För att veta när man får semesterersättning är det viktigt att först förstå skillnaden på semesterlön och semesterersättning. Semesterlön är den lön du får när du har semester. Den består av din vanliga lön plus ett tillägg som gör att du får lite mer betalt under en semesterdag än under en vanlig arbetsdag. Det här är för att se till att vi faktiskt tar ut vår semester och får den vila och avbrott vi behöver från arbetet.

Semesterersättning är den ersättning du har rätt till för de semesterdagar du inte har tagit ut. Om du väljer att spara semesterdagar, eller om du slutar på ett arbete och har semesterdagar kvar så har du alltså rätt till semesterersättning för de dagarna.

När får man semesterersättning?

Din semesterersättning får du när du:

• slutar på ditt jobb och har semesterdagar kvar som du inte har tagit ut.
• har en anställning där du inte har rätt till betald semesterledighet.
• arbetar kortare uppdrag, exempelvis om du har en timanställning eller arbetar i ett projekt utan någon fast semester.

Om du har en tillsvidareanställning får du vanligtvis din semesterersättning utbetald när du slutar på ditt jobb. Då får du ersättningen antingen tillsammans med din sista lön, eller utbetald separat i tillsammans med slutlönen.

När du har ett fast jobb

När du har en tillsvidareanställning får du vanligtvis betald semester i stället för semesterersättning. Det betyder att du på din lönespecifikation kommer att se hur många betalda semesterdagar du har tjänat in och sparat sen tidigare. Du ser alltså vanligtvis inte hur stor ersättningen är för de dagarna.

Enligt semesterlagen får din arbetsgivare inte betala ut din semesterersättning löpande om du har en fast anställning utan ett slutdatum. När du säger upp dig, eller blir uppsagd, har du rätt att få semesterersättning för de semesterdagar du har tjänat in men inte hunnit ta ut.

Semesterersättningen brukar man räkna ut såhär:

• Intjänade semesterdagar × dagslön × semestertillägg

Om du blir uppsagd under prövotid eller om ditt jobb upphör utan att du arbetat ett helt semesterår, har du ändå rätt till semesterersättning för den tid du hunnit arbeta.

Semesterersättning vid korta uppdrag

Vid tillfälliga anställningar, exempelvis inom vård, handel eller restaurang, betalar arbetsgivaren ofta ut semesterersättning tillsammans med lönen. Då ska det stå tydligt specificerat på din lönespecifikation hur stor ersättningen är när du får semesterersättningen utbetald. Vanligtvis är det ett tillägg på 12 procent av din lön.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Dlovan Kassab,
Samir Baraka

LVU är en lag som ger socialtjänsten möjlighet att omhänderta barn och unga under 21 år utan vårdnadshavarnas eller den unges samtycke. Det gäller bara om det finns en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling. LVU är en förkortning och står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med lagen är att skydda barn och unga i situationer där det inte räcker med frivilliga insatser.

När kan LVU användas?

LVU kan bli aktuellt i två huvudfall:

• Om hemförhållandena är skadliga
  När barnet far illa i hemmet på grund av till exempel våld, missbruk, psykisk ohälsa eller att vårdnadshavarna inte tar hand om barnet så som de ska.
• Barnets eget beteende är skadligt
  När barnet utsätter sig själv för allvarlig fara genom exempelvis missbruk, kriminalitet eller annat destruktivt beteende.

Innan socialtjänsten använder sig av LVU ska de alltid försöka hjälpa familjen först. Det gör de genom att ge förslag på frivilliga insatser familjen kan göra för att barnets situation ska bli trygg.

Så går processen till

1. Utredning
   Socialtjänsten gör en utredning enligt socialtjänstlagen. Om de bedömer att LVU kan vara nödvändigt ber de om bland annat läkarintyg, skolrapporter och samtal med barnet och föräldrarna.
2. Akut omhändertagande
   I vissa fall kan socialtjänsten omhänderta ett barn direkt, om det är brådskande. Då är det socialnämnden eller ordföranden i nämnden som bestämmer att barnet behöver akut hjälp.
3. Beslut i förvaltningsrätten
   Förvaltningsrätten måste fastställa ett beslut om vård enligt LVU. Vårdnadshavarna får ett juridiskt ombud. Om barnet är tillräckligt gammal får hen också ett juridiskt ombud och rätten ser över om ärendet uppfyller lagens krav.

Vad händer efter omhändertagandet?

När ett barn blir omhändertaget blir hen placerat i ett jourhem, familjehem eller HVB-hem. Målet är att barnet ska få en trygg miljö där hen kan utvecklas och må bra. Så länge det inte är skadligt för barnet har barnet också rätt till kontakt med sina föräldrar, även efter ett omhändertagande.

Efter ett barn blir omhändertaget fortsätter socialtjänsten att följa upp både hos barnet och föräldrarna för att se om och när barnet kan flytta hem igen. När det inte längre finns skäl att hålla ett barn omhändertaget upphör vården enligt LVU. Målet med LVU är alltid att skydda barnet – inte straffa föräldrarna.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Sofia Hollström,
Samir Baraka,
Aja Wadii

När en närstående har avlidit behöver du deklarera dödsboets inkomster för det aktuella året. Hos Skatteverket kan du deklarera dödsbo digitalt. Det är viktigt att du gör det i tid, och att du har koll på vad som gäller vid enetuell skatteåterbäring eller kvarskatt.

Deklarera dödsbo digitalt genom e‑tjänst

Skatteverkets e-tjänst ger dig störst möjlighet att ändra och justera i dödsboets deklaration. När du ska deklarera för ett dödsbo får du vanligtvis koder som du kan använda för att komma åt deklarationen. Om du inte har fått koder kan du i stället ansöka om att bli deklarationsombud.

Det enklaste sättet att bli deklarationsombud är genom att fylla i en ansökan direkt på Skatteverkets hemsida. När din ansökan är godkänd loggar du bara in med din e-legitimation för att komma åt deklarationen.

Deklarera i Skatteverkets app

I Skatteverkets egna app kan du också deklarera. Även då loggar du in med din e-legitimation eller med dödsboets koder. Appen finns att ladda ner både för Android och iOS och är bra om deklarationen är enkel och du inte behöver göra särskilt många ändringar i den.

Om dödsboets deklaration är komplicerad, eller om du behöver göra vissa ändringar, kan du behöva använda e-tjänsten i stället för appen.

Deklarera dödsbo digitalt via SMS

Om du inte kommer göra några ändringar i deklarationen kan du också deklarera genom att skicka ett SMS med dödsboets personnummer eller dödsbonummer och underskriftskod till 71144. Du kommer att få en kvittens inom cirka tio minuter så du kan vara säker på att du har gjort rätt.

För att kunna deklarera via SMS måste du ha ett svenskt mobilabonnemang.

Deklarera genom telefonsamtal

Du kan också ringa Skatteverkets deklarationstelefon och godkänna deklarationen. Även i det här fallet kan du bara godkänna deklarationen, du kan alltså inte göra några ändringar i den. När du har godkänt deklarationen kommer ett automatiskt inspelat bekräftelsemeddelande spelas upp så du kan vara säker på att deklarationen är inskickad.

Skatteåterbäring eller kvarskatt

Efter deklarationen får dödsboet ett slutskattebesked. Där står det om det finns skatt att få tillbaka eller om dödsboet behöver betala in mer skatt.

Skatteåterbäring

Om dödsboet har skatt att få tillbaka blir pengarna utbetalda till det konto som är registrerat hos Skatteverket. Finns inget konto registrerat, skickar Skatteverket istället en utbetalningsavi till dödsboets adress.

Det går inte att registrera ett bankkonto som tillhör en dödsbodelägare. Och har dödsboet redan fått ett dödsbonummer kan du inte längre registrera ett bankkonto. I vissa fall kan Skatteverket däremot göra en utbetalning till ett aktivt konto i dödsboets namn. För det behöver dem ett bankintyg och en skriftlig begäran som är undertecknad av alla dödsbodelägare.

Kvarskatt

Om det finns skatt kvar att betala efter att ni har deklarerat dödsboet digitalt använder ni de tillgångar som finns i dödsboet för att betala in skatten. Det är först efter att kvarskatten är betald som ni kan dela upp resten av tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Om det inte finns några tillgångar för att betala in eventuell kvarskatt behöver dödsbodelägarna vanligtvis inte betala det ur egen ficka. I stället förs skatten över som skuld till Kronofogden, för att sen skrivas av efter fem år.

Viktigt att komma ihåg

• Alla delägare i dödsboet måste godkänna att deklarationen skickas in.
• Du ska alltid få kvittens när deklarationen är inskickad, oavsett hur du skickar in den.
• När deklarationen är inskickad är det slutskattebeskedet som reglera återbäring eller kvarskatt.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Marie-Louise Silfwerax,
Samir Baraka

Om ditt barn blir sjuk under semestern kan du byta semester mot vab (vård av barn), men bara om ni uppfyller vissa villkor. Se till att du har koll på vad som gäller och att du följer rätt process om ditt barn skulle bli sjuk under er semester.

När är det tillåtet att byta semester mot vab?

Du kan bara avbryta semestern och vabba om ditt barn blir sjukt medan ni är i Sverige, ett annat EU/EES‑land eller Schweiz. Om ditt barn blir sjuk måste du också:

• kontakta din arbetsgivare och meddela att du vill byta semester mot vab.
• avbryta din semester och sluta ta ut semesterdagar. Du kan inte få både vab-ersättning och ta ut semesterlön för samma dagar.

Om du befinner dig i ett land utanför EU/EES under semestern

Som regel kan du inte byta semester mot vab om ni befinner er i ett land utanför EU/EES. Däremot kan du vabba om ditt barn blir sjuk innan ni reser bort. I det fallet behöver du få ett särskilt medgivande från Försäkringskassan innan ni åker bort,

Så gör du i praktiken:

1. Kontakta arbetsgivaren så snart som möjligt och be om att få byta semester mot vab. Det bästa är om du kontaktar din arbetsgivare samma dag som ditt barn blir sjukt.
2. Ansök om ersättning hos Försäkringskassan digitalt – gör det senast 90 dagar efter första vab‑dagen  
3. Om barnet är sjukt längre än en vecka kan du behöva läkarkontakt och intyg  

Särskilda situationer att känna till när du vill byta semester mot vab

Om du är lärare med semestertjänst, gäller samma regler och du kan byta semester mot vab.

Vabbar du en längre period för ett mycket sjuka barn (till exempel om barnet blir inlagd på sjukhus) gäller särskilda regler om obegränsade dagar och läkarutlåtande.

Din arbetsgivare får inte kräva läkarintyg, men kan begära bevis från Försäkringskassan om hen upplever att du inte har behövt vabba under semestern.

Vad händer med semesterdagarna du ansökte om från start?

De semesterdagar du ansökte om, som du sedan byter mot vab, hamnar på din semesterpott igen. Det betyder att om du ansökte om 20 semesterdagar och byter 5 av dem mot vab, så kommer du kunna ta ut de 5 dagarna som semester vid ett senare tillfälle. När och hur du tar ut dem är något du och din arbetsgivare behöver komma överens om.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Dlovan Kassab,
Samir Baraka

Att få sitt körkort indraget kan påverka både vardagen och friheten rejält. Oavsett om det handlar om fortkörning, rattfylleri, medicinska skäl eller andra omständigheter finns det flera saker du kan göra för att förstå situationen och få tillbaka ditt körkort.

Ta reda på orsaken

Det första steget är att förstå varför ditt körkort blev indraget. Det påverkar vilka steg du behöver ta sen.

• Trafikbrott
  Vanliga orsaker är fortkörning, rattfylleri eller vårdslös körning. Beroende på hur allvarligt brottet är kan spärrtiden – alltså hur länge körkortet är indraget – variera.
• Medicinska skäl
  Om du har en sjukdom som påverkar din körförmåga behöver du oftast ett nytt läkarintyg som visar att du kan köra säkert igen.

Överklaga beslut vid indraget körkort

Du kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten om du tycker att det är felaktigt. Då kan du överklaga både själva indragningen och hur lång spärrtiden är. Du måste skicka in en överklagan inom den angivna tiden, ofta tre veckor. Det är viktigt att du då har tydliga argument, till exempel att du har genomgått rehabilitering eller att du visar att du är ångerfull om det gäller ett allvarligt trafikbrott. För att vara säker på att din överklagan är komplett kan du be en jurist skriva den åt dig. Eller så kan du också be en jurist bara titta igenom din överklagan innan du skickar in den.

Utbildning och rehabilitering

Har du fått indraget körkort på grund av exempelvis rattfylleri kan du behöva gå en trafiknykterhetskurs. En sån kurs brukar bestå av både teoretiska och praktiska delar och finns till för att minska risken för framtida trafikbrott.

Ibland kan Trafikverket kräva att du går en förarutbildning eller annan relevant kurs för att kunna få tillbaka körkortet. Det gäller särskilt om det handlar om allvarliga trafikbrott eller om du tidigare haft problem med att följa trafikregler. Och i vissa fall kan du behöva göra om både teoriprov och uppkörning.

Villkorlig återfångst vid indraget körkort

Det finns tillfällen då du kan ansöka om att få tillbaka ditt körkort på prov, med särskilda villkor. Det kallas villkorlig återfångst och gäller om du visar att du är en säker och ansvarsfull förare. Men under prövotiden får du inte begå nya trafikbrott – då kan du få ditt körkort återkallat igen.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Samir Baraka

När du polisanmäler ett brott gör man först en förundersökning. Det är en noggrann process där polis eller åklagare samlar bevis för att kunna avgöra om det finns tillräckligt med bevis och underlag för att kunna åtala den misstänkte.

Det här händer under en förundersökning

Efter din anmälan bedömer polisen om de ska utreda ärendet. Om de bestämmer att de ska det påbörjar en förundersökning. Då söker polisen efter bevis och dokumenterar dem. Det kan exempelvis vara spår, skador eller föremål från brottsplatsen. Man genomför också förhör med personer som kan vittna; som dig själv, den eller de som är misstänkta och andra vittnen.

Om du blir kallad till förhör under förundersökningen kan det ske både på plats, via telefon eller på polisstation. Det är viktigt att du tar dig till förhöret när du blir kallad. Du får reseersättning för att ta dig till förhöret. Du kan också ha med dig en stödperson för att känna dig trygg.

Åklagarens roll

Både polis och åklagare kan leda en förundersökning. Vem som gör det beror på hur allvarligt brottet är.

Om utredningen leds av en åklagare beslutar hen vilka åtgärder man ska ta. Det kan till exempel handla om vilka personer man ska förhöra, om man ska göra en husrannsakan eller om man behöver utföra tvångsprov, som DNA‑prov. Åklagaren avgör också om man ska anhålla eller begära en misstänkt häktad.

Beslut: åtal eller nedläggning

När bevisen är samlade avgör åklagaren om det finns tillräcklig grund för åtal. Om det gör det går ärendet vidare till rättegång.

Om åklagaren bedömer att bevisen i förundersökningen inte räcker kan hen i stället lägga ner utredningen. Då får du alltid besked om varför och kan begära att beslutet blir prövat på nytt om det kommer in nya uppgifter.

Kom ihåg att även om en förundersökning läggs ner kan du fortfarande ha rätt till brottsskadeersättning om det är du som har blivit utsatt för brottet.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Sofia Hollström

Nej, det stämmer inte att socialtjänsten kidnappar barn. Däremot har de enligt lagen rätt att omhänderta ett barn i vissa allvarliga situationer – men det sker alltid genom en juridisk process och med ett godkännande från domstol.

Hur går ett omhändertagande till?

Det börjar ofta med att socialtjänsten får oroande information om barnets situation, till exempel att det finns fara för barnets hälsa eller utveckling. Socialtjänsten kontaktar då föräldrarna för att samarbeta med dem, erbjuda stöd och försöka förbättra situationen för barnet i hemmet.

Om det finns en bedömning att barnets situation är akut farlig, kan socialtjänsten ansöka om ett omedelbart omhändertagande hos förvaltningsrätten. Bedömer förvaltningsrätten att det verkligen finns risk att barnet är utsatt för allvarlig fara, försummelse eller missförhållanden kan de fatta ett beslut om LVU. Då får socialtjänsten rätt att omhänderta barnet med tvång.

Kan socialtjänsten eller polisen “kidnappa” barn?

Ett omhändertagande enligt LVU är ingen kidnappning, eftersom det bygger på ett rättsligt beslut som förvaltningsdomstolen har fattat. Det finns tydliga regler som styr ett beslut om LVU:

• Socialtjänsten måste bevisa att barnet riskerar att fara illa om barnet stannar kvar i hemmet.
• Det är alltid en domstol som bestämmer om ett LVU-omhändertagande ska göras. Socialtjänsten kidnappar alltså inte barn.
• Polisen får kallas in bara för att utföra omhändertagandet.

Vad kan föräldrarna göra?

1. Överklaga till förvaltningsrätten
   Du kan alltid överklaga ett beslut om LVU. Då kommer man pröva ärendet rättsligt.
2. Begära omprövning
   Du kan begära att förvaltningsrätten ser över beslutet när du har gjort de förändringar du behöver göra för att säkerställa att ditt barn är trygg i hemmet.
3. Få juridiskt stöd
   LVU-ärenden är komplexa, vilket kan vara en anledning varför många tror att socialtjänsten kidnappar barn. Därför kan du ibland behöva anlita en jurist eller få rättshjälp som har bättre koll på vad lagen säger.
4. Samarbeta med socialtjänsten
   Socialtjänsten kan ge stöd i form av kontaktfamiljer, vårdplaner eller andra insatser för att undvika ett tvångsomhändertagande. Genom att samarbeta aktivt med dem kan du förenkla processen.

Det finns mycket felaktig information om att socialtjänsten kidnappar barn. Om du är orolig är det viktigt att prata med någon som arbetar med LVU-frågor så du kan få korrekt information redan från början.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Sofia Hollström

I Sverige har alla anställda rätt till semester enligt semesterlagen. Det vanligaste är att man har 25 semesterdagar per år. Om du är nyanställd eller jobbar deltid kan det vara svårt att veta exakt hur många dagar du har rätt till och hur de räknas ut per månad. Här reder vi ut vad som gäller.

Så räknas semesterdagarna ut

När du börjar ett nytt jobb tjänar du in semesterdagar under ett så kallat semesterår eller intjänandeår. Ett semesterår börjar alltid 1 april och slutar 31 mars året därpå. Under den perioden tjänar du in ungefär 2,08 semesterdagar per månad som du har rätt att få betalt för, om du arbetar heltid, fem dagar i veckan.

Om du till exempel börjar arbeta i juli och jobbar resten av semesteråret, hinner du tjäna in 19 semesterdagar:

• Från 1 juli till 31 mars året därpå hinner du jobba 9 månader.
• 2,08 x 9 månader=18,72
• 18,72 ska du avrunda uppåt till 19 dagar, vilket är det antal dagar du kan ta ut som betald semester året därpå.

Så många semesterdagar får man per månad vid deltidsarbete

Semesterlagen räknar inte timmar, bara arbetsdagar per vecka. Du har fortfarande rätt till semesterledighet som motsvarar 25 dagar, men antalet dagar räknas om beroende på hur många dagar i veckan du arbetar.

Några exempel:

• Jobbar du i genomsnitt 4 dagar i veckan får du 80 % av 25 dagar = 20 semesterdagar per år.
• Jobbar du 3,5 dagar i veckan blir det 70 % av 25 = 17,5 dagar, som avrundas uppåt till 18 dagar.

Du kan bara ta ut semesterdagar som hela dagar och bara på dagar du normalt skulle ha arbetat.

Om du inte har hunnit jobba ihop tillräckligt många betalda semesterdagar kan du fortfarande ta ut obetalda semesterdagar. Det innebär helt enkelt att du får rätt att vara ledig, men du får ingen lön under ledigheten. Semesterersättning eller semesterlön räknas oftast ut enligt regler i kollektivavtal eller enligt en lagstadgad formel.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Dlovan Kassab,
Samir Baraka

Från den 17 juni 2025 gäller ett nytt försörjningskrav för den som söker arbetstillstånd i Sverige. Du måste ha en lön som är lika stor som minst 80% av den nuvarande svenska medianlönen, vilket enligt SCB numera ligger på 37  100 kronor per månad före skatt. Det betyder alltså att nytt försörjningskrav för arbetstillstånd ligger på minst 29 680 kronor per månad före skatt.

Vilka påverkas av förändringen?

Alla ansökningar som kommit in från och med 17 juni 2025 och senare måste uppfylla det nya försörjningskravet. Det gäller då både nya ansökningar om arbetstillstånd och ansökningar om förlängning av arbetstillstånd. Men har du skickat in din ansökan innan den 17 juni gäller i stället tidigare försörjningskrav. Det är alltså datumet för när du skickade in din ansökan som styr vilket försörjningskrav som gäller, inte datumet då Migrationsverket ger dig ett beslut i ditt ärende.

Det tidigare försörjningskravet för arbetstillstånd låg på 28 480 kronor per månad före skatt, och gäller alltså för ansökningar som kom in 18 juni 2024–16 juni 2025.

Vilka är undantagna försörjningskrav arbetstillstånd?

Alla som söker arbetstillstånd behöver inte uppfylla försörjningskravet om 29 680 kronor per månad före skatt. De som inte behöver det är:

• EU-/EES‑medborgare och deras familjer
• Säsongsarbetare
• De som ansöker om EU-blåkort eller ICT-tillstånd
• Au pairer
• Praktikanter genom internationella utbyten
• Praktikanter inom högre utbildning
• Forskare, idrottare och tränare

För de här grupperna gäller i stället andra regler.

Blir det ändringar igen?

Regeringen har pratat om att försörjningskravet för arbetstillstånd kan höjas igen. Man har till exempel diskuterat att försörjningskravet bör ligga på en nivå som motsvarar 100 % av medianlönen i Sverige, och inte 80% som är det som gäller nu. I så fall skulle ett sådant försörjningskrav ligga på 37 100 kronor per månad före skatt. Det här är däremot inget som är beslutat ska ske i dagsläget, utan det är än så länge bara diskussioner.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Anastasia Martin,
Aja Wadii,
Caroline Nabavieh

När en anhörig går bort måste du göra en bouppteckning. Det är ett juridiskt dokument som visar vilka tillgångar och skulder den avlidna personen hade, och vem eller vilka som ärver. Bouppteckningen skickar du in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet, vilket kan vara en stressfaktor i sorgen. Därför är det bra att i tid fundera över hur du vill gå tillväga – om du vill göra bouppteckningen själva eller om du vill få hjälp med bouppteckningen.

Vad ingår i en bouppteckning?

En bouppteckning innehåller:

• Uppgifter om den avlidna personen
• Information om efterlevande partner och arvingar
• En förteckning över alla tillgångar och skulder
• Eventuellt testamente, äktenskapsförord eller samboavtal
• Uppgifter om vem som företräder dödsboet

Bouppteckningen fungerar som ett bevis på vem som har rätt att företräda dödsboet. Du behöver den för att exempelvis kunna avsluta konton, sälja bostad eller säga upp abonnemang.

Gör bouppteckningen själv

Det är fullt möjligt att själv upprätta en bouppteckning i stället för att ta hjälp med bouppteckningen, särskilt om dödsboet är enkelt och det inte finns några oenigheter mellan arvingarna. Om så är fallet rekommenderar vi att du använder vår avtalstjänst där du för varje steg får guidning så bouppteckningen blir korrekt och komplett. Innan du gör det är det viktigt att tänka på att:

• Du behöver samla in uppgifter om alla tillgångar och skulder.
• Du måste kontrollera vilka handlingar du behöver för att upprätta bouppteckningen (t.ex. testamente eller tidigare bouppteckningar).
• Två utomstående förrättningsmän och bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen.
• Du behöver skicka in bouppteckningen till Skatteverket inom fyra månader.

Att göra bouppteckningen själv kan vara billigare, men det kräver noggrannhet och tid. Om något blir fel kan det i sin tur fördröja hanteringen eller leda till att bouppteckningen inte blir godkänd.

Få hjälp med bouppteckning av en jurist

Om dödsboet är komplicerat, det finns oenigheter bland arvingar, eller om du exempelvis inte har tid eller ork att sätta dig in i reglerna, kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist. En jurist kan:

• Samla in och värdera tillgångar.
• Kontrollera att alla juridiska handlingar är i ordning.
• Se till att bouppteckningen följer lagens alla krav.
• Hjälpa till att undvika misstag som kan orsaka problem längre fram.

Att tänka på oavsett om du får hjälp med bouppteckningen eller inte

Vare sig du gör bouppteckningen själv eller tar hjälp är det viktigt att börja i tid. Samla alla papper, ta kontakt med banker och myndigheter och kontrollera vad som gäller i just ert fall. En korrekt bouppteckning underlättar för alla som är inblandade och gör det lättare att gå vidare med arv och andra praktiska frågor.

Behöver du juridisk hjälp?

Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Marie-Louise Silfwerax