Socialtjänst och omsorg
Juridisk hjälp vid orosanmälan
Har socialtjänsten fått en orosanmälan om ditt barn eller behöver du själv anmäla oro för ett barn? Vi hjälper dig att förstå vad som händer, förbereda kontakten med socialtjänsten och ta tillvara dina rättigheter genom processen.
- Svar inom ett arbetsdygn
- Erfarna jurister
- Digitalt – var du än är
Vad är en orosanmälan?

En orosanmälan görs till socialtjänsten när någon känner till eller misstänker att ett barn far illa. Det behövs inga bevis för att anmäla, men den som gör anmälan bör beskriva sin oro och sina iakttagelser så konkret som möjligt.
Privatpersoner rekommenderas att anmäla oro för ett barn. Personer inom exempelvis skola, vård och vissa myndigheter har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
En orosanmälan kan bland annat handla om misstanke om:
- våld, övergrepp eller försummelse
- missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa i familjen
- bristande omsorg eller en otrygg hemmiljö
- att barnet själv utsätter sig för allvarliga risker.
En anmälan betyder inte automatiskt att uppgifterna är riktiga eller att barnet kommer att omhändertas. Socialtjänsten ska bedöma barnets situation och behov av skydd eller stöd.
Vad händer efter en orosanmälan?
När socialtjänsten tar emot en anmälan görs först en bedömning av om barnet behöver omedelbart skydd. Därefter bedömer socialtjänsten om en utredning ska inledas.
Socialtjänsten kan kontakta barnet, vårdnadshavarna och andra personer som har information om barnets situation. Om en utredning inleds samlar socialtjänsten in det underlag som behövs för att bedöma barnets behov.
Processen kan leda till att:
- ärendet avslutas utan fortsatt utredning
- familjen erbjuds frivilligt stöd
- en utredning inleds och följs av beslut om insatser
- socialtjänsten vid allvarlig risk överväger mer ingripande åtgärder.
En orosanmälan är inte i sig ett beslut som går att överklaga. Möjligheten att överklaga beror på vilka beslut som fattas senare i ärendet.
Dina rättigheter som förälder vid en orosanmälan
Som vårdnadshavare ska du normalt få information om utredningen och möjlighet att beskriva din och barnets situation. Du får lämna uppgifter, bemöta påståenden och ge in handlingar som är relevanta för socialtjänstens bedömning.
Du har bland annat möjlighet att:
- fråga vad oron och utredningen gäller
- lämna din version av det som har hänt
- begära att få ta del av handlingar, med de begränsningar som kan följa av sekretess
- anlita ett juridiskt ombud som hjälper dig i kontakten med socialtjänsten
- begära tolk om du behöver det.
Om du anser att anmälan innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter är det viktigt att bemöta dem sakligt och styrka din version med relevant dokumentation.
Om du är orolig för ett barn
Du behöver inte veta säkert att barnet far illa för att kontakta socialtjänsten. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor och kan lämnas muntligt eller skriftligt.
Som privatperson kan du vara anonym om du inte uppger din identitet. Den som gör en anmälan inom ramen för sin anmälningsskyldighet får däremot inte vara anonym.
Oro för en vuxen
För vuxna finns inte samma generella förfarande och anmälningsskyldighet som vid oro för barn. Om du är orolig för en vuxen på grund av exempelvis psykisk ohälsa, missbruk, våld eller bristande förmåga att ta hand om sig själv kan du kontakta personens kommun, socialtjänsten eller vården.
Vilka åtgärder som är möjliga beror på situationen och på om personen samtycker till stöd. Särskilda regler kan bli aktuella om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda.
Hur vi kan hjälpa dig
Vi hjälper dig att förstå vad orosanmälan innebär, förbereda dig inför kontakten med socialtjänsten och agera utifrån barnets situation och dina rättigheter.
Juridisk rådgivning
Vi går igenom ärendet, förklarar reglerna och hjälper dig att förstå vad som kan hända härnäst.
Förberedelse inför möten
Vi hjälper dig att förbereda relevanta uppgifter, frågor och dokument inför samtal med socialtjänsten.
Yttranden och dokumentation
Vi hjälper dig att bemöta uppgifter och formulera skriftliga yttranden på ett tydligt och sakligt sätt.
Juridiskt ombud
Vi företräder dig i kontakten med socialtjänsten och hjälper dig om ärendet leder till en fortsatt rättslig process.
Få juridisk hjälp vid orosanmälan
Boka 15 minuter med en jurist för att få svar på dina frågor och gå igenom din situation.
Behöver du mer hjälp får du veta vilka möjligheter du har, hur vi kan hjälpa dig vidare och vad det skulle kosta. Anlitar du oss för ditt ärende dras kostnaden för de första 15 minuterna av från slutkostnaden.
Prata med en jurist
15 minuters juridisk rådgivning
Ett kort möte för snabb vägledning: få svar på dina frågor, förstå dina rättigheter och möjligheter och hur du kan gå vidare.
Behöver du mer hjälp? Du kan också boka längre tid med en jurist och få hjälp med en specifik uppgift eller en mer komplex situation.
Orolig för kostnaden? Delar av kostnaden kan i vissa fall täckas genom rättsskydd eller rättshjälp, och vi erbjuder delbetalning med Klarna. Läs om kostnader och finansiering →
Vi hjälper dig
Prata med en av våra jurister när du har fått information om en orosanmälan, behöver förbereda ett möte eller vill ha hjälp att bemöta uppgifter i en utredning.
Matilda Selander Persson
Jurist
Matilda arbetar huvudsakligen med arbetsrätt, affärsrätt, avtalsrätt, familjerätt och migrationsrätt. Hon talar svenska och engelska.
Florita Telhaj
Jurist
Florita är specialiserad inom migrationsrätt, affärsjuridik, avtalsrätt oh arbetsrätt. Utöver svenska och engelska talar Florita även flytande albanska och grekiska.
Wazima M. Aga
Jurist
Wazima har ett starkt engagemang för individens rättigheter och arbetar med migrationsrätt, förvaltningsrätt, socialrätt, familjerätt och avtalsrätt. Hon talar svenska, engelska, persiska och dari.
Aja Wadii
Jurist
Aja är specialiserad inom migrationsrätt, familjerätt och brottmål. Förutom svenska och engelska talar Aja även arabiska.
Nadja Hatem
Jurist
Nadja arbetar med familjerättsliga frågor – främst vårdnadsmål och internationella bortförandeärenden. Hon har även erfarenhet av brottmål. Hon talar svenska, engelska och arabiska.
Anuta Sjunghamn
Jurist
Anuta arbetar inom migrationsrätten – främst med asylärenden. Hon hjälper även i familjerättsliga tvister och brottmål. Anuta talar svenska, engelska och persiska.
Aleksandar Milic
Juristkonsult
Aleksandar Milic är specialiserad inom affärsjuridik och familjerätt och jobbar även som ombud i LVU-mål. Han talar svenska, serbiska, kroatiska och bosniska.
Mirella Nunes Siqueira
Juristkonsult
Mirella är specialiserad på affärsjuridik, ekonomisk familjerätt, arbetsrätt och konsumenträtt. Hon talar svenska, engelska, portugisiska och spanska.
FAQ
Vanliga frågor om orosanmälan
En privatperson får vara anonym genom att inte uppge sin identitet för socialtjänsten. Den som omfattas av anmälningsskyldighet och anmäler i sin yrkesroll får inte vara anonym.
Socialtjänsten bedömer först om barnet behöver omedelbart skydd och därefter om en utredning ska inledas. En anmälan leder inte automatiskt till en utredning eller ett omhändertagande.
Du ska normalt få möjlighet att lämna din version och bidra med relevant underlag. Du kan även ha rätt att ta del av handlingar, med de begränsningar som följer av sekretess, och anlita ett juridiskt ombud.
Själva orosanmälan går inte att överklaga eftersom den inte är ett myndighetsbeslut. Vissa beslut som fattas senare i processen kan däremot gå att överklaga.
Kom igång redan idag
Beskriv kort ditt ärende så kontaktar en jurist dig inom en arbetsdag. Din förfrågan är kostnadsfri och inte bindande.
