Har du upptäckt ett dolt fel i bostadsrätten?

Att köpa en bostadsrätt är en stor investering och det är viktigt att vara säker på att det inte leder till onödiga kostnader i längden. När du köper en bostadsrätt har du rätt att få veta vilka eventuella brister bostadsrätten har. Men vissa fel är svåra att upptäcka, även för en besiktningsman. Vid ett dolt fel i bostadsrätt har du som köpare rätt att kräva att säljaren kompenserar dig för felet, men det finns också krav på dig som köpare som du måste ha koll på.

Som köpare har du undersökningsplikt. Det betyder att det är ditt ansvar att kolla igenom bostadsrätten noga för att upptäcka eventuella brister och fel. Det är också ditt ansvar att ta in en besiktningsman som kan undersöka bostadsrätten. För att kunna anmäla ett dolt fel måste det vara ett fel som har funnits i bostaden sen du köpte den men som inte har gått att upptäcka vid en besiktning. Felet får heller inte vara ett förväntat fel. Det innebär att vissa fel kan vara en naturlig konsekvens av att bostadsrätten är gammal, i sämre skick osv. Sådana fel räknas inte som dolda fel.

Hur klagar du på ett dolt fel i bostadsrätt?

Upptäcker du ett dolt fel ska du kontakta säljaren direkt. Du har upp till två år på dig att klaga på eventuella dolda fel i bostadsrätten, men när du väl har upptäckt ett fel får du inte vänta för länge med att kontakta säljaren om felet. Då har du rätt att kräva att säljaren antingen betalar för att rätta till felet eller att säljaren kompenserar dig genom att sänka priset på bostadsrätten i efterhand. Skulle det vara ett större fel har du också rätt att häva köpet helt och hållet.

Ibland kan det finnas i avtalet att bostadsrätten säljs i befintligt skick. Eller så kan säljaren lägga in en friskrivningsklausul i avtalet. Om bostadsrätten säljs i befintligt skick kan du fortfarande klaga på eventuella dolda fel men då ställs det ytterligare krav på dig som köpare. Förutom att kunna visa att du har upptäckt ett dolt fel måste du också visa att:

• bostadsrätten är i sämre skick än vad du har kunnat räkna med.
• de uppgifter säljaren har gett om bostadsrätten inte stämmer överens med verkligheten.
• säljaren har undanhållit viktig information om bostadsrätten.

Har säljaren däremot lagt in en friskrivningsklausul i avtalet kan du inte gå tillbaka och klaga på dolda fel. Då har säljaren avsagt sig ansvar för bostadsrättens skick. Lägger säljaren in en friskrivningsklausul i avtalet så ska även priset för bostadsrätten vara lägre för att kompensera för friskrivningen.

Boka jurist

Behöver du hjälp av en expert inom hyres- och boendefrågor? Då kan du boka ett samtal med Carl Seffer i appen Kliently.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Misstänker du att du betalar för mycket hyra?

Hyr du din lägenhet i andra hand finns det risk att du betalar för mycket hyra. Detta eftersom det finns de som hyr ut sin lägenhet och passar på att tjäna lite extra pengar på det. Det här får man inte göra i Sverige utan enligt lag måste hyran vara skälig. Det innebär att hyran ska vara rimlig och absolut inte för hög utifrån vad du betalar för. När du betalar en hyra som är för hög kallas det också överhyra eller ockerhyra.

Vad som är en skälig hyra är olika beroende på bland annat lägenhetens storlek, läge, vad du får med i hyran osv. Men i stort sett gäller att du inte ska behöva betala mer än vad originalhyran är på när du hyr en hyreslägenhet i andra hand. Och du ska inte behöva betala mer än vad den faktiska boendekostnaden är när du hyr en bostadsrätt i andra hand. Du kan enkelt ta reda på om du betalar för mycket hyra genom att exempelvis prata med grannar och höra vad de betalar. Eller genom att jämföra vad andra liknande lägenheter har för hyra. Viktigt att komma ihåg vid en sån jämförelse är att hyran får skilja sig upp till 5 procent. Det är när din hyra skiljer sig betydligt mer som du kan vara säker på att du betalar överhyra.

Vad kan du göra om du betalar för mycket hyra?

Om du betalar överhyra kan du skicka en ansökan till hyresnämnden om att få hyran sänkt. Om du dessutom bor i en hyreslägenhet kan du få tillbaka överhyran du betalat. Du kan bara få tillbaka hyra upp till två år tillbaka i tiden från dagen du skickar din ansökan. Hyr du en bostadsrätt i andra hand kan du däremot inte få tillbaka överhyra. I det fallet kan du bara ansöka om att sänka din nuvarande hyra.

Att ansöka om att få din hyra sänkt eller få tillbaka överhyra kan kännas överväldigande. Därför rekommenderar vi att ta kontakt med en jurist som specialiserar sig inom hyresjuridik. Då kan du också vara säker på att din jurist har full koll på vad du har för rättigheter och att hen hjälper dig driva processen på bästa möjliga sätt.

Boka jurist

Behöver du hjälp av en expert inom hyres- och boendefrågor? Då kan du boka ett samtal med Carl Seffer i appen Kliently.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Har du nånsin varit med om grannar som stör?

Gör dina grannar en massa oväsen som stör dig? Har du svårt att komma till ro på grund av det? Det är inte alltid lätt med grannar. Ibland hamnar vi alla tyvärr i situationer där vi får grannar som vi absolut inte kommer överens med. Och ofta handlar det då just om att vi har grannar som stör.

Det första du bör göra om du själv är i den här sitsen är att försöka prata och lösa problemet tillsammans med grannen. Det bästa är såklart om ni kan komma till en lösning tillsammans. Speciellt eftersom sådana här problem kan uppstå på grund av missförstånd. Kanske har din granne väldigt små barn som har svårt att komma till ro. Att då prata med grannen är både det enklaste alternativet och det som förhoppningsvis leder till bättre grannsämja i ert område. Men skulle det vara så att din granne inte lyssnar på dig och fortsätter störa onödigt mycket finns det ett par saker du kan göra för att lösa situationen.

Så här gör du om du har grannar som stör

Du kan alltid framföra dina klagomål direkt till hyresvärden/bostadsrättsföreningen. Bor du i hyreslägenhet kan du också ringa in till störningsjouren för att föra fram klagomål om oljud. Grannen som är orsaken till störningarna kommer då att få ta del av klagomålen och få en chans att göra bättre ifrån sig.

Om anledningen till störningarna är att grannen är oförsiktig ska grannen självklart minska på störningsmomenten. Men skulle problemet kvarstå ska du föra fram ett nytt klagomål för att visa att inget har förändrats. Får en en person flera klagomål om störningar är risken att personen inte får bo kvar i lägenheten.

Om din hyresvärd eller bostadsrättsförening inte lyssnar på dig kan du också kontakta Hyresnämnden och be om hjälp. Då är det viktigt att skriva ner vad du störs av och när det sker. Genom att skriva ner en lista med datum, klockslag och typ av störningsmoment blir det lättare för Hyresnämnden att hjälpa dig. Hyresnämnden är en typ av domstol som tar upp hyres- och boendefrågor.

Boka jurist

Behöver du hjälp av en expert inom hyres- och boendefrågor? Då kan du boka ett samtal med Carl Seffer i appen Kliently.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Tror du att du kommer behöva betala för skadorna i din lägenhet?

Bor du i hyreslägenhet har du som hyresgäst ansvar att sköta om lägenheten och inte orsaka större skador. Samtidigt är det helt normalt att det uppkommer slitage i en lägenhet, särskilt om ni är flera som bor där. Så vart går då gränsen mellan normalt slitage och större skador? När har hyresvärden rätt att begära att du betalar skadestånd? Och när har du rätt att neka det?

Först och främst är det viktigt att förstå att vad som räknas som normalt slitage är något man bedömer från fall till fall. Däremot finns det vissa riktlinjer man kan utgå ifrån. Exempel på normalt slitage är mindre repor i parkettgolv och hål och små märken i väggar. Det är den typen av slitage som normalt uppkommer bara av att man bor i lägenheten. Sen finns det tillfällen då det uppkommer skador för att någon har varit särskilt oförsiktig. Och det är då du är skyldig att betala skadestånd till din hyresvärd.

När är en hyresgäst skyldig att betala ersättning för skador på hyreslägenhet?

När man avgör om de skador som uppstått i en lägenhet är normalt slitage eller inte tar man hänsyn ett par faktorer. Dels kollar man på hur länge hyresgästen har bott i lägenheten, dels hur stora skadorna är. Även orsaken till skadorna är något man tar hänsyn till. Har till exempel ditt barn målat på väggarna? Eller har du större och/eller djupare repor på golvet som inte har uppstått av att ni bara har gått på det? Då kan hyresvärden ha rätt att kräva skadestånd av dig.

Hur stort skadeståndet blir beror på skadan och vad det kostar att åtgärda den. Vid skador på väggarna blir skadeståndet ofta detsamma som kostnaden för att måla eller tapetsera om väggarna. Är det skador på golven kan det i stället handla om att detsamma som vad det kostar att exempelvis slipa och lacka golven.

Tycker du att hyresvärden inte har rätt att begära skadestånd av dig?

Eftersom det bedöms från fall till fall när en hyresvärd har rätt att kräva skadestånd är det också lätt att det uppstår tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster. Om din hyresvärd kräver skadestånd av dig och du anser att hen har fel kan du vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnden är som en domstol som bara är till för hyres- och boendefrågor. Och hos de kan du ta upp eventuella tvister som uppstår mellan dig och din hyresvärd. För att vara säker på att du har rätten på din sida kan du också kontakta en jurist med erfarenhet inom hyresjuridik. Då kan du både få en bedömning av vad som gäller i just din situation och få hjälp att driva din fråga hos hyresnämnden.

Boka jurist

Behöver du hjälp av en expert inom hyres- och boendefrågor? Då kan du boka ett samtal med Carl Seffer i appen Kliently.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Har du koll på vad som gäller när du hyr lägenhet?

Hyr du din lägenhet och undrar kring dina rättigheter som hyresgäst? Funderar du på om din hyra är rimlig eller för hög? Eller är din lägenhet i dåligt skick och du vill veta om inte hyresvärden måste rusta upp lägenheten? Som hyresgäst kan du förvänta dig att din hyresvärd har en del ansvar över bostaden du bor i. Och du har rätt att kräva att lägenheten håller en viss standard.

Lägenheten ska vara i gott skick

Du har rätt att kräva att din lägenhet ska ha god standard. Det innebär att de viktigaste funktionerna ska fungera utan problem. Det gäller vitvaror, rör och VVS samt element. Men det innebär också att du har rätt att kräva att väggar och tak ska vara fräscha och ha målats om vid jämna mellanrum. Detsamma gäller exempelvis köksluckor och annan interiör som hör till lägenheten men som inte direkt påverkar dess funktionalitet. Däremot behöver din hyresvärd inte renovera lägenheten för att uppnå en standard som anses vara lyxig.

Mindre renoveringar får du göra

Vill du själv måla om i din lägenhet har du rätt att göra det. Även tapetseringar och andra småförbättringar går för det mesta bra att göra. Däremot kan det vara bra att höra med hyresvärden och få dennes godkännande först. Det gäller särskilt om du tänker måla eller tapetsera i färger och motiv som inte är neutrala. Som hyresvärd kan man vilja att de förbättringar som görs i lägenheten ska vara neutrala för att falla i smaken även hos andra, kommande hyresgäster.

Rätt till sänkt hyra

Om din lägenhet har fel som påverkar lägenhetens funktionalitet har du rätt till att få sänkt hyra. Det vill säga så länge det inte är du som har orsakat felet. Det här gäller alltså inte skönhetsfel som repor i parketten eller mindre skador på dörrkarmar. Det gäller om exempelvis vitvarorna inte fungerar under en lägre tid eller om det är fel på toaletten så du inte kan använda den. Här är det viktigt att komma ihåg att du är skyldig att meddela din hyresvärd så fort det uppkommer en skada, oavsett om du har orsakat den eller inte. I det fall det är du som har orsakat skadan måste du själv ersätta din hyresvärd för det som skett.

Du bestämmer när hyresvärden får komma in i lägenheten

Även om hyresvärden egentligen äger lägenheten har du rätt att neka hen tillträde. Det gäller om hyresvärden inte har meddelat dig i förväg att hen tänker komma förbi och titta in. I de allra flesta fall brukar däremot inte hyresvärdar vilja titta in om det inte är för att kolla skicket på lägenheten. Till exempel i det fall hen har fått ett klagomål av dig som hen behöver kolla upp. Och är det så ska hyresvärden meddela dig när hen tänker besöka din lägenhet.

Då har du rätt att säga upp avtalet

Skulle din lägenhet ha väldigt stora fel eller om lägenheten kan vara en hälsofara, till exempel om det finns mögelskador, har du rätt att säga upp hyresavtalet. Det gäller om din hyresvärd inte tar tag i problemet och gör något för att åtgärda skadorna. En av de viktigaste punkterna i dina rättigheter som hyresgäst är att du ska kunna känna dig trygg och säker i lägenheten du hyr.

Boka jurist

Behöver du hjälp av en expert inom hyres- och boendefrågor? Då kan du boka ett samtal med Carl Seffer i appen Kliently.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Har du hört talas om begreppet hemtagningsbegäran?

Om du har ett barn som är LVU-placerad kanske du har stött på begreppet hemtagningsbegäran. En hemtagningsbegäran gör man för att få hem sitt barn igen om barnet är omhändertagen. Anser socialnämnden att ett barn far illa i sitt hem kan de gå in och LVU-placera barnet på ett särskilt hem. Det händer inte ofta, men när det väl händer finns det vissa regler och processer man måste följa för att säkra att barnet är tryggt och har det bra.

LVU är en tvingande lag och förkortning av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen finns för att se till att barn som råkar illa ut i hemmet kan bli omhändertagna och förhoppningsvis då få det bättre. Anledningarna till att ett barn omhändertas kan både handla om hemförhållanden som om barnets beteende. Och ibland kanske barnet behöver långvarig LVU-vård. Medan det också finns tillfällen då barnets familj kan göra nödvändiga förändringar för att säkra att barnet kan leva ett tryggt liv hemma.

Innan ett barn blir LVU-placerad gör Socialnämnden en bedömning som bekräftar att barnets hälsa och/eller utveckling far illa av att bo hemma. Även domstolen måste fastställa att den bedömningen är korrekt innan det är möjligt att LVU-placera ett barn. Därefter ska socialnämnden minst varje halvår utvärdera på nytt om barnet även fortsatt behöver LVU-vård.

Vad händer vid en hemtagningsbegäran?

Om du vill få hem ditt barn som är LVU-placerad kan du göra en hemtagningsbegäran. Det kan barnet också göra om hen har fyllt 15 år. Då utreder socialtjänsten ifall det är rimligt att avsluta barnets LVU-vård. Socialtjänsten har bara upp till fyra månader på sig att göra färdigt sin utredning. När den är gjord fattar socialnämnden ett beslut baserat på den. Godkänner inte socialnämnden din hemtagningsbegäran kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

För att göra en hemtagningsbegäran får du hjälp av ett offentligt biträde. Du behöver inte betala för ditt offentliga biträde utan det är staten som står för de kostnaderna. Innan du gör en hemtagningsbegäran måste du se över anledningarna till varför barnet LVU-placerades från första början. Om det berodde på anledningar som du som vårdnadshavare har kontroll över måste du göra de förändringar socialnämnden anser att du ska göra innan barnet kan återvända hem. Om den negativa situationen för barnet inte har förändrats blir din hemtagningsbegäran inte godkänd.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Vita snäckor på marken med en av snäckorna i regnbågens färger och ska symbolisera diskriminering.

Frågan kanske låter märklig, diskriminering borde väl alla veta vad det är? Men faktum är att det är skillnad på att bli diskriminerad och exempelvis orättvist behandlad. För att en handling ska räknas som diskriminerande krävs det att handlingen uppfyller ett antal krav. Först och främst måste diskrimineringen grunda sig i en persons kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Dessutom finns det sex former av diskriminering enligt svensk lag som handlingen måste stämma överens med. Nedan berättar vi mer om vilka typer av handlingar som räknas som diskriminerande.

1. Direkt diskriminering

När man pratar om direkt diskriminering menar man situationer där en person blir sämre behandlad än någon annan. Då måste man kunna jämföra situationerna för att det ska räknas som direkt diskriminering. Den här typen av diskriminering kan ske i flera situationer och man gör därför alltid en enskild bedömning av varje situation. Till exempel kan det räknas som diskriminering om du inte blir kallad till en anställningsintervju när du har ett utomnordiskt etniskt ursprung samtidigt som en person med nordiskt etniskt ursprung och samma eller liknande meriter som dig blir kallad. Eller om du är kvinna och har lägre lön än din manliga kollega trots att ni har samma eller liknande erfarenhet och kompetens.

2. Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering handlar i stället om situationer som kan verka neutrala men som indirekt missgynnar en viss grupp människor. Vissa regler och riktlinjer kan vara diskriminerande trots att alla måste följa dem. Det kan handla om indirekt diskriminering om riktlinjen för ett jobb är att det är meriterande med körkort trots att jobbet i sig kan utföras utan att du kör bil. Detta eftersom riktlinjen missgynnar många funktionsnedsatta som inte har möjlighet att ta körkort.

Det är bara verksamheter som omfattas av diskrimineringslagen som kan bli dömda för diskriminering. Systembolaget får exempelvis särbehandla utifrån ålder och inte sälja alkohol till minderåriga. I det fallet kan du inte hävda att de är indirekt diskriminerande mot dig om de nekar dig köp när du inte kan visa upp giltig legitimation.

3. Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet som diskriminering handlar om hur en verksamhet är anpassad för människor med funktionsnedsättning eller särskilda behov. Verksamheter är skyldiga att se till att människor med funktionsnedsättning kan ta del av verksamheten på ett likvärdigt sätt som människor utan funktionsnedsättning. Det finns också andra särskilda lagar och regler kopplade till tillgänglighet som finns till för att underlätta för funktionsnedsatta och öka tillgängligheten. Exempel på såna lagar är skollagen och arbetsmiljölagen.

Hur en verksamhet ska göra för att anses vara tillgänglig beror på flera faktorer. Bland annat kollar man på verksamhetens ekonomi och praktiska förutsättningar innan man bedömer hur den ska anpassas.

4. Trakasserier som diskriminering

Trakasserier handlar om att kränka en annan person eller en grupp människor. Det kan handla om nedsättande kommentarer, utfrysning, gester och liknande. Personen som blir utsatt för trakasserier avgör om handlingen är kränkande. Personen som blir utsatt måste också vara tydlig med att handlingen är kränkande för att det ska räknas som trakasserier. En förutsättning för att kunna hävda att något är trakasserande är att personen som trakasserar får det klargjort för hen. Däremot finns det såklart situationer som är så uppenbart kränkande att personen som blir trakasserad inte behöver säga ifrån.

5. Sexuella trakasserier

Precis som det låter handlar sexuella trakasserier om handlingar som är kränkande och av sexuell natur. Exempel på sexuella trakasserier är kommentarer med sexuella anspelningar, när någon tafsar och liknande. Även situationer där en person påstår att hen menat väl kan ses som sexuella trakasserier om de är av sexuell natur och personen som blir utsatt upplever obehag.

Vid sexuella trakasserier räcker det dessutom att handlingen i sig är trakasserande för att det ska räknas som diskriminering. Du behöver inte också hänvisa till att du är kvinna, funktionsnedsatt eller liknande för att kunna hävda att handlingen har varit diskriminerande.

6. Instruktioner att diskriminera

Det räknas också som diskriminering om en person tvingar någon annan att diskriminera. Till exempel får inte butikschefer säga till sina anställda att de ska neka en viss grupp människor från att komma in i butiken. Och restaurangägare får inte säga till sin personal att de inte får servera en viss grupp människor. För att det ska räknas som instruktioner att diskriminera måste det finnas ett beroendeförhållande mellan personen som ger instruktionen och personen som får den.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Innehåller er cookie-policy alla nödvändiga uppgifter?

Företag som vill lära känna sina användare och analysera deras beteenden kan använda sig av cookies för att göra det. Det är ett riktigt bra sätt att bli bättre på att ge era användare den information som gynnar dem bäst. Använder ni cookies på er hemsida måste ni ha en cookie-policy där ni informerar om hur ni använder cookies.

De flesta hemsidor använder sig av cookies, det vill säga små textfiler med information som användarnas webbläsare lagrar. Genom att webbläsaren sparar cookies blir användarens upplevelse av sajten smidigare. Det är till exempel på grund av att det sparas cookies som en användare kan samla produkter i en varukorg som sedan ligger kvar tills nästa gång användaren besöker sajten. Det är också på grund av cookies som användare bara behöver logga in på sajter en gång och sen kan ange att hen vill fortsätta vara inloggad även efter att hen har stängt ner webbläsaren.

Det här ska er cookie-policy innehålla

Er cookie-policy måste vara tydlig och lätt att förstå. Användarna ska snabbt kunna veta vad det innebär att acceptera eller inte acceptera cookies. Helt enkelt vilka konsekvenserna är för respektive val. Dessutom ska er policy innehålla:

• vad cookies är. Användaren ska snabbt kunna förstå vad cookies är och hur de fungerar.
• hur och varför ni använder cookies. Här behöver ni inte gå in i detaljer utan ska övergripande och tydligt förklara vilken typ av cookies ni använder er av samt vilket syftet är. Som en separat punkt i det här avsnittet anger ni också om ni använder cookies från en tredje part, exempelvis om ni använder er av Google Analytics.
• hur användaren gör för att inaktivera cookies. Här ska användaren både få information om hur hen inaktiverar cookies och vad som händer när hen gör det. Du kan också länka till andra sidor där användaren kan följa anvisningar för hur man inaktiverar cookies. I det här avsnittet förklarar du också hur användarna raderar de cookies som redan har sparats.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Var noga med att skydda dig mot kortbedrägerier

Enligt BRÅ har antalet kortbedrägerier ökat med 70% under årets första hälft jämfört med samma period 2022. Det gäller bedrägerier där det inte är det fysiska kortet som har stulits utan det är människors kortsiffror som har utnyttjats. Det är en stor ökning av den här typen av brott och det finns en del saker du kan göra för att skydda dig själv mot kortbedrägeri.

Det viktigaste är såklart att aldrig lämna ut ditt kortnummer till någon. På många sajter på internet kan man betala genom att uppge kortnummer. Även i de fallen är det viktigt att vara försiktig. Handla bara på sajter du känner igen och som du vet är seriösa. Är det en sajt du inte känner till kan du kolla vad andra har sagt om just den butiken. Kolla butikens egna omdömen, både på deras hemsida och i kommentarerna på deras sociala medier. Kolla också om du hittar omdömen om butiken hos en oberoende omdömessajt. Sök på Google och se om det finns artiklar eller forum där andra varnar för att handla på den sajten.

Alla banker har olika säkerhetslösningar för kortköp. Dessa kan du både aktivera och avaktivera. Hör med din bank vad som gäller för ditt kort och rådgör med dem vilket säkerhetsalternativ som passar dig bäst.

Kortbedrägeri är ett problem både på nätet som i verkliga livet

Ibland kan exempelvis bankomater och bensinpumpar riggas för att samla in kortuppgifter som sedan används i bedrägeribrott. Det kanske inte alltid är lätt att se om en bankomat eller bensinpump du tänker använda är riggad men det finns vissa saker du kan hålla koll på. Kan du vicka på knappsatsen eller kortläsaren är det bäst att låta bli att använda ditt kort just där.

En lösning som är effektiv men kan kännas krånglig för den som handlar mycket på nätet är att alltid ha en spärr aktiverad för internetköp. Den spärren kan du sen öppna upp när du vill handla på nätet. Även om det kan kännas omständigt är det här en lösning som funkar bra för att förhindra att du blir utsatt för kortbedrägerier.

Om du redan har blivit utsatt för kortbedrägeri ska du spärra ditt kort och sen polisanmäla brottet direkt. Kortet spärrar du genom att ringa in till din bank och för att anmäla brottet ringer du 114 14.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag

Kolla upp vad som gäller innan du reser

Det har gått några år sen Brexit och den initiala chocken har lagt sig. Men även om livet har gått vidare kan det vara svårt att veta vad som gäller vid resor till Storbritannien efter Brexit. Därför har vi listat allt du behöver ha koll på så du kan lägga mer tid på att njuta av resan.

För att resa till Storbritannien måste du numera ha ett giltigt pass. Det är den enda id-handling de accepterar för dig som vill komma in i landet. Det gäller oavsett varför du reser dit och vilket land du har rest ifrån. I vissa fall behöver du också ha visum för att få komma in i landet. Ska du åka till Storbritannien för att jobba eller studera behöver till exempel ha visum. Men åker du dit som turist eller för att besöka någon du känner behöver du inte ha det så länge du inte stannar längre än sex månader. Det gäller även vid tjänsteresor då du åker dit för möten eller konferenser. Däremot behöver du ha visum oavsett varför du åker dit om du tänker stanna längre än sex månader.

Storbritannien efter Brexit – vad gäller när du är i landet?

När du väl är i Storbritannien kan du använda både ditt nationella körkort och det europeiska sjukförsäkringskortet om det skulle behövas. Däremot är det bra att ordna ett internationellt körkort om du planerar att köra där. Ett internationellt körkort är en översättning av ditt svenska körkort. Det kan du använda när du planerar att köra i länder utanför Sverige. Däremot kan du inte köra med enbart det internationella körkortet utan måste ha med ditt svenska körkort också. Planerar du att resa mellan Irland och Nordirland kan du göra det fritt fram till 1 januari 2025.

En bra sak att tänka på vid resor till Storbritannien efter Brexit är att kolla vilka priser som gäller för ditt mobilabonnemang. Tidigare fick inte mobiloperatörer ta ut extra avgifter när man reste till Storbritannien men numera är det tillåtet. Se därför till att du har koll på priserna så du inte får en oönskad överraskning med din nästa faktura. Det här gäller både samtals-, sms- och surfkostnader.

Ladda ner appen Kliently och få hjälp redan idag