Vill du begära skadestånd?

När du har blivit utsatt för ett brott har du rätt att kräva skadestånd från den som begått brottet. Skadeståndet är en ersättning för skador och lidande på grund av brottet. Att förstå dina rättigheter och hur du går till väga för att begära skadestånd är avgörande för att få den ersättning du har rätt till.

Skadestånd är en ekonomisk ersättning som den som blivit dömd för brottet betalar till brottsoffret. Det är tänkt att täcka både direkta och indirekta skador som brottet har orsakat. Det kan exempelvis handla om ekonomiska förluster, fysiska skador, psykiskt lidande eller andra negativa konsekvenser. Skadeståndet kan delas in i tre huvudkategorier:

  1. Ekonomisk skada
    Ersättning för faktiska kostnader och förluster, som sjukvårdskostnader, förlorad arbetsinkomst eller reparationskostnader för skadad egendom.
  2. Personskada
    Ersättning för fysiska och psykiska skador som du har lidit, inklusive smärta, lidande och bestående men.
  3. Kränkning
    Ersättning för den kränkning som brottet har inneburit. Det här är vanligt vid brott som exempelvis våldtäkt och misshandel, som är en allvarlig kränkning av din personliga integritet.

Hur begär du skadestånd?

För att få skadestånd måste du vanligtvis framföra ditt skadeståndskrav när domstolen tar upp brottet. När du vill begära skadestånd ska du:

  1. Anmäla brottet
    Börja med att anmäla brottet till polisen. Polisen och åklagaren kommer då att utreda brottet och samla in bevis. Om det finns tillräckligt med bevis kommer åklagaren därefter väcka åtal mot den misstänkte.
  2. Begära skadestånd under rättegången
    Under rättegången har du möjlighet att framföra ditt skadeståndskrav. Du behöver då specificera vilka skador brottet har orsakat och hur mycket du kräver i ersättning. Du kan begära ersättning för både ekonomiska förluster, personskador och kränkning.
  3. Vänta in domstolens beslut om skadestånd
    Under rättegången beslutar domstolen både om den åtalade är skyldig till brottet och vad för sorts skadestånd som då är rimligt. Skadeståndets storlek grundar sig på bevisningen och de uppgifter som kommit fram under rättegången.
  4. Verkställande av skadestånd
    Om den dömde inte frivilligt betalar det skadestånd som är fastställt, kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in pengarna. I vissa fall kan du också få ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Vår hjälp i frågor om skadestånd

Juridisk rådgivning
Vi erbjuder juridisk rådgivning för att hjälpa dig att förstå dina rättigheter och hur du bäst framför ditt skadeståndskrav. Vi hjälper dig också att samla in och presentera den nödvändiga dokumentationen.

Hantering av skadeståndsanspråk
Vi hjälper dig att framföra ditt skadeståndskrav under rättegången och ser till att kravet är korrekt formulerat och underbyggt med bevis.

Stöd vid indrivning av skadestånd
Om gärningspersonen inte betalar det fastställda skadeståndet, hjälper vi dig att kontakta Kronofogden för att driva in pengarna. Vi ger också råd om hur du kan ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Kontakta oss idag

Behöver du hjälp att begära skadestånd? Hos oss kan du prata med en jurist redan idag om du snabbt behöver få svar på dina frågor. Eller så kan du kontakta oss för att anlita våra jurister när du behöver juridisk hjälp.

Vanliga frågor om skadestånd

Vad kan jag få skadestånd för?
Du kan få skadestånd för ekonomiska förluster, personskador och kränkning som brottet har orsakat. Ersättningen täcker både direkta och indirekta skador.

Vad händer om den dömde inte betalar skadeståndet?
Om den dömde inte betalar skadeståndet frivilligt, kan du ansöka om hjälp från Kronofogden för att driva in pengarna. Du kan också ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten i vissa fall.

Hur mycket skadestånd kan jag få?
Storleken på skadeståndet beror på skadornas omfattning och vilken typ av skada du har lidit. När domstolen beslutar om beloppet gör de det baserat på de uppgifter och bevis som kom fram under rättegången.

Juristerna har ordet

De 12 vanligaste brotten i Sverige – och vad de ger för straff

Brottsligheten i Sverige är ett ständigt debatterat ämne som väcker starka känslor och stort intresse hos allmänheten. Varje år rapporteras tiotusentals brott i landet, och…

Läs mer

De vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024

Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt statistik kring de vanligaste brotten i Sverige under första hälften av 2024. De har också jämfört siffrorna med siffror från…

Läs mer

Sexuellt ofredande – var går gränsen?

Högsta domstolen (HD) har nyligen kommit med ett avgörande om vad som räknas som sexuellt ofredande. Avgörandet gäller ett mål där en manlig lärare har…

Läs mer

Sexsomni – sömninvändningen som friar i våldtäktsfall

Det har blivit vanligare att använda sexsomni som försvar i våldtäktsfall. Sexsomni är en vetenskapligt etablerad och erkänd variant av sömngång. Den innebär att den…

Läs mer

Vad innebär det att polisen får införa visitationszoner?

Polisen får nu införa visitationszoner under kortare perioder. Inom zonerna får de visitera människor utan brottsmisstanke. Tidigare har polisen bara fått visitera människor när det…

Läs mer