Juridisk hjälp med försörjningsstöd

Vad är försörjningsstöd?

Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska bistånd som kommunen får bevilja enligt socialtjänstlagen. Stödet är avsett att täcka hushållets regelbundna och nödvändiga levnadskostnader när inkomster, ersättningar och tillgångar inte räcker.

Ekonomiskt bistånd består av två delar:

• försörjningsstöd för regelbundet återkommande kostnader
• bistånd till andra levnadskostnader som uppstår mer sällan.

Den andra delen kan exempelvis omfatta skäliga kostnader för tandvård, glasögon, sjukvård, medicin, flytt eller begravning. Sådana kostnader behandlas därför lämpligast på den bredare sidan om ekonomiskt bistånd.

Vad ingår i försörjningsstödet?

Försörjningsstödet består av riksnormen och vissa skäliga kostnader utanför normen.

Riksnormen gäller i hela landet och omfattar under 2026 kostnader för:

• livsmedel
• kläder och skor
• lek och fritid
• förbrukningsvaror
• hälsa och hygien
• dagstidning och telefon.

Utöver riksnormen kan försörjningsstödet omfatta skäliga kostnader för:

• boende
• hushållsel
• arbetsresor
• hemförsäkring
• medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Vilka kostnader som bedöms som skäliga beror på hushållets förhållanden. Kommunen får exempelvis bedöma om bostadskostnaden är rimlig med hänsyn till hushållets storlek, bostadsorten och möjligheten att hitta ett billigare boende.

Hur beräknas försörjningsstödet?

Kommunen utgår normalt från hushållets samlade ekonomiska situation. Riksnormen beräknas med hänsyn till bland annat:

• hur många personer som ingår i hushållet
• barnens ålder
• om vuxna är ensamstående eller sammanboende
• om vissa barn och skolungdomar äter lunch hemma.

Hushållets riksnorm läggs samman med godtagna kostnader utanför normen. Därefter räknas hushållets inkomster och andra ekonomiska resurser av.

Lön, ersättningar, bidrag, bankmedel och realiserbara tillgångar kan påverka beräkningen. Socialtjänsten får även bedöma om du har sökt andra ersättningar som du kan ha rätt till, exempelvis sjukpenning, bostadsbidrag eller underhållsstöd.

En beräkning enligt riksnormen visar därför inte ensam om du har rätt till stöd. Kommunen ska göra en individuell bedömning av hela hushållets situation. Du kan använda Socialstyrelsens provberäkning för att få en förenklad uppskattning innan du ansöker.

Vem kan få försörjningsstöd?

Du kan ha rätt till försörjningsstöd om du inte själv kan tillgodose dina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Stödet fungerar som samhällets yttersta ekonomiska skyddsnät.

Du förväntas normalt först:

• använda inkomster och tillgångar som du förfogar över
• ansöka om andra bidrag och ersättningar
• bidra till din egen försörjning efter förmåga
• lämna de uppgifter och handlingar som behövs för prövningen.

Att du har skulder innebär inte i sig att kommunen ska använda försörjningsstödet till att betala dem. Stödet beräknas i första hand utifrån de behov och kostnader som omfattas av reglerna.

Om ekonomin är långvarigt belastad av skulder kan det även vara relevant att undersöka förutsättningarna för skuldsanering.

Krav när du kan arbeta

Om du har arbetsförmåga måste du normalt stå till arbetsmarknadens förfogande. Det kan innebära att du behöver vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, aktivt söka lämpliga arbeten och delta i anvisade insatser.

Sedan 2026 finns även regler om aktivitetskrav. Den som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska som huvudregel delta i aktiviteter som kommunen anvisar. Kommunen får i vissa fall ställa ett sådant krav tidigare.

Aktiviteterna kan bland annat syfta till att:

• förbättra möjligheten att få ett arbete
• stärka kunskaperna i svenska
• förbättra förmågan att söka arbete
• ge arbetsplatsförlagd erfarenhet.

Kommunen ska ta fram en individuell plan när ett aktivitetskrav ställs. Om du utan godtagbart skäl avstår från eller uteblir från en anvisad aktivitet kan fortsatt försörjningsstöd nekas eller sättas ned.

Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom

Om sjukdom hindrar dig från att stå till arbetsmarknadens förfogande behöver du kunna styrka detta. När sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd krävs som huvudregel ett läkarintyg. Kommunen får i vissa fall begära ett intyg även vid en kortare period.

Läkarintyget bör beskriva hur sjukdomen påverkar din förmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. En diagnos utan en beskrivning av funktions- och aktivitetsbegränsningarna kan vara otillräcklig för kommunens bedömning.

Det kan även finnas andra godtagbara skäl till att du inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Kommunen behöver bedöma dina individuella omständigheter.

Så ansöker du om försörjningsstöd

Du ansöker hos socialtjänsten i den kommun som ansvarar för ditt ärende. Kommunerna har egna rutiner och kan använda en digital tjänst, en blankett eller en ansökan genom kontakt med en handläggare.

Du kan behöva lämna in:

• kontoutdrag från samtliga konton
• uppgifter om inkomster, bidrag och ersättningar
• hyreskontrakt och hyresavi
• fakturor för hushållsel och hemförsäkring
• uppgifter om tillgångar, fordon och bostad
• underlag som visar att du söker arbete
• läkarintyg om sjukdom hindrar dig från att arbeta
• uppgifter om övriga personer i hushållet.

Lämna korrekta och fullständiga uppgifter. Om ett underlag saknas bör kommunen normalt förklara vad som behöver kompletteras. Be om ett skriftligt beslut om kommunen helt eller delvis avslår ansökan.

Rätt till ansökan och individuell prövning

Du har rätt att ansöka och få din sak prövad även om en handläggare inledningsvis bedömer att du troligen inte uppfyller kraven. Kommunen ska fatta ett beslut som bygger på de individuella omständigheterna.

Bedömningen får inte enbart grundas på kommunala riktlinjer eller schabloner. Riktlinjer får användas som stöd, men kommunen behöver ta hänsyn till förhållandena i just ditt hushåll.

Ansökan ska handläggas skyndsamt. Det finns däremot ingen allmän regel som anger ett exakt antal dagar för handläggningen.

Akut behov och nödprövning

Om du saknar pengar till exempelvis mat eller nödvändigt boende bör du tydligt informera socialtjänsten om att situationen är akut. Kommunen behöver då bedöma om du har ett omedelbart behov som inte kan lösas på annat sätt.

En nödprövning är fortfarande individuell. Kommunen får undersöka hur situationen har uppstått, vilka tillgångar som finns och om behovet kan tillgodoses genom någon annan person, ersättning eller insats.

Be att få lämna in en formell ansökan och begär ett skriftligt beslut även om kommunen bedömer att du saknar rätt till akut bistånd.

Om du får avslag eller för lågt belopp

Kommunens beslut ska visa vad den har beslutat och varför. Kontrollera vilka inkomster, tillgångar, kostnader och hushållsuppgifter som har använts i beräkningen.

Ett helt eller delvis avslag kan exempelvis bero på att kommunen anser att:

• du har inkomster eller tillgångar som ska användas först
• en redovisad kostnad inte är skälig
• ansökan eller underlaget är ofullständigt
• du inte har sökt andra ersättningar
• du inte står till arbetsmarknadens förfogande
• du har uteblivit från en anvisad aktivitet utan godtagbart skäl.

Om bedömningen är felaktig får du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandet skickas först till kommunen och ska lämnas inom den tidsfrist som anges i beslutet.

Överklagandet bör ange vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför kommunens bedömning är fel. Bifoga de handlingar som stödjer dina uppgifter.