överenskommelser
  Se alltid till att ha skriftlig kommunikation med den andra föräldern. Det är mycket lättare att styrka ditt fall om du har era överenskommelser på skrift än om de sker muntligt.
• Kontakta en jurist
  En jurist kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter vid umgängessabotage och ge råd om hur du går vidare juridiskt.
• Ta hjälp av familjerätten
  Om ni inte har ett domstolsbeslut om umgänge, kan du ta hjälp av familjerätten i din kommun när du känner att du blir utsatt för umgängessabotage. Då försöker familjerätten hjälpa er komma till en överenskommelse genom samarbetssamtal.
• Ansök om verkställighet av umgängesbeslut
  Finns det ett domstolsbeslut om umgänge som den andra föräldern inte följer, kan du ansöka om verkställighet hos tingsrätten. Då kan tingsrätten gå in och tvinga den andra föräldern att respektera er överenskommelse om umgänge.

Om du anser att den andra föräldern saboterar din rätt till umgänge är det viktigt att försöka lösa situationen snabbt. Både för barnets skull, så barnet får fortsätta ha kontakt med båda föräldrarna. Men också för din egen skull, så du inte förlorar värdefull tid med ditt barn. Umgängessabotage är ett allvarligt problem som kan skada barnets relation med föräldrarna och därför är det viktigt att skydda barnets rätt till umgänge och söka juridisk hjälp om nödvändigt.

Behöver du juridisk hjälp?

Våld kan visa sig på många olika sätt, och det är inte alltid enkelt att identifiera det. Ofta är våld i relationer något som smyger sig på. Förövaren utsätter offret i små steg så att det sker en förskjutning i vad offret ser som normalt beteende. När våldet väl visar sig tydligt har det ofta pågått väldigt länge.

Oavsett form är det viktigt att förstå vilka olika typer av våld en person kan bli utsatt för, och hur du känner igen de tecken som visar sig när någon är utsatt. Det gör att du kan vara till bättre hjälp om någon i din närhet är utsatt. Och det gör att du själv kan förhindra att hamna i situationer där du kan bli utsatt för våld.

Fysiskt form

Fysiskt våld är den mest uppenbara formen och innebär helt enkelt att någon använder kroppslig kraft för att skada någon annan. Det kan handla om att slå, sparka, knuffa eller dra i håret, men också att hålla fast någon eller hota med att använda våld.

När någon blir utsatt för fysiskt våld förekommer ofta:

• Oförklarliga blåmärken, skador eller sår som offret kanske försöker dölja med kläder.
• Att den utsatte verkar vara rädd för att närma sig andra, särskilt förövaren.
• Upprepad frånvaro från arbete, skola eller sociala tillställningar. Och då kanske med vaga ursäkter om varför.

Psykisk form

Psykiskt våld innebär att kontrollera, hota eller manipulera en annan person genom kränkningar och förnedringar. Det är en subtil form av våld som ofta kan vara svår att upptäcka, men som kan ha allvarliga långsiktiga effekter på våldsoffrets självkänsla och psykiska hälsa.

Hos den utsatte kan effekterna av psykiskt våld visa sig som att den utsatte:

• Verkar vara konstant nervös eller rädd, särskilt i närheten av en specifik person.
• Har kraftigt minskad självkänsla och att hen ofta talar nedvärderande om sig själv.
• Isolerar sig social isolering eftersom förövaren kan begränsa offrets kontakt med vänner och familj.

Sexuellt våld

Sexuellt våld omfattar allt från oönskad fysisk kontakt till våldtäkt och trakasserier. Den gemensamma nämnaren är att det sker utan offrets samtycke och att det kränker deras kroppsliga integritet.

Personer som blir utsatta:

• Kan undvika att prata om intima relationer eller visa tecken på obehag om ämnet kommer på tal.
• Ha oförklarliga skador på kroppen, särskilt i intima områden.
• Ha plötsliga beteendeförändringar, särskilt att de då känner ångest eller rädsla.

Ekonomisk kontroll

Ekonomiskt våld innebär att någon begränsar eller kontrollerar en annan persons tillgång till pengar och ekonomiska resurser. Det kan handla om att förhindra någon från att arbeta, eller att ha full kontroll över deras bankkonton och tillgångar. Förövaren kan också tvinga offret att ta lån som hen inte vill ta. Det som gör det till en våldsform är att den utsatte egentligen inte vill förlora ekonomisk kontroll, utan känner sig tvungen till att ge upp den. På det sättet blir offret ekonomiskt beroende av förövaren.

En person som blir utsatt:

• Kan verka ha svårt att hantera sina pengar, trots att personen har en inkomst.
• Har en förövare som kontrollerar alla ekonomiska beslut och har full insyn i offrets ekonomiska situation.
• Kan ofta be om att låna pengar eftersom hen inte har några egna ekonomiska resurser.

Materiellt våld

Vid materiellt våld förstör eller skadar förövaren den utsattes egendom som ett sätt att kontrollera och skrämma personen. Det kan vara allt från att förstöra personliga föremål till att medvetet skada offrets hem eller bil. Förövaren kan också tvinga offret att förstöra ägodelar som en form av våldsutövning. Här ingår också våld mot husdjur.

Personer som blir utsatta:

• Kan ha skadade eller förstörda ägodelar som har stort värde för personen, både känslomässigt och ekonomiskt.
• Kan vara rädd för att äga värdefulla saker eller vara ständigt orolig för att få sina saker förstörda.

Digitalt våld

Digitalt våld blir allt vanligare i den digitala era vi lever i. Här använder förövaren digitala kanaler, som sociala medier, sms eller e-post för att trakassera eller hota offret. Digitalt våld kan också innebära övervakning och kontroll av offrets digitala aktivitet.

Personer som blir utsatta kan:

• Verka stressade eller nervösa efter att ha fått meddelanden eller e-post från förövaren.
• Ha en förövare som kräver att ha tillgång till offrets lösenord eller övervakar deras sociala medier.
• Dra sig undan från sociala medier eller verka rädd för att deras privata information ska spridas.

Latent våld

Latent våld handlar om att leva under en konstant rädsla för att våld ska inträffa, även om förövaren inte utövar våld för tillfället. Det kan exempelvis handla om att våldsoffret har blivit utsatt tidigare, och nu anpassar sitt beteende för att undvika att trigga förövaren.

En person som är utsatt kan:

• Verka ständigt gå på tå och undvika att säga eller göra något som kan provocera förövaren.
• Vara konstant orolig eller stressad utan någon tydlig orsak.
• Ta på sig skulden för små misstag eller händelser för att förhindra en reaktion från förövaren.

Därför är det viktigt att känna igen våld

Alla typer av våld kan ha allvarliga konsekvenser för den utsattes fysiska och psykiska hälsa. Genom att vara uppmärksam på tecknen kan du hjälpa dig själv eller någon i din närhet att söka stöd i tid. Våld är aldrig acceptabelt, och det finns hjälp att få. Organisationer som Fempowerment erbjuder stöd och råd till personer som är och har blivit utsatta.

Behöver du juridisk hjälp?

Brottsligheten i Sverige är ett ständigt debatterat ämne som väcker starka känslor och stort intresse hos allmänheten. Varje år rapporteras tiotusentals brott i landet, och det kan vara svårt att hålla koll på vilka brott som är mest förekommande och vilka straff som gäller för dessa. Därför går vi nedan igenom de 12 vanligaste brotten i Sverige, från stöld och narkotikabrott till misshandel och trafikbrott. Vi tittar också på vilka straff som är aktuella för brotten enligt svensk lagstiftning. Genom att förstå de vanligaste brotten och deras påföljder kan vi därför få en djupare insikt i hur rättssystemet fungerar och hur samhället hanterar brottslighet.

1. Stöld

Stöld är när man tar något som tillhör någon annan utan tillåtelse och vill behålla det. Enligt lagen kan straffet för stöld vara allt från böter till fängelse i upp till två år. Om stölden är grov, som vid inbrott eller om det som stulits är mycket värdefullt, kan straffet bli upp till sex års fängelse.

2. Bedrägeri

Bedrägeri är när man lurar någon för att få personen att göra eller låta bli att göra något, vilket leder till ekonomisk skada för brottsoffret. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grovt bedrägeri kan straffet bli fängelse i upp till sex år.

3. Misshandel

Misshandel är när man skadar, orsakar smärta eller sjukdom hos en annan person. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grov misshandel kan straffet bli upp till tio års fängelse.

4. Narkotikabrott

Narkotikabrott räknas som ett av de vanligaste brotten i Sverige. Inom narkotikabrott ingår att hantera narkotika olagligt, exempelvis att ha, sälja eller tillverka narkotika. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till tre år. Vid grova narkotikabrott kan straffet bli fängelse i upp till tio år.

5. Våldtäkt

Våldtäkt är när någon tvingar en annan person till samlag eller annan sexuell handling genom våld eller hot. Enligt lagen handlar sexualbrott om brist på samtycke, så våld eller hot behöver inte alltid vara med för att det ska räknas som ett brott. Minimistraffet för våldtäkt är två års fängelse, och vid grov våldtäkt kan straffet bli upp till tio års fängelse.

6. Skadegörelse

Skadegörelse är när man förstör eller skadar någon annans egendom. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Om skadegörelsen däremot är grov kan straffet bli upp till fyra års fängelse.

7. Trafikbrott

Bland de vanligaste brotten i Sverige ingår även trafikbrott. Trafikbrott inkluderar olika överträdelser som rattfylleri, fortkörning och att köra utan körkort. Straffen beror på hur allvarligt brottet är och kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli upp till två års fängelse.

8. Olaga hot

Olaga hot är när man hotar någon med att begå ett brott mot den personen, på ett sätt som gör att den andra personen känner ”allvarlig fruktan”. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Vid grovt olaga hot kan straffet däremot bli upp till fyra års fängelse.

9. Våldsamt motstånd

Våldsamt motstånd är när man använder våld eller hot för att motarbeta en myndighetsperson. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till sex månader.

10. Hemfridsbrott

Hemfridsbrott är också ett av de vanligaste brotten i Sverige. Det är när man utan tillåtelse går in i eller stannar kvar i någon annans bostad. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år.

11. Förtal

Förtal är när man sprider information om någon som kan få andra att se ner på den personen. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år.

12. Rån

Rån är när man använder våld eller hot om våld för att stjäla från någon. Straffet är fängelse i minst ett och upp till sex år. Vid grovt rån kan straffet däremot bli fängelse i minst fyra och upp till tio år.

Behöver du juridisk hjälp?

Var informerad om de vanligaste brotten i Sverige

Lagstiftningen i Sverige är utformad för att både avskräcka från brott och skydda samhället. Genom att förstå de vanligaste brotten i Sverige och deras straff kan vi få en bättre insikt i hur rättssystemet fungerar. Det är också viktigt att känna till sina rättigheter och skyldigheter, så att du kan agera korrekt om du skulle bli inblandad i en juridisk process. Att vara informerad om lagarna hjälper inte bara till att förebygga brott, utan ger också trygghet och vägledning i hur du bör agera om du stöter på rättsliga problem i vardagen.

För elever med autism och andra funktionsnedsättningar kan det vara svårt att få rätt hjälp och stöd i skolan. I Sverige gäller att alla elever har rätt till anpassningar i skolan, oavsett anledning. Eleven har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen utifrån elevens egna förutsättningar. Trots det förekommer det att elever i svenska skolor inte alltid får det stöd de behöver. Vilket i sin tur påverkar elevens skolgång.

I somras avgjorde Högsta domstolen (HD) att en grundskola hade diskriminerat en elev med autism genom att inte ge det särskilda stöd som skollagen kräver. Domen är särskilt viktig eftersom den fastställer skolors ansvar att ge stöd till elever med funktionsnedsättningar. Det gäller även i de fall då en formell diagnos inte ännu är fastställd.

Fördröjt stöd ledde till skolfrånvaro

Fallet rör en grundskoleelev som började visa ökad skolfrånvaro i slutet av vårterminen 2017. Eleven visade då svårigheter med socialt samspel och koncentration i skolan. Däremot fick eleven inte sin autism-diagnos förrän i februari 2018. Även om skolan inledde en utredning och konstaterade att eleven behövde särskilt stöd, dröjde det till vårterminen samma år innan skolan upprättade ett åtgärdsprogram. Och på grund av svårigheterna i skolan ökade alltså elevens frånvaro alltmer.

Skolinspektionen kritiserade skolan för den långa handläggningstiden och för att det åtgärdsprogram som de till slut upprättade inte gav tillräckligt stöd.

HD: Bristande stöd vid autism är diskriminering

HD konstaterade att eleven blev lidande av att inte få rätt stöd i tid. Under det halvår som det tog för skolan att upprätta åtgärdsprogrammet förlorade eleven stora delar av sin utbildning. Trots att elevens diagnos om autism kom senare, menade HD att tecknen på funktionsnedsättning var tillräckligt tydliga för att skolan borde ha agerat tidigare. Eleven får därför 20 000 kronor i diskrimineringsersättning för bristande tillgänglighet.

Domen understryker skolors ansvar

Det här är en viktig dom eftersom den klargör att skolor har ett ansvar att snabbt agera och ge rätt stöd till elever med funktionsnedsättningar, även om en diagnos inte formellt är fastställd. Domen stärker också elevernas rättigheter och sätter press på skolor att följa skollagens krav för att undvika diskriminering.

Behöver du juridisk hjälp?

Många söker sig till Sverige från andra länder. Sverige är en central plats både för människor som söker arbete, vill studera och vill återförenas med familj. Många söker sig också till Sverige för skydd från krig, förföljelse och andra allvarliga kriser runtom i världen. Sverige beviljade totalt 102 000 uppehållstillstånd under 2023. Det är en markant minskning jämfört med 2022 då cirka 40 000 fler fick beviljat uppehållstillstånd.

De största skillnaderna mellan 2022 och 2023 syns bland de som sökt arbetstillstånd, uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning och de som kommit till Sverige och sökt skydd. Det är både människor som har sökt asyl, kvotflyktingar enligt UNHCR:s program för vidarebosättning och människor som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet. Medan antalet beviljade uppehållstillstånd till människor som sökt arbete och skydd i Sverige har minskat kraftigt, har antalet beviljade uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i stället ökat:

Behöver du juridisk hjälp?

Trender och förändringar bland de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2023

Av de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2023 på grund av att de sökte skydd var många ukrainska medborgare. Av de totalt 16 810 som fick beviljade uppehållstillstånd var cirka 65% ukrainska medborgare. Resterande var människor som sökt sig från bland annat Afghanistan, Syrien och Somalia.

Anledningen till varför antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige minskade under 2023 går att koppla till olika faktorer. Bland annat förändringar i den globala migrationssituationen och striktare migrationslagar i Sverige. Minskningen av beviljade uppehållstillstånd specifikt till människor som har sökt skydd, särskilt då ukrainska medborgare, går i stället att förklara genom en gradvis stabilisering av situationen i vissa delar av Ukraina samt också förändringar i hur EU hanterar flyktingsituationen.

Även antalet beviljade arbetstillstånd har minskat. Många av de som sökt arbetstillstånd är medborgare i Indien, Kina och Turkiet. Minskningen går delvis att förklara genom den globala ekonomiska osäkerheten som i sin tur påverkat efterfrågan på arbetskraft. Men också på grund av det mycket högre försörjningskravet som nu gäller för de som söker arbetstillstånd i Sverige.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt statistik kring de vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024. De har också jämfört siffrorna med siffror från första halvåret 2023. I statistiken går det redan att se några tydliga ökningar och minskningar bland de anmälda brotten. Statistiken visar på en blandad utveckling där vissa brottstyper, särskilt de som är kopplade till narkotika och skadegörelse, ökar medan traditionella brott som stöld och tillgrepp minskar.

Den största ökningen bland de vanligaste brotten i Sverige har skett bland narkotikabrotten. Där står innehav av narkotika för en stor del av ökningen med över 10 000 fler anmälda brott jämfört med samma period 2023. Även skadegörelsebrott har ökat rejält. Då är det särskilt klotter mot kollektivtrafik och skadegörelse riktad mot statliga och kommunala byggnader som har ökat. De brotten har bidragit till ett stort antal nya anmälningar.

Antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott minskade kraftigt under första hälften 2024. Totalt anmäldes cirka 170 000 brott inom den här kategorin, vilket är 7% färre än året innan. Mest minskade stöld från fordon med nästan 7 500 färre anmälningar.

Bland de vanligaste brotten i Sverige ökade våldtäktsbrott mot pojkar och unga män

Brott mot person, vilket inkluderar våldsbrott som misshandel och våldtäkt, har ökat med 4 % 2024 jämfört med första halvåret 2023. Anmälda misshandelsbrott mot både kvinnor och män i åldern 18 år och äldre ökade något. Samtidigt ligger det totala antalet anmälda våldtäktsbrott på ungefär samma nivå som året innan. Men trots det finns det betydande skillnader inom vissa specifika grupper:

• Våldtäkter mot vuxna: Antalet anmälda våldtäkter mot kvinnor i åldern 18 år och äldre ökade med 1%, medan våldtäktsbrott mot män i samma åldersgrupp ökade markant med 18%.
• Våldtäkter mot barn och unga: Anmälningarna om våldtäkter mot barn under 18 år minskade totalt sett med 2%. Samtidigt ökade antalet anmälda våldtäkter mot pojkar och unga män i åldersgruppen 15–17 år med hela 37%.

Statistiken kring de vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024 visar på en väldigt komplex utveckling. Särskilt när det gäller den kraftiga ökningen av anmälda våldtäkter mot pojkar och unga män. Ökningen kan bero på att det numera är mer accepterat för killar att gå ut med att de har blivit utsatta för sexuellt våld. Ökningen kan också bero på att det har kommit in flera anmälningar för ett och samma brott. Därför är det svårt att dra en slutsats kring varför vissa brott har kraftigt ökat medan andra har kraftigt minskat.

Behöver du juridisk hjälp?

En man fick sparken på hans första arbetsdag inom hemtjänsten i Härryda kommun efter att han vägrat skaka hand med sina kvinnliga kollegor. Mannen menar att han inte kan skaka hand med personer av det motsatta könet på grund av sin muslimska tro. Mannen valde att inte skaka hand på grund av religionsfrihet. Då blev han kallad till ett möte med en chef på kommunen. Där meddelades han att han måste kunna skaka hand med sina kvinnliga kollegor för att kunna behålla jobbet.

Chefen förklarade att alla på arbetsplatsen skulle hälsa på varandra oavsett kön och sexuell läggning. Chefen menade också att det fanns en viss fara med hur mannen hade agerat. Efter incidenten anmälde mannen händelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Mannen hävdar att han har religionsfrihet och därför inte ska kunna få sparken på grund av sin tro. Nu väntar mannen på att DO ska se över hans ärende och avgöra om han har eller inte har blivit diskriminerad på religiösa grunder.

Vad säger lagen om religionsfrihet?

Det finns tre lagar/bestämmelser som skyddar religionsfriheten i Sverige. Den första är en grundlag (Regeringsformen 2 kap. 6 §). Där står det att varje individ har rätt till religionsfrihet, inklusive rätt att utöva sin religion både privat och offentligt. Här skulle mannen med andra ord kunna hävda att han har rätt att låta bli att skaka hand med kollegor av motsatt kön då han enligt grundlagen har rätt att utöva sin muslimska tro även i offentliga sammanhang. Även Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Det gäller i arbetslivet och andra samhällsområden.

I Sverige följer vi också Europakonventionen. Där står (i Artikel 9) att man bara får begränsa religionsfriheten om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det kan vara om begränsningarna finns till för att skydda allmän säkerhet, allmän ordning, hälsa eller moral, eller för att skydda andra människors frihet och rättigheter. Frågan är då vad mannens chef menade när han förklarade att det fanns en viss fara med att mannen inte ville skaka hand. Och om chefen överhuvudtaget har rätt att påstå att mannens agerande kan vara en fara, och då för vem?

Behöver du juridisk hjälp?

Funderar du på att skaffa barn genom assisterad befruktning? Då kanske du också har funderat på om du ska gå igenom behandlingen i Sverige eller Danmark?

Många par och ensamstående kvinnor som vill ha barn söker sig till Danmark, och så har det varit länge. Anledningen är att Danmark är väldigt liberalt när det kommer till assisterad befruktning. Där har det också varit tillåtet att använda sig av spermiedonation länge, för både par och ensamstående. I Sverige blev det tillåtet först 2005 för samkönade par, och 2016 för ensamstående kvinnor. Innan 2016 var det därför vanligt att ensamstående svenska kvinnor åkte till Danmark för insemination.

Trots att det numera är tillåtet också i Sverige är det fortfarande många som, av olika anledningar, ändå väljer att åka till Danmark. Så vilka juridiska skillnader finns mellan assisterad befruktning i Sverige och Danmark? Och vilka fördelar och nackdelar finns det med respektive land?

Skillnaderna i assisterad befruktning mellan Sverige och Danmark

Det finns flera stora skillnader när det kommer till assisterad befruktning i Sverige jämfört med Danmark. Generellt har Danmark en mer liberal reglering och genomgår du behandling där har du större valfrihet och möjlighet att bestämma själv. En viktig skillnad mellan de två länderna är maxåldern för kvinnan som ska insemineras. I Sverige får du inte ha fyllt 40 år om behandlingen sker i den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn är gränsen runt 43 år. I Danmark kan du däremot genomgå behandlingen fram tills du har fyllt 46 år.

Danmark ger dig också möjligheten att välja donator vid assisterad befruktning. Då kan du välja donator baserat på bland annat utseende, utbildning, personlighetstyp, arbete och intressen. I Sverige är det i stället läkaren som väljer en lämplig donator. Då kommer läkaren matcha donatorn med ditt utseende eller med utseendet hos din partner (den andre föräldern).

Spermiedonation i Sverige och Danmark

I Sverige får en donator ge upphov till barn i maximalt sex olika familjer. Gränsen i Danmark går i stället vid tolv olika familjer. Däremot finns det inget nationellt register i Sverige idag där man registrerar alla donatorer. Därför är det svårt att kontrollera att klinikerna faktiskt upprätthåller gränsen på max sex olika familjer per donator. Och enligt både danska och svenska regler kan donatorn också ge upphov till barn i familjer i andra länder.

Dessutom är det bara är tillåtet med öppen spermiedonation i Sverige. Det betyder att barnet får rätt att få information om donatorn och sitt ursprung när barnet blir äldre. I Danmark är det i stället ni som genomgår assisterad befruktning som får rätt att välja om spermiedonationen ska vara öppen eller anonym. Vid anonym spermiedonation kan barnet inte spåra donatorn vid ett senare tillfälle.

Om donationen är öppen eller anonym har betydelse för det juridiska föräldraskapet i Sverige. Här ställer man nämligen vissa krav för att partnern till kvinnan som bär barnet ska ses som förälder till barnet i juridisk mening. Vid assisterad befruktning måste exempelvis spermiedonationen vara öppen, partnern måste ha gett samtycke till behandlingen och behandlingen måste ske vid en behörig klinik. Det betyder att partnern vid en assisterad befruktning inte blir juridisk förälder i Sverige om ni använder er av anonym spermiedonation. I så fall måste partnern i stället adoptera barnet för att räknas som förälder till barnet i juridisk mening.

Behöver du juridisk hjälp?

Lämplighetsprövning

I både Sverige och Danmark måste du som vill använda dig av assisterad befruktning göra en lämplighetsprövning. Det innebär att läkaren undersöker att du och din eventuella partner är lämpliga som föräldrar. I Danmark innebär det att läkaren gör en bedömning om det finns tydliga tvivel på er förmåga att ta hand om barnet. Rimliga tvivel kan vara att läkaren misstänker att det finns missbruksproblem eller att det finns psykiska eller andra faktorer i hemmet som kan vara skadliga för barnet. Om det finns såna tvivel måste läkaren vägra behandling.

I Sverige undersöker läkaren i stället era medicinska, psykologiska och sociala förhållanden för att göra en bedömning om det är lämpligt med insemination. Och det är bara om läkaren kan anta att barnet barnet kommer att växa upp under goda förhållanden som inseminationen får ske.