Skuldebrev

Skuldebrevet är inte bara ett kvitto på skulden utan också ett löfte om att låntagaren tänker betala tillbaka skulden. För att skuldebrevet ska vara giltigt behöver det vara signerat med datum och namnunderskrift. Det behöver också innehålla dessa uppgifter:

• låntagarens namn och personuppgifter.
• långivarens namn och personuppgifter.
• lånesumman – den totala summan låntagaren ska låna.
• lånevillkor – här anger du hur lånet kommer att betalas av. Hur mycket som ska amorteras varje månad, om ränta ska utgå och i så fall med hur mycket. Eller om skulden ska betalas av på en gång inom en särskilt tid. Om det tillkommer andra avgifter. Samt hur lång tid låntagaren har på sig att betala av lånet.
• hur skulden ska betalas av – vart ska insättningarna gå.
• vad som händer om betalningarna uteblir eller är försenade.

Du måste inte ha ett skuldebrev om du lånar ut pengar privat, men om summan du lånar ut är stor är ett skuldebrev ett bra sätt att skydda dig och din ekonomi på. Även vid situationer då du tar ett lån åt någon annan behöver du ha ett skuldebrev.

Det finns två olika typer av skuldebrev, enkla och löpande skuldebrev:

• enkla skuldebrev är vanligast mellan privatpersoner. De kan du inte sälja eller ge bort. Därför är det bara långivaren på pappret som kan kräva betalning av låntagaren.
• löpande skuldebrev får långivaren sälja eller ge bort om de vill det, utan låntagarens godkännande eller vetskap. Därför kan löpande skuldebrev ses som ett värdepapper. Inom löpande skuldebrev finns ytterligare två varianter:
  • innehavarskuldebrev som innebär att en ny ägare av skuldebrevet bara behöver visa upp det för att kräva låntagaren på betalning.
  • orderskuldebrev som innebär att en ny ägare av skuldebrevet också måste visa upp ett kvitto på att hen har köpt skuldebrevet för att kunna kräva betalning.