En övervägande majoritet av Riksdagen har röstat ja till den nya könslagen. Detta efter mycket debatt och diskussioner kring vad som är och inte är rätt. Men vad innebär egentligen den nya könslagen? Och hur kommer den göra skillnad? Nedan har du en sammanfattning av de viktigaste förändringarna som den nya lagen kommer att innebära.
Den nya könslagen börjar gälla från 1 juli 2025. Till skillnad från den nuvarande lagen riktar den nya sig mot alla personer som vill ändra sitt juridiska kön. Idag är det bara möjligt för transpersoner att ändra juridiskt kön. Andra grupper, som exempelvis icke-binära, som inte identifierar sig själva som trans men vill byta juridiskt kön har inte möjlighet att göra det enligt den nuvarande lagen. Det juridiska könet handlar om vad som står i ditt pass och vad ditt personnummer anger. Det handlar alltså inte om att man gör fysiska förändringar på kroppen. Med andra ord gör den nya könslagen det möjligt att byta juridiskt kön på papper utan att behöva genomgå en operation eller byta kön fysiskt, vilket också är något som gynnar särskilt icke-binära.
Även åldersgränsen för att ändra juridiskt kön blir lägre, från 18 år till 16 år. Och man behöver inte ha en könsdysforidiagnos för att kunna göra ändringen utan ett läkarintyg räcker. Däremot behöver minderåriga målsmans godkännande för att få byta juridiskt kön.
Den som vill byta kön genom kirurgiskt ingrepp idag behöver bland annat få tillstånd från Socialstyrelsen men med den nya könslagen kommer det att räcka att personen är myndig och genomgår en utredning inom hälso- och sjukvård. Även den nuvarande könslagen kräver en utredning när man vill göra kirurgiska ingrepp för att byta kön.
Den nya könslagen är viktig för hbtqia+-personer
Även om den nya könslagen innebär en del förändringar för vissa hbtqia+-grupper så är det bara ett steg i rätt riktning enligt RFSL. Förhoppningen enligt dem är att människor ska få bestämma könstillhörighet själva, utan inverkan från vård och myndigheter. Detta för att öka välbefinnandet hos hbtqia+-människor, som i högre grad drabbas av psykisk ohälsa och också riskerar bli diskriminerade.
