Migrationsöverdomstolen har meddelat en ny och vägledande dom. Domen har stor betydelse för de så kallade tonårsutvisningarna, det vill säga unga vuxna som riskerar att utvisas från Sverige efter att de har fyllt 18 år – trots att deras familjer får bo kvar. Den aktuella domen gäller en ung kvinna som fick uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till sin mamma.
När den unga kvinnan fyllde 18 år och ansökte om förlängning fick hon avslag. Man ansåg henne vara vuxen och att hon därför också kan klara sig själv. Migrationsverket menade även att den unga kvinnans relation till sin mamma inte var sådan att det fanns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem, annat än det naturliga familjeband som finns mellan föräldrar och deras barn. Inte heller tyckte Migrationsverket att den unga kvinnan hade en särskild anknytning till Sverige eller att en utvisning av henne skulle vara oproportionerlig enligt Europakonventionen.
Den unga kvinnan överklagade hela vägen upp till Migrationsöverdomstolen. Under våren 2025 meddelade domstolen att målet beviljats prövningstillstånd i syfte att domstolen skulle klargöra det rättsliga läget. Det tog flera månader för domstolen att pröva målet. Den 17 februari 2026 kom det slutliga beskedet – även Migrationsöverdomstolen säger nej till att förlänga kvinnans uppehållstillstånd.
Eftersom avgörandet kommer från den högsta nationella instansen för migrationsrätt fungerar det vägledande för Migrationsverket och migrationsdomstolarna när de ska bedöma ärenden om tonårsutvisningar.
Ingen automatisk rätt att stanna
Tidigare gav Sverige ofta permanent uppehållstillstånd vid anhöriginvandring. Detta innebar att barn som kommit till Sverige fick stanna kvar även i vuxen ålder, eftersom uppehållstillståndet som de fått var permanent. År 2021 ändrade man reglerna och började i stället bevilja tidsbegränsade tillstånd, vilket är en ordning som gäller än idag. Endast den som haft tidsbegränsat tillstånd i en viss tid kan få permanent uppehållstillstånd.
När ett barn fyller 18 år under tillståndstiden förändras de juridiska förutsättningarna för personen, vilket har lett till flera tonårsutvisningar på väldigt kort tid. De drabbade har helt enkelt inte hunnit få permanent uppehållstillstånd innan sin 18-årsdag. Media har särskilt uppmärksammat att man utvisar unga och skötsamma vuxna med starka band till Sverige, samtidigt som resten av deras familj fått permanent uppehållstillstånd eller till och med svenskt medborgarskap.
I Migrationsöverdomstolens nya avgörande understryker domstolen att det inte finns en automatisk rätt att stanna i Sverige efter 18-årsdagen. Inte heller medger Migrationsöverdomstolen en mer generös tolkning av de befintliga reglerna. När personen fyller 18 år ska myndigheterna pröva ansökan enligt reglerna för vuxna på det sätt som Migrationsverket och migrationsdomstolarna gjort och fortfarande gör.
Så ska myndigheterna pröva ansökan
Migrationsöverdomstolen förklarar tydligt i vilken ordning prövningen ska ske:
- Myndigheten ska först undersöka om det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan barnet och föräldern. Det räcker inte med vanliga familjeband. Det måste finnas något extra som gör att de inte kan leva åtskilda. Dessutom ska beroendet ha funnits redan i hemlandet, där barnet och föräldern ska ha levt i samma hushåll.
- Om det inte räcker ska myndigheten pröva om det finns synnerliga skäl på grund av särskild anknytning till Sverige. Det är en undantagsregel med hög tröskel, eftersom omständigheterna ska vara udda och ömmande.
- Därefter ska myndigheten bedöma om det finns synnerligen ömmande omständigheter, till exempel mycket svåra personliga förhållanden.
- Till sist ska myndigheten väga in rätten till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen. Det gör man genom en avvägning, där man bedömer om en tonårsutvisning är oproportionerlig i förhållande till statens intresse av att upprätthålla den reglerade invandringen.
I den aktuella domen har domstolen ansett att den unga kvinnan inte uppfyller kraven för någon av bestämmelserna om uppehållstillstånd. Även om hon bott några år i Sverige, gått i skola och arbetat samt har vänner och en pojkvän menar Migrationsöverdomstolen att hennes anknytning är för svag och att situationen inte är tillräckligt exceptionell.
Vad betyder domen för tonårsutvisningarna?
Domen visar att unga som fyller 18 år under sin tillståndstid har ett svagt rättsligt skydd mot utvisning. Det gäller även om deras familj bor kvar i Sverige. Det räcker alltså inte:
- Att man bor med sin förälder
- Att man har vänner i Sverige
- Att man har börjat arbeta, och/eller
- Att en separation känns svår eller att omständigheterna i hemlandet är besvärliga
Den som vill stoppa sin utvisning och får förlängt uppehållstillstånd måste visa att de enskilda omständigheterna är ovanliga och särskilt allvarliga.
Avgörandet är vägledande. Det betyder att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer att följa samma linje i liknande fall. För familjer som berörs av tonårsutvisningar innebär domen att kraven nu är tydligare – och höga.