Behöver du hjälp med en orosanmälan?
Om ett barn eller en vuxen far illa, eller befinner sig i en utsatt situation, kan man göra en orosanmälan. Det är ett sätt att skydda individer, särskilt barn, från fysisk eller psykisk skada. I Sverige har alla medborgare rätt att göra en orosanmälan. Vissa yrkesgrupper, som arbetar med barn eller utsatta vuxna, har däremot en skyldighet att anmäla om de misstänker att någon är i fara.
När du gör en orosanmälan vänder du dig till socialtjänsten i den kommun där barnet eller den vuxne bor. Socialtjänsten har då ansvar att utreda situationen och bedöma om de behöver ingripa för att skydda personen. En orosanmälan kan man göra anonymt, men för att socialtjänsten ska kunna göra en fullständig utredning är det ofta till stor hjälp om de får kontaktuppgifter till personen som gör orosanmälan.
När ett barn far illa
För att göra en orosanmälan för ett barn behöver det finnas misstanke att barnet far illa, till exempel att det finns tecken på våld, missbruk, försummelse eller annan bristande omsorg. Det går också att göra en orosanmälan om någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa som drabbar barnet negativt, och om barnet lever i en otrygg miljö. Vid en orosanmälan tar socialtjänsten kontakt med föräldrarna och eventuellt barnet för att bedöma situationen och avgöra om de behöver ingripa.
När en vuxen far illa
Det går också att göra en orosanmälan om det finns misstanke att en vuxen person är i fara eller riskerar att fara illa, exempelvis på grund av missbruk, våld i nära relationer eller psykisk ohälsa. Det kan också handla om situationer då en vuxen individ inte klarar av att ta hand om sig själv, och i stället försummar fysiska eller psykiska grundläggande behov. Socialtjänsten utreder då situationen och kan erbjuda stöd och hjälp, men det är upp till personen ifråga om hen vill ta emot den hjälpen eller inte.
I särskilt allvarliga fall kan en vuxen person få tvångsvård. Men då ska det handla om att personen exempelvis har ett allvarligt missbruk, har en allvarlig psykisk störning eller liknande.
Vem kan göra en orosanmälan?
Alla som känner oro för någon annans välbefinnande kan göra en orosanmälan, men vissa yrkesgrupper har anmälningsplikt. Det gäller:
- Lärare och skolpersonal
- Hälso- och sjukvårdspersonal
- Socialtjänstens personal
- Poliser och andra myndighetspersoner
Yrkesgrupper med anmälningsplikt måste anmäla om de misstänker att ett barn far illa, och de kan inte göra det anonymt.
Vad händer efteråt?
När en orosanmälan är gjord inleder socialtjänsten en utredning för att bedöma om, och i så fall vilka insatser de ska sätta in. Utredningen kan innefatta samtal med den berörda personen, och eventuellt anhöriga och andra relevanta personer i hens omgivning, som lärare eller vårdpersonal.
Socialtjänsten kan besluta om olika insatser, allt från rådgivning och stöd till mer ingripande åtgärder. De kan exempelvis välja att omplacera ett barn eller besluta att någon behöver tvångsvård.
Vår hjälp vid orosanmälan
Rådgivning
Vi erbjuder rådgivning både för dig som funderar på att göra en orosanmälan och dig som är påverkad av en. Vi hjälper dig förstå dina rättigheter och skyldigheter.
Stöd under utredning
Om du är föremål för en orosanmälan, eller om du som vårdnadshavare blir involverad i en utredning, ger vi dig juridiskt stöd genom hela processen.
Hjälp vid överklagande
Om du inte är nöjd med socialtjänstens beslut efter en utredning hjälper vi dig att överklaga och för din talan vid en domstolsförhandling.
Kontakta oss idag
Behöver du hjälp med en orosanmälan? Hos oss kan du prata med en jurist redan idag om du snabbt behöver få svar på dina frågor. Eller så kan du kontakta oss för att anlita våra jurister när du behöver juridisk hjälp.
Vanliga frågor kring orosanmälan
Kan jag göra en anonym orosanmälan?
Ja, du kan välja att vara anonym när du gör en orosanmälan, men om du arbetar inom en yrkesgrupp med anmälningsplikt kan du inte vara anonym.
Vad händer om socialtjänsten inte agerar efter min orosanmälan?
Om socialtjänsten bedömer att de inte behöver göra en utredning kommer de att avsluta ärendet. Däremot har du möjlighet att följa upp din anmälan om du tycker att situationen inte förbättrar sig.
Vad händer om jag inte anmäler trots att jag har anmälningsplikt?
Om du har anmälningsplikt och inte anmäler, kan det få konsekvenser för dig i din yrkesutövning. Det är därför viktigt att du fullgör din skyldighet.
