Våld kan visa sig på många olika sätt, och det är inte alltid enkelt att identifiera det. Ofta är våld i relationer något som smyger sig på. Förövaren utsätter offret i små steg så att det sker en förskjutning i vad offret ser som normalt beteende. När våldet väl visar sig tydligt har det ofta pågått väldigt länge.

Oavsett form är det viktigt att förstå vilka olika typer av våld en person kan bli utsatt för, och hur du känner igen de tecken som visar sig när någon är utsatt. Det gör att du kan vara till bättre hjälp om någon i din närhet är utsatt. Och det gör att du själv kan förhindra att hamna i situationer där du kan bli utsatt för våld.

Fysiskt form

Fysiskt våld är den mest uppenbara formen och innebär helt enkelt att någon använder kroppslig kraft för att skada någon annan. Det kan handla om att slå, sparka, knuffa eller dra i håret, men också att hålla fast någon eller hota med att använda våld.

När någon blir utsatt för fysiskt våld förekommer ofta:

• Oförklarliga blåmärken, skador eller sår som offret kanske försöker dölja med kläder.
• Att den utsatte verkar vara rädd för att närma sig andra, särskilt förövaren.
• Upprepad frånvaro från arbete, skola eller sociala tillställningar. Och då kanske med vaga ursäkter om varför.

Psykisk form

Psykiskt våld innebär att kontrollera, hota eller manipulera en annan person genom kränkningar och förnedringar. Det är en subtil form av våld som ofta kan vara svår att upptäcka, men som kan ha allvarliga långsiktiga effekter på våldsoffrets självkänsla och psykiska hälsa.

Hos den utsatte kan effekterna av psykiskt våld visa sig som att den utsatte:

• Verkar vara konstant nervös eller rädd, särskilt i närheten av en specifik person.
• Har kraftigt minskad självkänsla och att hen ofta talar nedvärderande om sig själv.
• Isolerar sig social isolering eftersom förövaren kan begränsa offrets kontakt med vänner och familj.

Sexuellt våld

Sexuellt våld omfattar allt från oönskad fysisk kontakt till våldtäkt och trakasserier. Den gemensamma nämnaren är att det sker utan offrets samtycke och att det kränker deras kroppsliga integritet.

Personer som blir utsatta:

• Kan undvika att prata om intima relationer eller visa tecken på obehag om ämnet kommer på tal.
• Ha oförklarliga skador på kroppen, särskilt i intima områden.
• Ha plötsliga beteendeförändringar, särskilt att de då känner ångest eller rädsla.

Ekonomisk kontroll

Ekonomiskt våld innebär att någon begränsar eller kontrollerar en annan persons tillgång till pengar och ekonomiska resurser. Det kan handla om att förhindra någon från att arbeta, eller att ha full kontroll över deras bankkonton och tillgångar. Förövaren kan också tvinga offret att ta lån som hen inte vill ta. Det som gör det till en våldsform är att den utsatte egentligen inte vill förlora ekonomisk kontroll, utan känner sig tvungen till att ge upp den. På det sättet blir offret ekonomiskt beroende av förövaren.

En person som blir utsatt:

• Kan verka ha svårt att hantera sina pengar, trots att personen har en inkomst.
• Har en förövare som kontrollerar alla ekonomiska beslut och har full insyn i offrets ekonomiska situation.
• Kan ofta be om att låna pengar eftersom hen inte har några egna ekonomiska resurser.

Materiellt våld

Vid materiellt våld förstör eller skadar förövaren den utsattes egendom som ett sätt att kontrollera och skrämma personen. Det kan vara allt från att förstöra personliga föremål till att medvetet skada offrets hem eller bil. Förövaren kan också tvinga offret att förstöra ägodelar som en form av våldsutövning. Här ingår också våld mot husdjur.

Personer som blir utsatta:

• Kan ha skadade eller förstörda ägodelar som har stort värde för personen, både känslomässigt och ekonomiskt.
• Kan vara rädd för att äga värdefulla saker eller vara ständigt orolig för att få sina saker förstörda.

Digitalt våld

Digitalt våld blir allt vanligare i den digitala era vi lever i. Här använder förövaren digitala kanaler, som sociala medier, sms eller e-post för att trakassera eller hota offret. Digitalt våld kan också innebära övervakning och kontroll av offrets digitala aktivitet.

Personer som blir utsatta kan:

• Verka stressade eller nervösa efter att ha fått meddelanden eller e-post från förövaren.
• Ha en förövare som kräver att ha tillgång till offrets lösenord eller övervakar deras sociala medier.
• Dra sig undan från sociala medier eller verka rädd för att deras privata information ska spridas.

Latent våld

Latent våld handlar om att leva under en konstant rädsla för att våld ska inträffa, även om förövaren inte utövar våld för tillfället. Det kan exempelvis handla om att våldsoffret har blivit utsatt tidigare, och nu anpassar sitt beteende för att undvika att trigga förövaren.

En person som är utsatt kan:

• Verka ständigt gå på tå och undvika att säga eller göra något som kan provocera förövaren.
• Vara konstant orolig eller stressad utan någon tydlig orsak.
• Ta på sig skulden för små misstag eller händelser för att förhindra en reaktion från förövaren.

Därför är det viktigt att känna igen våld

Alla typer av våld kan ha allvarliga konsekvenser för den utsattes fysiska och psykiska hälsa. Genom att vara uppmärksam på tecknen kan du hjälpa dig själv eller någon i din närhet att söka stöd i tid. Våld är aldrig acceptabelt, och det finns hjälp att få. Organisationer som Fempowerment erbjuder stöd och råd till personer som är och har blivit utsatta.

Behöver du juridisk hjälp?

Brottsligheten i Sverige är ett ständigt debatterat ämne som väcker starka känslor och stort intresse hos allmänheten. Varje år rapporteras tiotusentals brott i landet, och det kan vara svårt att hålla koll på vilka brott som är mest förekommande och vilka straff som gäller för dessa. Därför går vi nedan igenom de 12 vanligaste brotten i Sverige, från stöld och narkotikabrott till misshandel och trafikbrott. Vi tittar också på vilka straff som är aktuella för brotten enligt svensk lagstiftning. Genom att förstå de vanligaste brotten och deras påföljder kan vi därför få en djupare insikt i hur rättssystemet fungerar och hur samhället hanterar brottslighet.

1. Stöld

Stöld är när man tar något som tillhör någon annan utan tillåtelse och vill behålla det. Enligt lagen kan straffet för stöld vara allt från böter till fängelse i upp till två år. Om stölden är grov, som vid inbrott eller om det som stulits är mycket värdefullt, kan straffet bli upp till sex års fängelse.

2. Bedrägeri

Bedrägeri är när man lurar någon för att få personen att göra eller låta bli att göra något, vilket leder till ekonomisk skada för brottsoffret. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grovt bedrägeri kan straffet bli fängelse i upp till sex år.

3. Misshandel

Misshandel är när man skadar, orsakar smärta eller sjukdom hos en annan person. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grov misshandel kan straffet bli upp till tio års fängelse.

4. Narkotikabrott

Narkotikabrott räknas som ett av de vanligaste brotten i Sverige. Inom narkotikabrott ingår att hantera narkotika olagligt, exempelvis att ha, sälja eller tillverka narkotika. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till tre år. Vid grova narkotikabrott kan straffet bli fängelse i upp till tio år.

5. Våldtäkt

Våldtäkt är när någon tvingar en annan person till samlag eller annan sexuell handling genom våld eller hot. Enligt lagen handlar sexualbrott om brist på samtycke, så våld eller hot behöver inte alltid vara med för att det ska räknas som ett brott. Minimistraffet för våldtäkt är två års fängelse, och vid grov våldtäkt kan straffet bli upp till tio års fängelse.

6. Skadegörelse

Skadegörelse är när man förstör eller skadar någon annans egendom. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Om skadegörelsen däremot är grov kan straffet bli upp till fyra års fängelse.

7. Trafikbrott

Bland de vanligaste brotten i Sverige ingår även trafikbrott. Trafikbrott inkluderar olika överträdelser som rattfylleri, fortkörning och att köra utan körkort. Straffen beror på hur allvarligt brottet är och kan vara böter eller fängelse i upp till två år. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli upp till två års fängelse.

8. Olaga hot

Olaga hot är när man hotar någon med att begå ett brott mot den personen, på ett sätt som gör att den andra personen känner ”allvarlig fruktan”. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Vid grovt olaga hot kan straffet däremot bli upp till fyra års fängelse.

9. Våldsamt motstånd

Våldsamt motstånd är när man använder våld eller hot för att motarbeta en myndighetsperson. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till sex månader.

10. Hemfridsbrott

Hemfridsbrott är också ett av de vanligaste brotten i Sverige. Det är när man utan tillåtelse går in i eller stannar kvar i någon annans bostad. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år.

11. Förtal

Förtal är när man sprider information om någon som kan få andra att se ner på den personen. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till två år.

12. Rån

Rån är när man använder våld eller hot om våld för att stjäla från någon. Straffet är fängelse i minst ett och upp till sex år. Vid grovt rån kan straffet däremot bli fängelse i minst fyra och upp till tio år.

Behöver du juridisk hjälp?

Var informerad om de vanligaste brotten i Sverige

Lagstiftningen i Sverige är utformad för att både avskräcka från brott och skydda samhället. Genom att förstå de vanligaste brotten i Sverige och deras straff kan vi få en bättre insikt i hur rättssystemet fungerar. Det är också viktigt att känna till sina rättigheter och skyldigheter, så att du kan agera korrekt om du skulle bli inblandad i en juridisk process. Att vara informerad om lagarna hjälper inte bara till att förebygga brott, utan ger också trygghet och vägledning i hur du bör agera om du stöter på rättsliga problem i vardagen.

För elever med autism och andra funktionsnedsättningar kan det vara svårt att få rätt hjälp och stöd i skolan. I Sverige gäller att alla elever har rätt till anpassningar i skolan, oavsett anledning. Eleven har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen utifrån elevens egna förutsättningar. Trots det förekommer det att elever i svenska skolor inte alltid får det stöd de behöver. Vilket i sin tur påverkar elevens skolgång.

I somras avgjorde Högsta domstolen (HD) att en grundskola hade diskriminerat en elev med autism genom att inte ge det särskilda stöd som skollagen kräver. Domen är särskilt viktig eftersom den fastställer skolors ansvar att ge stöd till elever med funktionsnedsättningar. Det gäller även i de fall då en formell diagnos inte ännu är fastställd.

Fördröjt stöd ledde till skolfrånvaro

Fallet rör en grundskoleelev som började visa ökad skolfrånvaro i slutet av vårterminen 2017. Eleven visade då svårigheter med socialt samspel och koncentration i skolan. Däremot fick eleven inte sin autism-diagnos förrän i februari 2018. Även om skolan inledde en utredning och konstaterade att eleven behövde särskilt stöd, dröjde det till vårterminen samma år innan skolan upprättade ett åtgärdsprogram. Och på grund av svårigheterna i skolan ökade alltså elevens frånvaro alltmer.

Skolinspektionen kritiserade skolan för den långa handläggningstiden och för att det åtgärdsprogram som de till slut upprättade inte gav tillräckligt stöd.

HD: Bristande stöd vid autism är diskriminering

HD konstaterade att eleven blev lidande av att inte få rätt stöd i tid. Under det halvår som det tog för skolan att upprätta åtgärdsprogrammet förlorade eleven stora delar av sin utbildning. Trots att elevens diagnos om autism kom senare, menade HD att tecknen på funktionsnedsättning var tillräckligt tydliga för att skolan borde ha agerat tidigare. Eleven får därför 20 000 kronor i diskrimineringsersättning för bristande tillgänglighet.

Domen understryker skolors ansvar

Det här är en viktig dom eftersom den klargör att skolor har ett ansvar att snabbt agera och ge rätt stöd till elever med funktionsnedsättningar, även om en diagnos inte formellt är fastställd. Domen stärker också elevernas rättigheter och sätter press på skolor att följa skollagens krav för att undvika diskriminering.

Behöver du juridisk hjälp?

Många söker sig till Sverige från andra länder. Sverige är en central plats både för människor som söker arbete, vill studera och vill återförenas med familj. Många söker sig också till Sverige för skydd från krig, förföljelse och andra allvarliga kriser runtom i världen. Sverige beviljade totalt 102 000 uppehållstillstånd under 2023. Det är en markant minskning jämfört med 2022 då cirka 40 000 fler fick beviljat uppehållstillstånd.

De största skillnaderna mellan 2022 och 2023 syns bland de som sökt arbetstillstånd, uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning och de som kommit till Sverige och sökt skydd. Det är både människor som har sökt asyl, kvotflyktingar enligt UNHCR:s program för vidarebosättning och människor som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet. Medan antalet beviljade uppehållstillstånd till människor som sökt arbete och skydd i Sverige har minskat kraftigt, har antalet beviljade uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i stället ökat:

Behöver du juridisk hjälp?

Trender och förändringar bland de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2023

Av de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2023 på grund av att de sökte skydd var många ukrainska medborgare. Av de totalt 16 810 som fick beviljade uppehållstillstånd var cirka 65% ukrainska medborgare. Resterande var människor som sökt sig från bland annat Afghanistan, Syrien och Somalia.

Anledningen till varför antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige minskade under 2023 går att koppla till olika faktorer. Bland annat förändringar i den globala migrationssituationen och striktare migrationslagar i Sverige. Minskningen av beviljade uppehållstillstånd specifikt till människor som har sökt skydd, särskilt då ukrainska medborgare, går i stället att förklara genom en gradvis stabilisering av situationen i vissa delar av Ukraina samt också förändringar i hur EU hanterar flyktingsituationen.

Även antalet beviljade arbetstillstånd har minskat. Många av de som sökt arbetstillstånd är medborgare i Indien, Kina och Turkiet. Minskningen går delvis att förklara genom den globala ekonomiska osäkerheten som i sin tur påverkat efterfrågan på arbetskraft. Men också på grund av det mycket högre försörjningskravet som nu gäller för de som söker arbetstillstånd i Sverige.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt statistik kring de vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024. De har också jämfört siffrorna med siffror från första halvåret 2023. I statistiken går det redan att se några tydliga ökningar och minskningar bland de anmälda brotten. Statistiken visar på en blandad utveckling där vissa brottstyper, särskilt de som är kopplade till narkotika och skadegörelse, ökar medan traditionella brott som stöld och tillgrepp minskar.

Den största ökningen bland de vanligaste brotten i Sverige har skett bland narkotikabrotten. Där står innehav av narkotika för en stor del av ökningen med över 10 000 fler anmälda brott jämfört med samma period 2023. Även skadegörelsebrott har ökat rejält. Då är det särskilt klotter mot kollektivtrafik och skadegörelse riktad mot statliga och kommunala byggnader som har ökat. De brotten har bidragit till ett stort antal nya anmälningar.

Antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott minskade kraftigt under första hälften 2024. Totalt anmäldes cirka 170 000 brott inom den här kategorin, vilket är 7% färre än året innan. Mest minskade stöld från fordon med nästan 7 500 färre anmälningar.

Bland de vanligaste brotten i Sverige ökade våldtäktsbrott mot pojkar och unga män

Brott mot person, vilket inkluderar våldsbrott som misshandel och våldtäkt, har ökat med 4 % 2024 jämfört med första halvåret 2023. Anmälda misshandelsbrott mot både kvinnor och män i åldern 18 år och äldre ökade något. Samtidigt ligger det totala antalet anmälda våldtäktsbrott på ungefär samma nivå som året innan. Men trots det finns det betydande skillnader inom vissa specifika grupper:

• Våldtäkter mot vuxna: Antalet anmälda våldtäkter mot kvinnor i åldern 18 år och äldre ökade med 1%, medan våldtäktsbrott mot män i samma åldersgrupp ökade markant med 18%.
• Våldtäkter mot barn och unga: Anmälningarna om våldtäkter mot barn under 18 år minskade totalt sett med 2%. Samtidigt ökade antalet anmälda våldtäkter mot pojkar och unga män i åldersgruppen 15–17 år med hela 37%.

Statistiken kring de vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024 visar på en väldigt komplex utveckling. Särskilt när det gäller den kraftiga ökningen av anmälda våldtäkter mot pojkar och unga män. Ökningen kan bero på att det numera är mer accepterat för killar att gå ut med att de har blivit utsatta för sexuellt våld. Ökningen kan också bero på att det har kommit in flera anmälningar för ett och samma brott. Därför är det svårt att dra en slutsats kring varför vissa brott har kraftigt ökat medan andra har kraftigt minskat.

Behöver du juridisk hjälp?

En man fick sparken på hans första arbetsdag inom hemtjänsten i Härryda kommun efter att han vägrat skaka hand med sina kvinnliga kollegor. Mannen menar att han inte kan skaka hand med personer av det motsatta könet på grund av sin muslimska tro. Mannen valde att inte skaka hand på grund av religionsfrihet. Då blev han kallad till ett möte med en chef på kommunen. Där meddelades han att han måste kunna skaka hand med sina kvinnliga kollegor för att kunna behålla jobbet.

Chefen förklarade att alla på arbetsplatsen skulle hälsa på varandra oavsett kön och sexuell läggning. Chefen menade också att det fanns en viss fara med hur mannen hade agerat. Efter incidenten anmälde mannen händelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Mannen hävdar att han har religionsfrihet och därför inte ska kunna få sparken på grund av sin tro. Nu väntar mannen på att DO ska se över hans ärende och avgöra om han har eller inte har blivit diskriminerad på religiösa grunder.

Vad säger lagen om religionsfrihet?

Det finns tre lagar/bestämmelser som skyddar religionsfriheten i Sverige. Den första är en grundlag (Regeringsformen 2 kap. 6 §). Där står det att varje individ har rätt till religionsfrihet, inklusive rätt att utöva sin religion både privat och offentligt. Här skulle mannen med andra ord kunna hävda att han har rätt att låta bli att skaka hand med kollegor av motsatt kön då han enligt grundlagen har rätt att utöva sin muslimska tro även i offentliga sammanhang. Även Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Det gäller i arbetslivet och andra samhällsområden.

I Sverige följer vi också Europakonventionen. Där står (i Artikel 9) att man bara får begränsa religionsfriheten om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det kan vara om begränsningarna finns till för att skydda allmän säkerhet, allmän ordning, hälsa eller moral, eller för att skydda andra människors frihet och rättigheter. Frågan är då vad mannens chef menade när han förklarade att det fanns en viss fara med att mannen inte ville skaka hand. Och om chefen överhuvudtaget har rätt att påstå att mannens agerande kan vara en fara, och då för vem?

Behöver du juridisk hjälp?

Funderar du på att skaffa barn genom assisterad befruktning? Då kanske du också har funderat på om du ska gå igenom behandlingen i Sverige eller Danmark?

Många par och ensamstående kvinnor som vill ha barn söker sig till Danmark, och så har det varit länge. Anledningen är att Danmark är väldigt liberalt när det kommer till assisterad befruktning. Där har det också varit tillåtet att använda sig av spermiedonation länge, för både par och ensamstående. I Sverige blev det tillåtet först 2005 för samkönade par, och 2016 för ensamstående kvinnor. Innan 2016 var det därför vanligt att ensamstående svenska kvinnor åkte till Danmark för insemination.

Trots att det numera är tillåtet också i Sverige är det fortfarande många som, av olika anledningar, ändå väljer att åka till Danmark. Så vilka juridiska skillnader finns mellan assisterad befruktning i Sverige och Danmark? Och vilka fördelar och nackdelar finns det med respektive land?

Skillnaderna i assisterad befruktning mellan Sverige och Danmark

Det finns flera stora skillnader när det kommer till assisterad befruktning i Sverige jämfört med Danmark. Generellt har Danmark en mer liberal reglering och genomgår du behandling där har du större valfrihet och möjlighet att bestämma själv. En viktig skillnad mellan de två länderna är maxåldern för kvinnan som ska insemineras. I Sverige får du inte ha fyllt 40 år om behandlingen sker i den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn är gränsen runt 43 år. I Danmark kan du däremot genomgå behandlingen fram tills du har fyllt 46 år.

Danmark ger dig också möjligheten att välja donator vid assisterad befruktning. Då kan du välja donator baserat på bland annat utseende, utbildning, personlighetstyp, arbete och intressen. I Sverige är det i stället läkaren som väljer en lämplig donator. Då kommer läkaren matcha donatorn med ditt utseende eller med utseendet hos din partner (den andre föräldern).

Spermiedonation i Sverige och Danmark

I Sverige får en donator ge upphov till barn i maximalt sex olika familjer. Gränsen i Danmark går i stället vid tolv olika familjer. Däremot finns det inget nationellt register i Sverige idag där man registrerar alla donatorer. Därför är det svårt att kontrollera att klinikerna faktiskt upprätthåller gränsen på max sex olika familjer per donator. Och enligt både danska och svenska regler kan donatorn också ge upphov till barn i familjer i andra länder.

Dessutom är det bara är tillåtet med öppen spermiedonation i Sverige. Det betyder att barnet får rätt att få information om donatorn och sitt ursprung när barnet blir äldre. I Danmark är det i stället ni som genomgår assisterad befruktning som får rätt att välja om spermiedonationen ska vara öppen eller anonym. Vid anonym spermiedonation kan barnet inte spåra donatorn vid ett senare tillfälle.

Om donationen är öppen eller anonym har betydelse för det juridiska föräldraskapet i Sverige. Här ställer man nämligen vissa krav för att partnern till kvinnan som bär barnet ska ses som förälder till barnet i juridisk mening. Vid assisterad befruktning måste exempelvis spermiedonationen vara öppen, partnern måste ha gett samtycke till behandlingen och behandlingen måste ske vid en behörig klinik. Det betyder att partnern vid en assisterad befruktning inte blir juridisk förälder i Sverige om ni använder er av anonym spermiedonation. I så fall måste partnern i stället adoptera barnet för att räknas som förälder till barnet i juridisk mening.

Behöver du juridisk hjälp?

Lämplighetsprövning

I både Sverige och Danmark måste du som vill använda dig av assisterad befruktning göra en lämplighetsprövning. Det innebär att läkaren undersöker att du och din eventuella partner är lämpliga som föräldrar. I Danmark innebär det att läkaren gör en bedömning om det finns tydliga tvivel på er förmåga att ta hand om barnet. Rimliga tvivel kan vara att läkaren misstänker att det finns missbruksproblem eller att det finns psykiska eller andra faktorer i hemmet som kan vara skadliga för barnet. Om det finns såna tvivel måste läkaren vägra behandling.

I Sverige undersöker läkaren i stället era medicinska, psykologiska och sociala förhållanden för att göra en bedömning om det är lämpligt med insemination. Och det är bara om läkaren kan anta att barnet barnet kommer att växa upp under goda förhållanden som inseminationen får ske.

Funderar du på insemination och att skaffa barn med hjälp av donerade spermier? Eller har du sett dokumentären Pappa till 1000 barn och undrar hur lagarna och riktlinjerna för spermiedonation ser ut i Sverige?

Spermiedonation har länge varit tillåtet i Sverige. Till en början var det bara tillåtet för heterosexuella par. Men sedan 2005 är det också tillåtet för kvinnliga par, och sedan 2016 för ensamstående kvinnor. Bestämmelser kring spermiedonation finns hos Socialstyrelsen och i föräldrabalken och lagen om genetisk integritet.

Krav på donator vid insemination

För att få donera spermier måste donatorn:

• vara myndig.
• ha lämnat skriftligt samtycke.
• vara frisk.

Det är läkaren som väljer en lämplig donator vid insemination. Föräldrarna kan alltså inte önska vissa egenskaper hos donatorn. Däremot matchas donatorns fysiska egenskaper med kvinnan som ska bära barnet. Och om det är ett par som ska genomgå behandlingen så matchar man med den andra föräldern. Man tar också hänsyn till etniskt ursprung, hårfärg, ögonfärg och kroppsbyggnad.

Spermiedonatorn kan återkalla sitt samtycke, alltså ångra sin donation, ända fram tills insemination har skett. Man får heller inte använda donerade spermier om donatorn har avlidit.

Donatorn har inga rättigheter eller skyldigheter

Spermiedonatorn har inga rättigheter eller skyldigheter mot barnet. Donatorn har exempelvis inte rätt att få veta vilka barn som han har gett upphov till. Därför har han heller ingen möjlighet att kontakta vare sig barnen eller föräldrarna. Juridiskt blir spermiedonatorn heller inte förälder till barnet, utan istället är det moderns eventuella partner som blir barnets andra förälder. Det här gäller däremot bara om moderns partner har gått med på att använda spermiedonation och att barnet är ett resultat av donationen.

Behöver du juridisk hjälp?

Rätt till information om donatorn

Sverige var det första landet i världen att förbjuda anonym spermiedonation, vilket ligger i linje med barnkonventionen och barnets rätt att känna till sitt ursprung. Det innebär bland annat att barnet både har rätt få att veta att hen kommit till genom insemination och att få veta vem donatorn var i hens fall. Sedan 2019 kan barnet också få information om andra som också blivit till med hjälp av samma donator. Men för att få reda på det måste de personerna ha valt att få sina uppgifter antecknade i en särskild journal.

Krav för att få genomgå insemination

Det ställs vissa krav på vem som får använda sig av spermiedonation. Kraven varierar delvis beroende på om det är en ensamstående kvinna eller ett par som vill ha behandlingen. Enligt lag måste läkaren som hanterar ärendet undersöka att kvinnan eller paret som vill använda sig av spermiedonation är lämpliga för behandlingen. Läkaren ska grunda undersökningen på parets eller kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden.

Det är bara om man kan anta att barnet kommer växa upp under goda förhållanden som insemination får ske. Även en medicinsk utredning genomförs för att bland annat se vilka förutsättningarna är för kvinnan att bli gravid. Och om kvinnan är gift eller sambo får hon bara genomgå insemination om hennes partner ger skriftligt samtycke till det.

Hur många barn får en donator ge upphov till

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer får en spermiedonator bara ge upphov till barn i max sex olika familjer i Sverige. Viktigt att tänka på här är att det därför kan finnas andra familjer i andra länder som fått barn med hjälp av samma donator. 

Det är klinikerna själva som ska följa upp att man inte överstiger gränsen på sex familjer och att en donator inte donerar på flera ställen. Däremot finns inget särskilt nationellt register över donatorer, vilket innebär att det är svårt att kontrollera att gränsen om barn i max sex familjer faktiskt följs upp. Det innebär att det finns risk för att det finns barn från samma donator i fler än sex familjer även inom Sverige.

Däremot har Socialstyrelsen nyligen fått ett uppdrag från regeringen att undersöka möjligheterna att inrätta ett sånt register, för att kunna kontrollera att man håller gränsen.

Högsta domstolen (HD) har nyligen kommit med ett avgörande om vad som räknas som sexuellt ofredande. Avgörandet gäller ett mål där en manlig lärare har sagt “oj vilka stora bröst du fick nu” till sin 15-åriga elev under lektionstid.

Vid tillfället provade eleven ett tyngdlyftarbälte genom att spänna fast det utanpå sin tröja. Och det var då läraren kommenterade den 15-åriga flickans kropp. Flickan har berättat att uttalandet gjorde henne obekväm och att hon efteråt blev osäker på hur hon skulle bete sig runt läraren. Flera elever var också närvarande vid tillfället och hörde kommentaren, och i efterhand berättar de att de blev chockade.

I både tingsrätt och hovrätt dömde man läraren för sexuellt ofredande, vilket sedan blev överklagat till HD. I HD kom man fram till att uttalandet inte kunde räknas som sexuellt ofredande och läraren blev då frikänd.

Vad är sexuellt ofredande?

Själva brottet sexuellt ofredande regleras i brottsbalkens 6 kap 10 § 2 st. Där står det att det finns två olika former av sexuellt ofredande. Dels är det sexuellt ofredande om en person blottar sig för någon på ett sätt som är menat att väcka obehag, dels är det sexuellt ofredande om en person genom ord eller handlande ofredar offret på ett sätt som är menat att kränka offrets sexuella integritet. Och det är den sistnämnda formen som var aktuell i fallet med läraren och den 15-åriga flickan. Frågan man ställde sig var om lärarens kommentar var menat att kränka flickans sexuella integritet.

Behöver du juridisk hjälp?

Avsikten eller upplevelsen spelar ingen roll vid sexuellt ofredande

När det gäller sexuellt ofredande ska man göra bedömningen på objektiva grunder. Därför spelar det ingen roll vilken avsikt läraren hade eller hur flickan upplevde händelsen. Det som spelar roll är istället huruvida kommentaren var menad att kränka flickans sexuella integritet. Alltså om det fanns en avsikt att kränka flickan. Och då måste handlingen ha en tydlig sexuell inriktning eller prägel.

När domen från HD har de lyft att det är viktigt att ha i åtanke:

• vem som utfört handlingen.
• mot vem handlingen var riktad
• i vilket sammanhang det skedde.
• och om handlingen i övrigt har haft ett sexuellt syfte.

I det här fallet menar HD att kommentaren var opassande och olämplig. Men att det inte betyder att den nödvändigtvis har en sexuell anknytning. Därför anser de att de inte kan döma läraren för sexuellt ofredande.

Varför dömde HD annorlunda?

Både tingsrätt och hovrätt dömde mannen för sexuellt ofredande. Där ansåg man att kommentaren hade en tydlig sexuell inriktning och prägel och att den var menad att kränka flickans sexuella integritet. I båda fallen tog man också hänsyn till att händelsen ägde rum i skolmiljö, mellan en lärare och en elev. Och att det fanns en tydlig obalans i makt mellan dem.

HD lyfter i sin dom att en kommentar om någons bröst ofta kan ha en sådan sexuell inriktning eller prägel som krävs för att döma någon för sexuellt ofredande. Och de håller med om att kommentaren var opassande och olämplig. Däremot menar de att det inte fanns en tillräckligt tydlig sexuell inriktning eller prägel för att kunna döma läraren till sexuellt ofredande.

Just i det här fallet tyckte HD att kommentaren verkade vara en spontan reaktion på vad som hände, och att den inte hade en sexuell betydelse. Att enbart en kommentar om någons bröst inte är tillräckligt för en dom. Enligt HD är det i stället andra omständigheter som avgör om man kan räkna en sådan kommentar som sexuellt ofredande eller inte. Därför frikände HD läraren.

Dömer män och kvinnor olika i svensk domstol?

Det intressanta i det här fallet är att det i både tingsrätt och hovrätt var kvinnor som dömde. I HD var det i stället i majoritet män som dömde (fyra män och en kvinna). Eftersom tingsrätt och hovrätt menade att mannen har gjort sig skyldig till sexuellt ofredande, medan HD inte tycker det, är det värt att fråga; dömer män och kvinnor till viss del olika i svensk domstol?

Det här är en intressant fråga, särskilt när det gäller sexualbrott där gärningsmannen ofta är en man och offret en kvinna. Och särskilt eftersom det i den berömda snippa-domen också var i huvudsak män som avgjorde domen. Den kvinna som var med och dömde gjorde det tydligt att hon inte höll med i domen. Och att hon tyckte att det var tydligt vad flickan i målet menade när hon pratade om snippan.