När någon avlider måste de efterlevande upprätta en bouppteckning. Den visar vilka tillgångar och skulder som ingår i dödsboet samt vem som har rätt att företräda det i juridiska och ekonomiska frågor. Dokumentet skickar ni in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.

Vad är en bouppteckning?

Det är ett juridiskt dokument som sammanställer den avlidnes ekonomiska situation vid dödsfallet. I dokumentet redovisar man alla tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare.

Dokumentet fungerar också som dödsboets legitimation. Därför kräver banker, myndigheter och andra aktörer ofta en registrerad bouppteckning innan de vidtar åtgärder, exempelvis vid uttag från konton eller försäljning av egendom.

När måste den göras?

Tidsfristerna är viktiga.

Bouppteckningen ska:

• förrättas inom tre månader från dödsfallet
• skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet

Om ni inte håller tidsfristen kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift. Dessutom riskerar processen kring dödsboet att fördröjas.

Vem är ansvarig?

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för att bouppteckningen blir korrekt upprättad och inlämnad i tid.

Bouppgivare

Ni ska utse en bouppgivare. Det är ofta den person som har bäst kännedom om dödsboets ekonomi. Bouppgivaren lämnar uppgifter om tillgångar och skulder och ansvarar för att informationen är korrekt.

Förrättningsmän

Vid bouppteckningsförrättningen ska två förrättningsmän närvara. De ska vara opartiska och också intyga att allt har gått rätt till.

Hur går en bouppteckning till steg för steg?

1. Sammanställ tillgångar och skulder

Först samlar ni in uppgifter om dödsboets ekonomi. Det kan till exempel handla om:

• bankkonton och kontanter
• fastigheter och bostadsrätter
• värdepapper och försäkringar
• lån, krediter och andra skulder

Ju bättre underlag ni har, desto smidigare blir processen.

2. Håll bouppteckningsförrättning

Vid förrättningen redovisar bouppgivaren uppgifterna. Samtidigt granskar förrättningsmännen innehållet och säkerställer att allt stämmer.

3. Upprätta bouppteckningshandlingen

När förrättningen är klar sammanställer ni alla uppgifter i ett formellt bouppteckningsdokument. Dokumentet ska då uppfylla lagens krav och innehålla alla nödvändiga bilagor.

4. Skicka in bouppteckningen

Slutligen skickar ni in dokumentet till Skatteverket. Ni bifogar då:

• originalbouppteckningen
• vidimerad kopia
• eventuella testamenten
• kallelsebevis
• arvsavståenden och även fullmakter

När Skatteverket registrerat bouppteckningen får ni tillbaka den med registreringsstämpel.

Varför är bouppteckningen så viktig?

Bouppteckningen ligger till grund för hela den fortsatta hanteringen av dödsboet. Den behövs bland annat för att:

• företräda dödsboet juridiskt
• genomföra arvskifte
• sälja bostad eller annan egendom
• avsluta eller hantera bankkonton

När det inte finns en registrerad bouppteckning går många åtgärder inte att genomföra.

Vad händer om man skickar in den försent?

Om ni inte skickar in bouppteckningen i tid kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift. Dessutom kan dödsboets tillgångar bli låsta under en längre period, vilket ofta skapar praktiska problem för de efterlevande.

Därför är det viktigt att påbörja arbetet i god tid.

Vår hjälp med bouppteckning

Vi kan hjälpa till på olika nivåer, beroende på vad ni behöver.

• Juridisk rådgivning genom hela processen
• Upprättande av bouppteckning
• Granskning av dokument ni har upprättat själva

Vanliga frågor om bouppteckning

Hur lång tid tar en bouppteckning?
Tidsfristen är fyra månader från dödsfallet. Hur lång tid arbetet tar beror däremot på dödsboets omfattning.

Kan man göra bouppteckningen själv?
Ja, det går bra. Många väljer ändå juridisk hjälp för att minska risken för fel.

Vad händer när man skickar in den för sent?
Skatteverket kan ta ut en förseningsavgift och hanteringen av dödsboet kan fördröjas.