Bodelning
Vid en separation uppstår ett behov av att fördela egendom (bodelning), oavsett om man är gift eller sambo. Reglerna skiljer sig dock beroende på om man är gift eller sambor.
Bodelning innebär att de som är gifta med varandra delar upp egendom mellan sig. Då ska det i de allra flesta fall göras en bodelning om sker en skilsmässa. En bodelning kan också göras under äktenskapet, om det finns en överenskommelse om det. Oavsett om en bodelning sker på grund av skilsmässa eller under äktenskapet finns det möjlighet att registrera bodelningshandlingen hos Skatteverket. Om bodelning sker på grund av skilsmässa ska en ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten innan ni bodelningshandlingen skrivs. Om bodelning sker under äktenskapet behöver en anmälan göras till Skatteverket innan bodelningshandlingen skrivs.
I vissa fall är parterna överens om hur egendomen ska fördelas eller har avtalat om fördelningen sedan tidigare genom till exempel ett äktenskapsförord eller samboavtal. Det kan även vara så att egendomen erhållits genom gåva eller arv och reglerats redan i gåvobrevet eller testamentet.
Ibland uppstår det dock frågor avseende bodelningen som parterna inte kan enas om och då kan det vara bra och ibland till och med nödvändigt att ansöka om att en bodelningsförrättare utses så det går att komma framåt i bodelningen.
En bodelningsförrättare är en av domstolen utsedd opartisk jurist eller advokat som kan hjälpa till att komma framåt i bodelningen och till ett avslut, genom att försöka få parterna att enas i bodelningen och om en lösning inte kan nås, slutligt fatta ett beslut i bodelningsfrågan (tvångsbodela) utifrån lag och praxis.
Eftersom bodelningsförrättaren alltid förhåller sig opartisk till parterna och därmed inte kan lämna juridiskt biträde till någon part, kan parterna i vissa fall ha ett behov av juridiskt biträde. Då kan det vara klokt att anlita en jurist specialiserad på ekonomisk familjerätt som kan agera ombud i bodelningen och inför bodelningsförrättaren.
