Den 1 januari 2025 trädde nya regler i föräldrabalken i kraft i Sverige. Föräldrabalken som varit under reformering de senaste åren reglerar frågor om vårdnad, umgänge och boende för barn. Regelverket har genomgått betydande förändringar genom åren och den senaste i raden finner vi i 6 kap. 2 a § som har syftet att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.
I praktiken innebär den senare förändringen att ett barn ska ges större skydd och att skyddet ska gå före barnets rätt till umgänge med den andre föräldern (den som barnet inte bor hos) i situationer där det misstänks att barnet blivit utsatt eller riskerar att utsättas för våld. Det är viktigt att betona en sak i sammanhanget; nämligen att det inte behöver vara visat att det förekommit våld, redan en misstanke om detta, oaktat om det är anmält hos polisen eller ej, räcker i praktiken för att åberopa skyddet. Så har det i vart fall blivit i praktiken.
För aktiva jurister som arbetar med familjerelaterade mål och ofta hänvisar till Barnkonventionens artikel 9 om barnets rätt till båda sina föräldrar, kommer bestämmelsen numera att ställas på sin spets. Artikel 9 är också förankrad i föräldrabalken men omnämns ofta som ”barnets bästa”. I vårdnadstvister är påståenden om våld inte ovanliga, snarare så vanliga att de förekommer i vartannat ärende. Därför är det förståeligt att jurister som företräder anklagade föräldrar använder lagrummet till stöd för sina egna anföranden och för att minska orättfärdiga undanhållanden.
Innebär de nya reglerna att det nu blir lättare för den som framställer påståenden om våld att få gehör för sin sak? Om så blir fallet kommer den nya bestämmelsen att innebära en urholkning av det grundläggande skyddet i Barnkonventionen som så ofta måste göras gällande i den här typen av mål. Eftersom beviskraven i prövningar vid tvistemål ofta är lägre ställda än vid brottmålsprövningar, torde det bli lättare för en part som vill understödja ett fortsatt undanhållande att åberopa bestämmelsen.
I ett försök att komma till rätta med pajkastning i vårdnadstvister har lagstiftaren tidigare fastställt att det primärt är sådant som ligger i barnets intressen som ska ligga i prövningens fokus och att ”samarbetet” som så många gånger ofta blivit avgörande för bedömningen om barnets bästa, inte ska ges samma tyngd som tidigare. För att komma till rätta med den tidigare problematiken och socialförvaltningens nitiska fokusering på ”samarbete”, sänktes kraven så att det numera räcker ifall det ”finns ett samarbete som täcker barnets mest grundläggande behov. Utifrån att denna relativt sena ändringen inneburit ett uppmjukande av regelverket, är det märkligt att den allra senaste innebär ett uppstramande.
Tar man i beaktande hur många barn som undanhålls av en förälder enbart utifrån påståenden om våld, så uppstår givetvis funderingar kring hur bestämmelsen ska tolkas i förhållande till artikel 9 i Barnkonventionen.
Det bör även tilläggas att svenska domstolar ofta anammar synnerligen vida tolkningar av umgänges begreppet där videosamtal, telefonsamtal och i vissa fall även brevväxling blivit godkända substitut för ett fysiskt umgänge trots att det lika ofta funnits goda möjligheter att besluta om det senare.
Frågan är hur bra det egentligen är att ersätta det fysiska umgänget med alternativ som omintetgör barnets rätt till ensam tid med umgängesföräldern. Alternativen uppfyller sällan barnets behov av fysisk närhet.
För barn som löper hög risk att utsättas för nytt våld, innebär den nya bestämmelsen givetvis ett förstärkt skydd, men för den oskyldige föräldern som falskt anklagats för våld innebär bestämmelsen samtidigt ett hinder som inte fanns där tidigare. Frågan är om det nu inte blir lättare för en anklagande förälder med vagt stöd för ett undanhållande, att rättfärdiga ett undanhållande som inte annars hade kunnat bestå och på så sätt komma undan med umgängessabotage.
Behöver du juridisk hjälp?
Vi har flera jurister som kan hjälpa dig inom det här området. Boka en tid med någon av dem i appen Kliently, eller kontakta oss för att anlita en av juristerna. Vi rekommenderar: Samir Baraka
