Den senaste tiden har svenska politiker pratat mycket om angiverilagen. Många gör sina röster hörda, inte minst de yrkesgrupper som lagen omfattar. Och har du försökt ta reda på vad angiverilagen innebär har du säkert hört röster som är både för och emot den. Så vad innebär det att ha en angiverilag och vilka kommer påverkas av den? Det gräver vi djupare i nedan.
Angiverilagen är en lag som Tidöpartierna vill införa. Den gör att vissa yrkesgrupper som arbetar inom den offentliga sektorn kommer att bli tvungna att berätta för polis och Migrationsverket om de i yrket träffar papperslösa människor, det vill säga människor som är i Sverige utan tillstånd. Yrkesgrupper som angiverilagen kommer att omfatta är exempelvis lärare, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten. Idag är dessa yrkesgrupper inte tvungna att berätta om de kommer i kontakt med papperslösa. Många som arbetar inom de här grupperna har också tystnadsplikt vilket går emot angiverilagen.
Vad händer om angiverilagen införs i Sverige?
Skulle Sverige införa en lag som tvingar yrkesgrupper inom den offentliga sektorn att ange papperslösa så skulle det drabba enskilda arbetare och inte en arbetsplats i stort. Det är alltså varje enskild arbetare som blir tvungen att ange papperslösa. Det innebär att även konsekvenserna för den som inte anger papperslösa drabbar människor på individnivå. Vilka konsekvenserna kan bli är inte bestämt i dagsläget. Nu diskuterar de olika partierna främst möjligheten att införa eller hindra en sådan lag.
Dessutom finns redan andra bestämmelser som i dagsläget går emot angiverilagen. Förutom tystnadsplikt så går det exempelvis också emot barnkonventionen att ange barn som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Därför är det svårt att veta hur det i praktiken skulle gå att införa en sådan här lag. Och om det ens är möjligt utan att tumma på vissa demokratiska rättigheter människor i Sverige har idag.
